ratsuck.pages.dev









Påsk skrivs med stor bokstav

Versalisering

Med versalisering avses bruket från versaler (stora bokstäver) inom skrivelse likt inom övrigt skrivs tillsammans med gemener (små bokstäver). Regler samt konventioner skiljer sig åt mellan olika tungomål samt besitter förändrats ovan period. vid tyska skrivs mot modell samtliga substantiv tillsammans start versal, medan man inom svenskan främst versaliserar egennamn.

Organisationsnamn samt registrerade namn existerar ofta registrerade tillsammans med avvikande versalisering, exempelvis enbart tillsammans versaler alternativt kamelnotation ("KamelNotation"), inom marknadsföringssyfte. inom vissa tungomål, exempelvis svenskan, existerar detta vanligt inom icke marknadsförande texter för att media samt andra publicister normaliserar skrivsättet således för att detta följer språkliga normer.

Syftet existerar för att öka läsbarheten samt existera neutral genom för att undvika för att vissa namn lyfts fram.

Historik

[redigera | redigera wikitext]

Historiskt äger användning från versaler inom svenska samt andra tungomål ofta varierat. Man använde bland annat inom 1600-talets tyska samt svenska därför kallad textuell markering via start versal,[1] vilket förmå jämföras tillsammans kursivering, understrykning, fettning alternativt andra sätt för att märka en visst mening alternativt textavsnitt.

Det vanliga bruket för att nyttja snirkliga anfanger samt dito versaler bör äga lett mot för att bland annat franskan samt engelskan efter 1700-talet inom stort sett slutade nyttja versaler inom allmän ord. inom tyskan plats versalisering från substantiv vanligt förekommande sedan medeltiden. för att tyskan valde för att gå vidare versalisera substantiv, medan romanska tungomål ej gjorde detta, berodde mot massiv sektion vid för att tyskan vanligen skrevs tillsammans frakturstil samt romanska tungomål inom antikvastil.

inom den senare skriftformen skiljer sig versaler samt gemener tydligare åt.[1]

Efter 1600-talet försvann även bruket från versaliserade substantiv ur svensk text. Detta plats även sektion från ett distansering ifrån tyskan samt den fram mot 1700-talets mitt stora kulturella konsekvens ifrån Tyskland. Dessutom markerade man då även ett distans mot danskan, vilket kvar in inom 1900-talet skrev substantiv tillsammans första versal.[1]

Versalisering inom svenskan

[redigera | redigera wikitext]

I start från meningar

[redigera | redigera wikitext]

I svenskan används versaler inom start från enstaka fras.

Undantag existerar ifall meningen börjar tillsammans med en egennamn alternativt ett förkortning såsom inleds tillsammans med gemen tecken, mot modell af Chapman alternativt pH-värde. inom sådant fall rekommenderas skribenten för att formulera angående meningen.

Efter kolon används massiv tecken angående detta efterföljande existerar enstaka självständig fras, alternativt flera meningar.

Jag sade: Visst existerar detta vackert!

Kolon följs från små tecken inom nästa fall: nära uppräkningar, nära mindre exemplifiering alternativt förklaring, på grund av osjälvständiga meningar.

Versalt samt gement a inom numeriskt värde olika typsnitt.

I egennamn

[redigera | redigera wikitext]

I start från egennamn, både personliga samt opersonliga, används massiv tecken. Detta gäller även kombinationer tillsammans egennamn, mot modell Guillou-romaner, dock ej liknande likt slutat artikel tillfälliga kombinationer, mot modell falukorv. Internet förekommer tillsammans både start versal samt gemen.

Ursprungligen skrevs detta tillsammans med start versal eftersom detta uppfattades vilket en namn vid en datornät inom kvantiteten, dock tillsammans med tiden besitter detta blivit allmänt samt allt fler förespråkar start gemen, exempelvis SAOL[2] samt Institutet till tungomål samt folkminnen.[3] mening likt äger avletts ur egennamn besitter ingen massiv bokstav: marxism, amerikansk.

Egennamn såsom består från mer än en mening skrivs normalt tillsammans med endast inledande termen, samt andra egennamn vilket ingår inom detta, versaliserade.

I vissa kategorier från egennamn finns en antal namnbärare likt existerar sålunda vanliga samt välkända för att detta existerar överflödigt för att märka dem tillsammans versal. således existerar fallet tillsammans bland annat en fåtal astronomiska objekt samt myndigheter.

då detta gäller t.ex. statens affärsdrivande verk besitter bruket varit vacklande.

Det blir lite såsom ett logotyp­skrivning, detta önskar yttra då en varu­märke skrivs sålunda för att detta bryter mot dem van­liga skriv­reglerna till för att sticka ut.

Somliga verk besitter bekräftat för att deras namn (inuti enstaka mening) skall tecknas tillsammans med versal begynnelsebokstav, andra verk besitter bestämt gemen begynnelsebokstav till identisk situation.

En sektion egennamn skrivs från hävd tillsammans avvikande versalisering: "Svenska Akademien". inom vissa fall utför även viljan mot klarhet för att man versaliserar mer än en mening, speciellt ifall inledande termen även existerar en egennamn.

Namn vilket börjar tillsammans "Kungliga" brukar även ett fåtal andra termen versaliserat: "Kungliga Tekniska högskolan".

  • Platser: Geografiska egennamn inklusive byggnader äger massiv tecken, såsom huvudstaden samt götet, Stureplan alternativt Roxen, Nationalmuseum samt Colosseum. Fjärran Östern besitter massiv tecken inom båda orden, dock existerar en undantag eftersom väderstreck då dem används vilket geografiska platser, likt Södern samt Norden, skrivs tillsammans med massiv tecken.

    ifall väderstrecket existerar beskrivande äger detta små tecken, mot modell södra Sverige. Å andra sidan skrivs detta tillsammans med massiv tecken, dock själva området tillsammans små, angående termen existerar sammansatt, mot modell Nordafrika alternativt Sønderjylland. Göta kanal samt Klippiga bergen existerar numeriskt värde modell vid flerordigt geografiska egennamn tillsammans små tecken inom detta andra ordet.

  • Språk: Skrivs tillsammans med gemener, ex: svenska samt tyska.

    Däremot används start versal inom programspråk, ex: Lisp samt Python.

  • Astronomi: vad gäller himlakroppar samt astronomiska objekt skrivs solen, jorden, månen samt universum normalt tillsammans gemener, medan dem övriga, såsom venus, Tellus, Triton, Aldebaran samt Andromedagalaxen, stavas tillsammans med versal.
  • Rubriker samt (verk)titlar: Rubriker samt (bok)titlar skall inom svenskan tecknas vilket enstaka vanlig fras tillsammans med inledande termen inlett tillsammans med ett versal tecken, övriga gemena ifall ej föregående undantag gäller (till modell ifall en egennamn ingår inom rubriken).

    till tidningar gäller dock för att dem ofta skrivs tillsammans med personlig versalisering, var vanligen allt utom småord versaliserat. Exempel: Svenska skrivregler dock Östra Småland samt Nyheterna.

  • Vetenskapliga artbeteckningar: Vetenskapliga artbeteckningar ärver latinets språkegenskaper. Således heter detta Anemone nemorosa då man skriver detta vetenskapliga namnet vid vitsippan inom ett svensk text.
  • Företag samt organisationer: namn på ett företag samt namn vid organisationer skrivs i enlighet med svensk språkstandard tillsammans med start versal på grund av namn.[4][5] Ofta avviker företag inom sin personlig överföring ifrån detta från marknadsföringsskäl.

    Eleverna hämtar arbetsbladen samt klistrar sedan in inom sin skrivbok.

    Ikea brukar tecknas IKEA inom företagets egna skrifter dock bör tecknas Ikea inom neutrala texter. då namnet består från flera mening följer man normalt företagets alternativt organisationens personlig praxis, mot modell Rädda Barnen, Nordiska Kompaniet.

  • Myndigheter: en flertal myndigheter skrivs tillsammans med start gemen.

    Undantag existerar bland andra Socialstyrelsen samt Statens kulturråd, likt får ett versal. en klurigt fall existerar Posten (Postverket) kontra posten (postkontoret). Lokala myndigheter likt Kulturnämnden inom Borås får stora tecken. nästa myndigheter samt instanser skrivs tillsammans start gemen:

  • Politiska partier: Partier såsom till tillfället existerar representerade inom Sveriges riksdag äger tidigare skrivits tillsammans gemener, medan lokala, historiska alternativt icke-etablerade partier skrivits tillsammans versal.

    Sedan start från 2009 att föreslå eller råda något Språkrådet för att varenda partinamn skrivs tillsammans start versal[6].

  • Religioner: Religioner samt livsåskådningar stavas tillsammans med gemen tecken, mot modell kristendom, islam, buddhism, marxism samt falungong. Vissa rörelser, bland annat humanism samt scientologi, beskriver sig själva tillsammans med versal (Humanism, Scientologi), dock detta avviker ifrån standard samt bör undvikas.
  • Religiösa skrifter: Heliga skrifter inom någon tro räknas likt boktitlar samt får massiv tecken, såsom Koranen alternativt Bibeln.

    Dock heter detta "en bibel" då man talar ifall enstaka exemplar.

  • Förintelsen: då man tillsammans Förintelsen avser nazisternas mord vid olika människogrupper beneath andra världskriget sålunda existerar detta en egennamn samt stavas således tillsammans versal, mot skillnad ifrån "förintelsen" såsom existerar vilken förintelse likt helst inom bestämd form.
  • Månader, dagar samt namngivna veckor: Månader, allmänna helgdagar samt veckodagar skrivs tillsammans gemena tecken, vilket februari, annandag påsk samt söndag.

    Likaså namngivna veckor såsom stilla veckan samt påskveckan. dem flesta högtiderna samt temadagarna bör tecknas tillsammans med start gemen inom svenskan, exempelvis alla hjärtans dag, valborgsmässoafton, halloween samt lucia. detta finns dock enstaka undantag liksom innehåller egennamn, liksom Kristi himmelsfärds dag samt Marie bebådelsedag.[7]Valborg samt Lucia existerar även personnamn, därför då man syftar vid personer skrivs detta tillsammans med start versal.

    Alltså "fira valborg" då man uppmärksammar högtiden samt "fira Valborg" då man uppvaktar någon likt heter Valborg. Luciadagen tillsammans med start versal syftar särskilt vid Lucias namnsdag, medan luciadagen tillsammans start gemen syftar vid den allmänna högtiden.[8]

  • Grundämnen: Grundämnen existerar sakord samt skrivs alltså tillsammans med gemener hur ovanliga dem än existerar – guld, gallium samt gadolinium.

    Däremot skrivs ständigt den kemiska beteckningen tillsammans versal begynnelsebokstav, t.ex. Fe (järn), Au (guld) oberoende från plats inom meningen termen förekommer.

  • Personnamn: startas normalt tillsammans med versaler. Efternamnsprefixen af samt von skrivs däremot ständigt tillsammans gemen, även angående dem står ursprunglig inom ett fras. på grund av utländska namnprefix såsom de samt de la råder olika standarder på grund av olika länder samt namn; man låter namnets bärare besluta versaliseringen.
  • Durtonarter: Durtonarter stavas traditionellt tillsammans start versal, F-dur, medan molltonarter stavas tillsammans gemener, d-moll.
  • Pronomen: från respekt skrivs stundom dem personliga pronomenen du samt ni tillsammans versal,[källa behövs] framför allt inom skrivelse.

    Detta bruk existerar dock samtalat om, samt detta existerar ej varenda likt uppskattar för att bli tilltalade tillsammans med versal.

  • Gud: Pronomen liksom syftar vid Gud kunna starta tillsammans med versal, mot modell Gud skulle behärska stanna jorden ifall han ville, Tillkomme Ditt rike.

    Detta gäller särskilt då Guden inom monoteistiska religioner avses. Exempel: Min gud existerar Gud.

  • Sjukdomar samt medicinska diagnoser: Dessa skrivs vanligen tillsammans med gemener, mot modell röda hund. Diagnoser uppkallade efter enstaka individ skrivs tillsammans versal, mot modell Downs syndrom.

Förkortningar

[redigera | redigera wikitext]

Uttrycksförkortningar vilket d.v.s.

samt m.a.o.

Hur är kapabel jag känna till ifall detta bör existera massiv alternativt små bokstav?

stavas såsom vanliga mening – alltså normalt tillsammans gemener, dock tillsammans med start versaler inom start från ett fras. (Huruvida detta inom dem visade exemplen samt analoga fall skall artikel punkter, samt ifall detta bör existera blanksteg alternativt ej mellan bokstäverna existerar kontroversiellt. Ibland inkonsekvent mot samt tillsammans inom enstaka samt identisk regelsamling.)

Det finns inga heltäckande samt allmänt vedertagna regler på grund av versalisering från förkortningar, dock nästa riktlinjer finns tillsammans vissa undantag:

  • Akronymer såsom existerar tillfälliga alternativt från fackspråkskaraktär stavas från hävd tillsammans versaler på grund av för att särskilja dem ifrån vanliga ord: BO, DOS, ISBN.
  • Akronymer såsom ifall dem skrevs tillsammans med gemener skulle behärska förväxlas tillsammans med en vanligt mening skrivs genomgående tillsammans med versaler: LO, USA, UV.
  • Akronymer likt äger fått fotfäste inom språket normaliseras oftast mot gemener: it, tv, cd, adhd.

    inom allmänhet existerar detta dock accepterat för att versalisera dem. Undantag existerar akronymer liksom läses såsom normala ord: virus, ljusstråle, prao, radar.

  • Akronymer såsom utläses likt en mening (inte tecken till bokstav) skrivs versalgement alternativt tillsammans med små bokstäver: Ikea.[9][10]
  • När detta gäller FN:s hundratals kroppsdel existerar läget förvirrat.

    När bör ni nyttja små tecken samt då bör ni notera tillsammans med stora?

    Man förmå dock urskilja ett trend, för att sådant såsom existerar uttalbart skrivs tillsammans versal begynnelseboksav samt resten från förkortningen tillsammans med gemener: Unesco, Unicef. Förkortningar liksom existerar svåra för att uttala likt mening skrivs tillsammans med versaler rakt igenom: UNDP, UNHCR, CCIR.

Yrkestitlar samt befattningar

[redigera | redigera wikitext]

Yrkestitlar samt befattningar skrivs ständigt tillsammans gemena tecken, även angående yrkestiteln äger ursprung inom engelskan, såsom key konto manager samt controller.

Branscher

[redigera | redigera wikitext]

Branscher skrivs ständigt tillsammans med gemena tecken, även angående branschens namn besitter ursprung inom engelskan, såsom life science samt private banking.

Genrer samt stilar

[redigera | redigera wikitext]

Genrer samt stilar skrivs ständigt tillsammans gemena tecken, även ifall genrens namn äger ursprung inom engelskan, såsom hiphop samt new wave.

Versalisering inom andra språk

[redigera | redigera wikitext]

Danska

[redigera | redigera wikitext]

I danskan följde man fram mot 1948 identisk principer liksom inom tyskan (se nedan). Numera skriver man vid en sätt vilket mer liknar dagens svenska.[1]

Engelska

[redigera | redigera wikitext]

Substantiv samt egennamn

[redigera | redigera wikitext]

Följande mening samt ordgrupper skrivs tillsammans start versal:[11]

  • pronomenet I ('jag')
  • egennamn, även God, the Lord ('Gud', 'Herren') tillsammans med flera
  • namn vid veckodagar samt månader
  • titlar vid personer, mot modell Mister Smith
  • nationaliteter samt språk

Rubriker samt titlar

[redigera | redigera wikitext]

Det finns numeriskt värde sätt för att nedteckna rubriker samt titlar inom engelskan: title case samt sentence case.

I title case används massiv begynnelsebokstav till inledande samt sista termen samt till samtliga mening såsom ingår inom rubriken utom föremål eller textstycken (a, an, the), koordinerande konjunktioner (and, but, for, nor, or, so, yet) prepositioner tillsammans färre än fem tecken, infinitivmärkeetto samt as angående detta följs från en substantiv.

inom mening liksom satts samman tillsammans bindestreck existerar huvudregeln för att båda äger massiv begynnelsebokstav (Twenty‑One). Undantag existerar på grund av detta inledande för att led vilket ej existerar inledande ledet inom sammansättningen skrivs tillsammans små begynnelsebokstav ifall detta existerar en småord såsom skrivs tillsammans med små tecken då detta uppträder självständigt (Step‑by‑Step), på grund av detta andra för att kombinationer var inledande ledet existerar en prefix liksom ej existerar en självständigt mening äger små begynnelsebokstav vid andra sammansättningsledet (Anti-inflammatory), samt på grund av detta tredjeplats för att kombinationer var inledande ledet består från endast enstaka tecken besitter små begynnelsebokstav vid andra ledet (T‑shirt).

Formatet title case existerar standard inom amerikansk engelska[12] samt existerar många väl spritt inom titlar vid filmer samt litterära verk.[11]

Prepositioner vilket existerar ett sektion från vanligt förekommande predikatsuttryck (med betonad preposition) såsom Go On, Come On samt Show Up versaliseras dock.

Sentence case existerar vanligt inom engelska utanför Nordamerika. detta innebär för att rubriken alternativt titeln skrivs vilket ett vanlig fras, detta önskar yttra inledningsordet versalt samt resten såsom inom ett vanlig fras, mot exempel: As inom lay dying.

Regeringen, riksdagen, riksdagens utskott samt institutioner skrivs tillsammans små bokstav.

Förkortningar

[redigera | redigera wikitext]

Bruket existerar olika inom brittisk engelska samt amerikansk engelska. Exempel: "voltage standing wave ratio" blir v.s.w.r. inom England dock VSWR inom USA.

Yrkestitlar samt befattningar

[redigera | redigera wikitext]

En yrkestitel skrivs versalgement ifall den står direkt före alternativt efter namnet vid den vilket innehar titeln, exempelvis our Sales Director, John Smith alternativt John Smith, Sales Director.

inom samtliga andra fall skrivs yrkestiteln tillsammans med gemena tecken, mot modell The company will recruit a new sales director this year.

Franska

[redigera | redigera wikitext]

Versalisering inom fransk text följer inom upphöjd grad identisk grundregler liksom inom svenskan. Dock finns skillnader ej minimalt inom start från enstaka fras/titel/rubrik.

ifall ett rubrik alternativt titel inleds tillsammans bestämd skrivelse, bör nästa mening versaliseras.

Det existerar vanligt för att högtidshälsningarna skrivs tillsammans med versala begynnelsebokstäver vid varenda ord: lycklig Påsk alternativt God Jul samt Gott Nytt kalenderår. Språkrådet att föreslå eller råda något dock för att man skriver allt tillsammans med gemener, eftersom helg- samt kalenderdagar inom grunden skrivs tillsammans med gemener.

I flera egennamn såsom består från ordsammansättningar versaliseras endast detta efterställda huvudordet.[13] Således skrivs detta franska termen på grund av jultomtepère Noël samt enstaka väg inom Parissom rue dem Provence.

Tyska

[redigera | redigera wikitext]

I tyskan versaliseras substantiv.[1] Däremot versaliseras ej andra mening, sålunda länge dem ej existerar egennamn.

SI-enheter

[redigera | redigera wikitext]

SI-enheter skrivs gement då dem skrivs ut, mot modell meter, newton samt farad tillsammans med undantaget grad Celsius var grad alternativt grader skrivs gement dock detta efterföljande Celsius tillsammans med start versal. Förkortningarna inleds tillsammans versal på grund av enheter liksom namngetts efter personer – newton blir N, farad (av Faraday) blir F samt grad Celsius blir °C.

Övriga enheter förkortas tillsammans små tecken, exempelvis meter blir m samt kort tid blir s. en undantag existerar liter likt inom bland annat medicinsk vård förkortas L till för att undvika förväxling tillsammans siffran 1.

Prefixförkortningar vilket innebär någonting liksom existerar mindre än alternativt högst tusen gånger större än den definierade enheten skrivs ut tillsammans gemener (k på grund av kilo, c på grund av centi, μ på grund av snabbkokare tillsammans med flera) (tidigare användes dock D på grund av deka).

Förkortningar likt innebär någonting liksom existerar större än tusen gånger den definierade enheten förkortas tillsammans versal (M på grund av mega, G till giga, T på grund av tera, tillsammans flera).

Se även

[redigera | redigera wikitext]

Referenser

[redigera | redigera wikitext]