Vad är stavningen av shiuli
Stavningsreformen 1906
Stavningsreformen såsom genomdrevs 1906 förenklade stavningen från v-ljudet samt t-ljudet inom svenska språket. Stavningsreformen genomfördes vid initiativ från den svenske ecklesiastikministernFridtjuv fjäll inom den Staafska ministären efter 1905 års omröstning.
Reformen kallades då den genomdrevs på grund av stafningsukasen, samt väckte förbittring inom många kretsar.
Rättstavningar från svenska ord.Stavningsreformen innebar start mot slutet på grund av den äldre standard vilket inom ljus kallas gammalstavning.
Bakgrund
[redigera | redigera wikitext]Ändringarna 1889
[redigera | redigera wikitext]Redan tillsammans med sjätte upplagan från Svenska Akademiens ordlista (SAOL) genomfördes numeriskt värde stavningsreformer.
Konsonantkombinationen ⟨kv⟩ stavades före 1889 tillsammans med ⟨qv⟩ inom flera mening, mot modell sqvaller (nu skvaller), qväll (nu kväll), beqväm (nu bekväm) samt qvist (nu kvist).
Dessutom ändrades stavningen från ä-ljudet ifrån ⟨e⟩ mot ⟨ä⟩ inom flera mening, mot modell der (nu där), dverg (nu dvärg), elg (nu älg), enka (nu änka) samt ega (nu äga).
Stavningsreformen liksom genomdrevs 1906 förenklade stavningen från v-ljudet samt t-ljudet inom svenska språket.Ändringarna 1906
[redigera | redigera wikitext]Bakgrunden mot stavningsreformen fanns för att Sveriges Allmänna Folkskollärareförening redan 1903 inkommit mot Sveriges statsmakt tillsammans med en förslag ifall för att detta ”ej måtte betraktas liksom fel” för att inom skolan utbyta dt likt indikator till t-ljud mot t alternativt tt, samt f, fv samt hv vilket indikator till v-ljud mot v.
Förslaget lämnades in inom femte månaden i året 1905 (med anledning från enstaka skrivelse från Fridtjuv höjd, Johan August Lundell samt Eugène Schwartz riktad mot dem tre korporationerna) mot Kungl. Maj:t lika lydande petitioner ifrån Svenska lärarsällskapet, Sveriges Allmänna Folkskollärareförening samt Föreningen af pedagog samt lärarinnor nära Sveriges flickskolor samt samskolor, för att utbyte från dt mot t (tt), från f samt fv mot v måtte artikel tillåtet.
Beslut
[redigera | redigera wikitext]Efter yttranden från ämneskonferenserna inom modersmålet, Läroverksöverstyrelsen samt Svenska Akademien utfärdades en kungligt cirkulär 7 april 1906 angående successivt insättning inom skolorna från t (tt) istället till dt samt v istället på grund av f, fv, hv.
Beslutet drogs genom reservationer inom konstitutionsutskottet inför 1907 års riksdag.
1908 ingick mot Kungl. Maj:t enstaka från 40 000 personer undertecknad petition ifall revision från 1906 års cirkulär, dock ledde ej mot något effekt.
Origins and meaning.Inom litteraturen vann detta nya stavningssättet långsamt terräng; flertalet tidningar ägde länge den äldre stavningen kvar. Vissa författare ville vandra längre än sålunda samt kunde mot modell nedteckna j-ljudet konsekvent tillsammans med j (jup, jälpa).
Stavningsreformen existerar ett sektion från övergången ifrån yngre nysvenska mot nusvenska – efter för att den genomfördes äger detta svenska skriftspråket tillsammans en par undantag varit inom stort sett stabilt.
Jämförelser
[redigera | redigera wikitext]Stavningsreformen bidrog mot viss sektion tillsammans med för att fjärma detta svenska skriftspråket ifrån dem övriga skandinaviska.
Med Googles kostnadsfria position förmå ni översätta mening, fraser samt bsidor ifrån engelska mot fler än 100 andra tungomål direkt.för att stava v-ljudet tillsammans v inne samt inom slutet från mening fanns redan infört inom danskt samt norskt skriftspråk, dock vid dem övriga punkterna kom svenskan för att inta enstaka särställning. inom både norska samt danska använder man ännu kombinationerna hv- samt -dt (även ifall den senares användning skiljer sig något ifrån den tidigare svenska).
Dessutom stavas flera från orden likt tidigare ägde hv- tillsammans wh- vid engelska.
| Före 1906 | Efter 1906 | Danska | Engelska | Övrigt |
|---|---|---|---|---|
| hvad | vad | hvad | what | |
| hvadan | vadan | (parallell mot ”hvordan”) | whence | |
| hval (djur) | val | hval | whale | ”val” såsom inom ”valfrihet” stavades även innan utan h |
| hvalf | valv | hvælving, hvælv | vault | |
| hvar (om position) | var | hvor | where | preteritum ”var” från ”vara” stavades även innan utan h |
| (pigg-, slät-) hvar | (pigg-, slät-) plats | (pig-, slet-) hvar | — | var (medicin) stavades även innan utan h |
| hvarannan | varannan | hver anden | every other | |
| hvarandra | varandra | hverandre = hinanden | eachother | |
| hvarför | varför | hvorfor | ”wherefore” (ålderdomligt) | |
| hvarje | varje | hver, hvert | every | |
| hvarken | varken | hverken | neither | |
| hvart | vart | hvorhen | "whither" (föråldrad form) | |
| hvarf (runda) | varv | omgang (som inom solhverv) | circuit | |
| hvass (om egg) | vass | hvas | sharp | växten stavades även innan utan h |
| hvem | vem | hvem | who, whom | |
| hvems | vems | hvis | whose | |
| hvener (gräs) | vener | hvene | ven (blodkärl) stavades även innan utan h | |
| hvete | vete | hvede | wheat | |
| hvi | vi | parallell mot ”hvi” | why | gammaldags synonym mot ”varför” |
| hvil | vil | hvil | besläktat tillsammans med ”while” | |
| hvila | vila | hvile | rest | |
| hvilken, hvilket, hvilka | vilken, vilket, vilka | hvilken, hvilket, hvilke | which | |
| hvina | vina | hvine | besläktat tillsammans med ”whine” | drycken stavades även innan utan h |
| hvirfvel | virvel | hvirvel | ”whirl”, besläktat tillsammans ”whorl” (spiral) samt ”hurl” (kasta) | |
| hviska | viska | hviske | whisper | ”viska” tillsammans betydelsen ”borste” stavades även innan utan h |
| hvit | vit | hvid | white | |
| hvitling | vitling | hvilling | whiting | |
| hväsa | väsa | hvæse | wheeze | |
| hvässa | vässa | hvæsse | besläktat tillsammans ”whet” |
Lägg symbol mot för att några ett fåtal mening liksom börjar tillsammans hv vid danska stavades utan h vid svenska långt innan reformen genomfördes, mot modell ”valp” samt ”värf” (nu ”värv”).
Så bör utländska namn tecknas vid svenska.Stumt h bibehölls emellertid framför j inom mening såsom ”hjort”, ”hjul” (jämför engelska ”wheel”), ”hjälp”, ”hjälte”, ”hjärna” samt ”hjärta”.
Egennamn
[redigera | redigera wikitext]Den gamla stavningen äger från dekorativa skäl behållits inom flera egennamn. ”Per Löfqvist” uttalas således vid identisk sätt likt ”Pär Lövkvist”, ”Gustaf Lagerlöf” låter likadant såsom ”Gustav Lagerlöv” samt firmanamnet ”Ifö” uttalas vid identisk sätt såsom staden Ivö.
Se även
[redigera | redigera wikitext]Källor
[redigera | redigera wikitext]- Den denna plats artikeln existerar helt alternativt delvis baserad vid ämne ifrån danskspråkiga Wikipedia, Svensk retskrivningsreform 1906, 19 januari 2009.