Vilket landskap är minst till ytan i sverige
Blekinge
- För andra betydelser, titta Blekinge (olika betydelser).
Blekinge existerar en landskap inom sydöstra land vilket gränsar inom väster mot Skåne, inom norr mot Småland samt inom öster samt söder mot Östersjön. Blekinge äger knappt 160 000 invånare. detta existerar Sveriges mot ytan näst minsta landskap (efter Öland) samt detta minsta likt ligger vid fastlandet.
En inventering samt landskapsbild vid varenda landskapen inom landet, ifrån norr mot söder, tillsammans med kreditkort information ifall varenda, såsom yta, folkmängd, befolkningstäthet, största tätort, landskapsdjur, landskapsblomma (vilken landskapsblomma en landskap äger existerar ibland omtvistat) samt foto vid landskapsvapen.landskap besitter identisk geografiska sträckning såsom Blekinge län.[2]
Blekinge kallas ofta på grund av 'Sveriges trädgård' samt besitter dessutom ett ögrupp. Karlskrona existerar Blekinges största ort.
Namnet
[redigera | redigera wikitext]Redan inom ett fornengelsk allegori ifrån 890-talet nämns Blekinge vilket Blekingēg (-ēg betyder 'ö, strandbygd').
Namnet besitter bildats mot en fjärdnamn *Blek 'den skinande, den stilla', såsom avser ett sektion från detta stora fjärdområdet mellan Listerby samt Torhamn inom sydöstra Blekinge. inom slutet från 1100-talet skrevs landskapsnamnet likt Blegunc. mot *Blek äger avledningsändelsen -ung (senare -ing samt -inge) lagts. Ändelsen betecknar bygden runt fjärden.[3]
- Blecingaeg, 890-talet, fornengelska
- Blegundia, 1182, latin
- Blekyngh, 1231, latin
- Bleiking, före 1259, isländska
- Bleking, 1300-tal, latin
Historia
[redigera | redigera wikitext]Indelningar
[redigera | redigera wikitext]Indelningar före 1683
[redigera | redigera wikitext]Blekinge nämns inledningsvis såsom tillhörande svearna cirka 890.
Mellan 1231 samt 1658 tillhörde Blekinge land. 1639 överfördes Jämshögs socken ifrån Villands härad inom Skåne mot detta landskap.
Det finns 25 landskap inom landet grupperade inom tre landsdelar: Götaland, Svealand samt Norrland.landskap plats uppdelat mot 1658 inom numeriskt värde slottslän: Lyckå län, grundlig Östra härad samt ifrån 1596 Medelstads härad, samt Sölvesborgs län grundlig Listers härad, Bräkne härad samt mot 1596 Medelstads härad. Städer vilket bara fanns beneath denna danska tidsperiod fanns Avaskär, Lyckå, Kristianopel samt Elleholm.
I samt tillsammans freden inom Roskilde1658 övergick Blekinge permanent mot land.
ifrån detta året stod Blekinge beneath Skånska generalguvernementet via Kristianstads län fram mot tid 1680 då Blekinge blev enstaka sektion från Kalmar län. tid 1683 upprättades Blekinge län, vilket äger bestått oförändrat sedan dess. Den danska rättegångordningen tillsammans med landsdomare bibehölls efter 1658 mot 1683.
Indelningar ifrån 1683
[redigera | redigera wikitext]Län, lagsagor samt stift
[redigera | redigera wikitext]Landskapet Blekinge besitter identisk omfattning såsom Blekinge län.
Sverige ligger inom Europas norra utkant samt existerar mot ytan en från kontinentens större länder.Församlingarna inom Svenska kyrkan ingår inom Lunds stift.
Den Blekingska lagsagan inrättades 1683 samt plats sedan förenad tillsammans med Skånska lagsagan 1690-1777 tillsammans undantag från perioden 1718-1719. Lagsagan plats åter fristående ifrån 1777 mot 1827 då den slutligen uppgick inom Skånska lagsagan såsom sedan avskaffades tillsammans övriga lagsagor 31 månad 1849.[4]
Härader samt städer
[redigera | redigera wikitext]Följande städer inom landskap tillsammans med gamla stadsprivilegier inrättades likt stadskommuner då 1862 års kommunalförordningar trädde inom kraft:
Ronneby ort plats ort 1387-1680 samt åter ifrån 1882, tillsammans personlig jurisdiktion fram mot 1943.
Karlshamn samt Sölvesborg lades beneath landsrätt 1950, medan Karlskrona rådhusrätt kvarstod fram mot tingsrättsreformen 1971.
Svaret vid detta är: Burlövs kommun.Socknar, fögderier, domsagor, tingslag samt tingsrätter
[redigera | redigera wikitext]Se respektive härad.
Kommuner ifrån 1952 mot 1970
[redigera | redigera wikitext]Städer (4 st):
Köpingar (1 st):
Landskommuner (20 st):
Förändringar 1952–1970
[redigera | redigera wikitext]1 januari 1963
1 januari 1967
Kommuner ifrån 1971
[redigera | redigera wikitext]Kommuner, räknat ifrån väster mot öster, existerar Sölvesborg, Olofström, Karlshamn, Ronneby samt Karlskrona.
Geografi
[redigera | redigera wikitext]Från detta småländska höglandet nära enstaka höjd från 130 mot 170 meter ovan havet sänker sig landskap mot såväl syd såsom öst ner mot Östersjön. Norra delen, "skogsbygden", existerar karg samt mager tillsammans flera fjäll samt kärr, samt skogarna var består huvudsakligen från barrträd.
Den därefter nästa "mellanbygden" tillsammans med sina flera små sjöar samt vattendrag samt ännu mera "strandbygden" besitter bördig mark samt små frukter från växter flera lövträd, bland vilka boken fullfölja sig gällande, samt enstaka rik undervegetation.
Vattendragens primära riktning existerar sydlig.
Vilka existerar dem minsta kommunerna inom landet, fanns ligger dem samt vilket finns detta för att utföra där?dem högsta bergen finns inom den nordvästra delen från landskap, var dem når ett höjd från omkring 180–190 meter ovan havet. Den södra landremsa vid havet existerar många sönderskuren samt omgiven från ett vidsträckt ögrupp, inom synnerhet nära den östra delen, utanför vilken finns även större småöar.
Boafalls backe (177,56 m ö.h.) inom Olofströms samhälle räknades officiellt likt Blekinges högsta punkt mellan 1837 samt 2006.
nära kontrollmätning äger man idag konstaterat för att den korrekta lokaliseringen från landskapets högsta punkt existerar Rävabacken inom byn Farabol (Olofströms kommun) tillsammans med ett höjd från 189,65 meter ovan havet. Denna område invigdes 2006-08-12 såsom Blekinges högsta punkt nära enstaka officiell ceremoni.
Klimatet inom Blekinge varierar ej från större omfattning utan existerar ganska jämnt fördelat ovan landskapets delar tillsammans med till detta mesta från havskaraktär tillsammans med förhållandevis milda vintrar samt trevliga somrar.
Höstarna existerar särskilt milda då detta efter sommaren uppvärmda Östersjön blåser in värme samt fukt, vilket tidvis ger många nederbörd samt även enstaka sektion blåst.
SMHI:s mätstation Hanö inom landskapets sydvästra sektion existerar landets blåsigaste rum utanför fjällkedjan, samt rekordet inom medelvind utanför fjällen härrör sig härifrån tillsammans 44 m/s.
Den 7 februari2011 satte Hanö nytt sydsvenskt februarirekord inom medelvind tillsammans med byvindar vid uppåt 40 m/s.
Lappland existerar detta största landskap inom landet mot ytan, såsom totalt utgör nästan ett fjärdedel från landets yta.Befolkning
[redigera | redigera wikitext]- För befolkning titta Blekinge län#Befolkning
Språk
[redigera | redigera wikitext]I Blekinge talas blekingemål. Dialektens struktur till accenter stämmer vid detta stora läka överens tillsammans med rikssvenskans. A samt e äger bevarats likt ändelsevokaler.
Blekingemål besitter götisk stavelseförlängning, exempelvis bek ’beck’, måse ’mosse’, revet ’rivit’. inom målen besitter ännu ej övergången ifrån tungspets-r till tungrots-r är ej helt genomförd. inom vissa mening innebär detta för att r vokaliseras efter ett vokal exempelvis blir "berg"- bäaj, "korn"- koån och således vidare.
inom start från 1900-talet fanns variationerna inom diftonger rik exempelvis bäjn, båjn ’ben’, ajda, ajta ’äta’, kaol ’kål’, dock dessa variationer besitter avtagit. en enkel diftongiskt uttal av i, y, u, o och å, diftonguttal av a och ä framför gg, ng och nk och o- eller å-haltig motsvarighet mot rikssvenskans korta u kvarstår.
inom likhet tillsammans nordöstlig Skåne använder man inom västra Blekinge b, d, g för äldre p, t, k efter vokal: gaba till "gapa", mad för "mat" samt baga för "baka". inom kurera landskap används -(e)n inom maskulinum samt femininum, -(e)t inom neutrum liksom slutartikel. dock även på denna plats skiljer sig västra delen från Blekinge ifrån övriga Blekinge genom för att detta var förekommer feminina former vilket kagena till "kakan" samt solena på grund av "solen".
Imperfektum från kasta heter kastade inom större delen från landskap, kastate längst bort inom öster.[2]
Bland dialektala mening återfinns mening såsom däka och grebba för "flicka", here för "gosse", göl samt gyl för "tjärn", korra för "mindre vattensamling", pära och pären för "potatis", tya för "orka" samt visten för "narig".
Bland dialektala fisketermer finns knubb för "rundgattad, däckad, motordriven fiskebåt", kubb för "flateka", vrakeka för "öppen plattgattad sillbåt", vraka (om sill) eller fara vid vrak för "fiska tillsammans sillnät", bena garn används till "plocka sill ur nät" samt orden påta och hotta för "ljustra".[2]
Se även
[redigera | redigera wikitext]Bibliografier
[redigera | redigera wikitext]- Småland, Öland & Blekinge - Deldatabas inom Libris såsom innehåller hänvisningar mot lokalhistoriskt ämne.
Sedan 2006 registreras lokalhistoriskt ämne löpande samt sysselsättning pågår tillsammans tillbakablick registrering.
Källor
[redigera | redigera wikitext]- Blekinge inom Nordisk familjebok (andra upplagan, 1905)
- Lauritz Weibull, "Lunds domkyrkas Nekrologium", skogsdunge 1923.
- Ingemar Lönnbom, Från Danmarks vedbod mot Sveriges gård - blekingehistoria beneath 13.
000 år, Karlskrona 2001. ISBN 91-974007-0-X
- Ingemar Atterman (tidigare länsantikvarie), Kring Hallarumsviken. Utflykt inom ett östblekingsk vikingabygd, Blekingeboken 1967.
- Ingemar Atterman (tidigare länsantikvarie), Om forntida vakt samt värn nära Blekingekusten, Blekingeboken 1983.
- Karl-Erik Frandsen & Jens Chr.V. Johansen, Da Østdanmark blev Sydsverige - Otte studier inom dansk-svenske relationer inom 1600-tallet, Ebeltoft 2003.
ISBN 87 89224 74 4
- Katarina Harrison Lindbergh, "Nordiska sjuårskriget 1563-1570", skogsdunge 2020.
- Christer Westerdahl, The cognitive landscape of naval warfare and defence - Toponymic and archaeological aspects, (Maritime Warfare in nordlig Europe), publicerad från Nationalmuseet inom Köpenhamn 2002. ISBN 87-89384-88-1
- Magnus Edekling, När blev Blekinge danskt?, Borås 2010.
ISBN 978-91-86407-83-4
- Mats Anglert, Kyrkor samt herravälde - ifrån kristnande mot sockenbildning inom Skåne, skogsdunge Studies in Medieval Archaeology 16, skogsdunge 1995. ISBN 91-22-01678-3
- Cecilia von Heijne, SÄRPRÄGLAT - Vikingatida samt tidigmedeltida myntfynd ifrån Danmark", Skåne, Blekinge samt Halland (ca 800- 1130), huvudstaden Studies in Archaeology 31, huvudstaden 2004.Landskap Landsdel Län Yta (km²) Folkmängd Invånare/km² Blekinge: Götaland Blekinge län 2941 150325 51,1 Bohuslän: Götaland Västra Götalands län 4473 270628 60,5 Dalarna: Svealand Dalarnas, Gävleborgs län, Gävleborgs, Jämtlands län, Jämtlands & Värmlands län 29086 276289 9,5 Dalsland: Götaland.
ISBN 91-628-6020-8
- Anton Englert & Athena Trakadas, Wulfstan´s Voyage - The Baltic Sea område in the early Viking Age seen from shipboard, (Maritime Culture of the North 2), Roskilde 2009. ISBN 978-87-85180-56-8
- Thomas Persson (tidigare 1:e antikvarie nära Blekinge museum), Blekinges dansktid, publicerad från Blekinge museum 2013. ISBN 978-91-979807-2-2
- Fredrik Svanberg, Vikingatiden inom Blekinge, skogsdunge 1994.
- Fredrik Svanberg, Death Rituals in south-east Scandinavia AD 800-1000, (Acta Archaeologica Lundensia series in 4° No 24), skogsdunge 2003.
ISBN 91-22-02007-1
- Jimmy Juhlin Alftberg, Helén Lilja, Bertil Helgesson, Johan Wallin, Borgen inom Åhus - en medeltida maktcentrum, skogsdunge 2012. ISBN 978-91-87031-43-4
- Adam från Bremen (översatt från Emanuel Svendberg), huvudstaden 1984. ISBN 91-7118-447-3
- Vikten från Vång - ett järnåldersplats tar form publicerad från Blekinge museum 2016.
ISBN 978-91-982598-2-7
Noter
[redigera | redigera wikitext]Vidare läsning
[redigera | redigera wikitext]Småland, Öland & Blekinge - Deldatabas inom Libris såsom innehåller hänvisningar mot lokalhistoriskt ämne. Sedan 2006 registreras lokalhistoriskt ämne löpande samt sysselsättning pågår tillsammans med tillbakablick inskrivning.