ratsuck.pages.dev









Fågel med mörka vitprickiga fjädrar

Fjäder (biologi)

Fjäder existerar enstaka utväxt ifrån enstaka fågels hud, bestående från proteinet keratin. Fåglar existerar dem enda för tillfället levande vilt såsom äger fjädrar samt dem flesta fåglar äger dem ovan bota kroppen, förutom vid benen, näbben samt orbitalringen.[1] Fågelns fjädrar existerar enstaka förutsättning på grund av för att den bör behärska flyga dock dem fungerar även vilket värmeisolering samt skydd.

Fjäderdräktens samt olika fjäderornaments ställning eller tillstånd indikerar även fågelns välbefinnande samt kondition, vilka existerar viktiga indikationer nära parbildning samt leder mot sexuell selektion.[2] Fågelns samtliga fjädrar kallas tillsammans till fjäderdräkt. Den gemensamma termen till handpennor, stjärtpennor samt täckfjädrar existerar konturfjädrar alternativt ibland flygfjädrar

Ursprung

[redigera | redigera wikitext]

Det finns olika teorier ifall hur fjädrar äger utvecklats.[3] eftersom fåglarna besitter utvecklats ifrån dinosaurier sålunda äger man sökt svaret vid fjäderns ursprung bland fossil ifrån dessa.[3] Tidigare trodde man för att fjädern utvecklats ur specifika fjällstrukturer hos urtida reptiler.[3] Exempelvis äger man funnit fossil tillsammans med avtryck från primitiva fjädrar likt äger numeriskt värde fjäderskaft.[4] vid senare tidsperiod äger man funnit fossil liksom snarare tyder vid för att fjädrar utvecklats ur ihåliga hårliknande hudbildningar likt beneath utdragen tidsperiod blivit längre, senare fått fan samt idag antagit den struktur från fjäder vilket oss känner mot hos dagens fåglar.[4] Däremot plats ej ständigt dem fjäderprydda dinosaurierna flygförmögna, utan man tror för att fjädern ursprunglig utvecklades liksom en isoleringsmaterial, dock för att dem även förmå äga skyddat mot värmestrålning samt en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig, samt fungerat kamouflerande.[5] Fjädrar existerar oerhört verksamma konstruktioner till för att binda atmosfär.

Exempelvis stannar luften kvar inom pingvinernas fjäderdräkt då dem dyker beneath en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig.

Fjäderns samt fjäderdräktens anatomi

[redigera | redigera wikitext]

Uppbyggnad

[redigera | redigera wikitext]

Fjädern växer inuti en rörformat utskott liksom sitter fast inom enstaka fjädersäck inom huden.[5] då fjädern existerar färdigväxt spricker röret samt faller från.

Fjädrar tillsammans denna bristande existerar mer känsliga på grund av solljus vilket resulterar inom för att dessa fjädrar bleks många mer samt dem blir gråa alternativt beigefärgade.

längst bort ned mot fjädersäcken sitter den ihåliga vingpennan calamus. ifrån vingpennan går fjäderskaftet, alternativt spolen liksom den även kallas. vid spolen sitter fanstrålarna likt går snett uppåt, ut ifrån båda sidor från spolen. vid fanstrålen sitter detta inom sin tur bistrålar samt vid dessa sitter detta små hakar såsom greppar tag inom den intilliggande bistrålen.

Detta fullfölja för att fanstrålarna håller ihop samt bildar ett strategi yta, en således kallat fan. längst bort ned nära fjäderpennan saknar ofta bistrålarna hakar samt ter sig därför dunigt. Hos vissa arter, likt exempelvis strutsfåglar, saknas dessa bistrålehakar även vid dem större fjädergrupperna likt då även existerar duniga.[5][6]

Antalet fjädrar vid ett bevingat djur varierar, främst vid bas från fågelns storlek.

dem flesta tättingar äger mellan 1 500 samt 3 000 fjädrar medan fågel besitter cirka 25 000.[6] Oavsett fjädrarnas antal ingår dem inom vissa definierade typer samt fjäderpartier.[6]

Typer samt fjäderpartier

[redigera | redigera wikitext]

Det finns numeriskt värde huvudtyper från fjädrar:[5]

  • konturfjädrar existerar dem stora fjädrarna, vilket exempelvis vingpennor, stjärtpennor samt dem stora ving- samt stjärttäckarna.
  • dun besitter ett många små vingpenna samt saknar alternativt äger vek spole.

    Dun saknar även hakarna vid bistrålarna samt bildar därför ej några fan vid skaftets sidor.

    Dunen existerar yviga samt luftiga samt sitter inom stort sett vid all kroppen.

Konturfjädrarna existerar skapade vid olika sätt, beroende vid fanns vid fågelkroppen dem sitter samt vid vilken funktion dem besitter.

Vingen

[redigera | redigera wikitext]

  • handpennor sitter ytterst vid vingarna samt existerar långa samt smala samt oftast tio mot tolv stycken.[7]
  • armpennor sitter mellan handpennorna samt kroppen.

    dem existerar mindre än handpennorna samt svagt böjda. Handpennor samt armpennor kallas tillsammans vingpennor. Ofta nio stycken, dock detta förekommer arter tillsammans upp mot 30 stycken.[7]

  • övre- samt undre vingtäckarna sitter inom dem hålrum liksom bildas mellan fjädrarnas spolar liksom sitter fast inom vingen.

    Kungsfågel (Regulus regulus) existerar ett många små tätting vilket numera oftast placeras inom familjen kungsfåglar (Regulidae).

    Dessa täckare delas inom sin tur in inom olika kategorier vilket även finns inom både övre- samt undervarianter

    • större täckare
    • mellersta täckare
    • mindre täckare
    • handtäckare
  • tertialer existerar tre fjädrar vid fågelns vinge liksom sitter innanför armpennorna, närmast kroppen.
  • alula existerar ett små assemblage fjädrar såsom sitter ovanför vingknogen samt liksom används nära låghastighetsflykt.

Vingpennorna, täckarna, tertialerna samt alula bildar tillsammans själva vingytan.

Stjärten

[redigera | redigera wikitext]

  • stjärtpennor sitter längst bort bak vid fågelns stjärt.
  • övre- samt undre stjärttäckarna sitter mellan stjärtpennornas spolar var detta noggrann likt vid vingen bildas hålrum likt måste täckas.

Övriga fjäderpartier

[redigera | redigera wikitext]

På huvudet samt halsen finns detta små fjädrar samt dun samt vid ryggen mellan vingarna sitter detta ryggfjädrar.

vid fågelns undersida finns halsfjädrar, bröstfjädrar samt bukfjädrar samt vid fågelns långsidor sitter sidfjädrar.

Vissa fåglar, exempelvis nattskärror samt svalor, äger ett sorts styva hår exempelvis på en borste likt främst sitter runt ögon samt munhåla. dem påminner angående morrhår samt består bara från enstaka naken spole tillsammans med några ett fåtal fanstrålar nära roten.[5] Dessa "morrhår" fungerar såsom känselspröt på grund av fågeln, liksom kunna uppleva från angående detta finns insekter inom närheten från näbben.

Fågelguide mot vinterfåglar inpå knuten.

Bildexempel vid några olika fjädrar

[redigera | redigera wikitext]

  • Handpennor (H) från:Större hackspett (Dendrocopus major), gröngöling (Picus viridis), sparvhök (Accipiter nisus) samt tornfalk (Falco tinnunculus).

  • Handpennor (H) från: Stadsduva (Columba livia skapa domestica), hornuggla (Asio otus) samt råka (Corvus frugilegus).

  • En handpenna (H) samt ett armpenna (A) ifrån ormvråk (Buteo buteo).

  • Två handpennor (H) ifrån ett svartkråka (Corvus corone corone), armpenna (A) ifrån fågel (Corvus corax).

  • Handpennor (H), armpennor (A), handtäckare samt alula ifrån nötskrika (Garrulus glandarius).

  • Två armpennor (A) ifrån ormvråk (Buteo buteo) samt numeriskt värde handpennor (H) ifrån ugglor; tornuggla (Tyto alba) samt hornuggla (Asio otus).

  • Stjärtpenna ifrån skarlakansröd glada (Milvus milvus).

  • Armpenna (A) ifrån gråhäger (Ardea cinerea).

Funktion

[redigera | redigera wikitext]

Fjädrarna vid vingen överlappar varandra delvis, sålunda för att då vingen rör sig uppåt släpps luften igenom genom för att fjädrarna öppnar sig.

då fågeln sedan rör vingarna neråt sluts fjädrarna mot varandra. dem släpper då ej längre igenom luften, utan luften trycks neråt inom stället på grund av för att passera genom vingarna samt vid sålunda sätt får fågeln kraft såsom på grund av den vidare. Lyftkraften beror vid vingens utformning noggrann vilket vid en flyg. dem stora rovfåglarnas spretande djupt slitsade handpennor, dem sålunda kallade "fingrarna", motverkar ett viss struktur från virvelbildning samt bidrar mot för att producera stabilare uppåtgående luftströmmar vilket underlättar segelflygning.[8]

Fjädrarna skyddar även fågeln mot stjärna, kall luft, luftström samt dricksvatten samt inom viss mån skador.

Fjäderdräkten vilket formar fågels yttre kontur kunna ändra struktur beroende vid situation liksom exempelvis strömlinjeformad nära rymning alternativt uppburrad nära spel, alternativt till för att skrämma försvunnen hot.

Ruggning

[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Ruggning

Fåglar besitter olika fjäderdräkter dem inledande år inom livet.[9] Fjäderdräktens tillväxt ifrån juvenil mot adult uppnås genom ruggning såsom sker cykliskt, oftast enstaka alternativt numeriskt värde gånger per tid, samt beneath bestämda perioder inom fågelns liv.[10] Beroende vid art tar detta olika flera kalenderår innan fågeln får ett adult fjäderdräkt.[9] dock fåglar fortsätter för att rugga existensen ut eftersom fjädrarna slits samt därför behöver bytas ut.[10] detta existerar ej bara mekanisk nötning såsom sliter vid fjädrarna utan även solljus fullfölja dem spröda.[10] dem ljusa partierna vid fjäderdräkten slits snabbare än dem mörka.

ifall ett fjäder däremot rycks ut helt samt hållet således växer enstaka färsk ut då såsom helst vid året.[10]

Många fåglar besitter även olika fjäderdräkter beneath olika årstider samt fåglarna kunna då titta väldigt olika ut beroende vid då vid året man ser dem.[9]

Putsning

[redigera | redigera wikitext]

För för att hålla fjäderdräkten ren ifrån exempelvis fjäderlöss samt på grund av för att bibehålla fjädrarnas aerodynamiska, skyddar mot värmeförlust samt vattenavstötande attribut putsar sig fåglarna.[11] tillsammans näbben plockar dem löss dock dem rengör även fjäderdräkten tillsammans med vatten.[6] tillsammans näbben ordnar den även varenda enskild sektion från fjädern.[11] vid detta sätt förmå detta ej tränga in något en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig innanför fjäderdräkten vid bas från ytspänningen.[11] dem flesta fåglar besitter vid övergumpen även enstaka gump- alternativt uropygialkörtel, såsom utsöndrar en oljeaktigt sekret liksom fågeln tillsammans med hjälp från näbben bestryker sina fjädrar tillsammans på grund av för att utveckla deras isoleringsförmåga.[11]

Färger

[redigera | redigera wikitext]

Vit färg inom fjäderdräkten existerar avsaknad från pigment.

Brun samt mörk färg skapas ofta från kvantiteten melanin både inom samt vid fjäderdräkten. detta finns numeriskt värde typer från melanin hos fåglar; nämligen eumelanin likt ger svarta, grå samt mörkbruna fjädrar samt feomelanin vilket inom upphöjd koncentration ger rödbruna fjädrar samt inom nedsänkt koncentration ger gulbruna mot nästan vita fjädrar.

angående båda typer från melanin förekommer tillsammans är kapabel färger såsom gråbrun uppkomma. inom fåglars ögon samt hud förekommer dock bara detta en melaninet, nämligen eumelanin. skarlakansröd samt apelsinfärg färg beror dock ofta vid karotenoider vilket existerar enstaka samling ämnen vilket fåglarna får inom sig via sin att födas.

detta maximalt välkända exemplet existerar flamingons rosa färg likt existerar enstaka utfall från dem små kräftdjur vilket tillhör flamingons huvudföda. Papegojfåglarnas (Psittaciformes) röda, orangea alternativt gula färg existerar speciell då den istället orsakas från pigment vilket kallas psittacofulviner.[12]Kalkonens röda färg vid halsen beror inom sin tur vid pigmentet hemoglobin.

Förutom för att äga vita magar, existerar denna lilla bevingat djur övervägande mörk, tillsammans sina mörka fjädrar, näbbar samt fötter.

azurblå färg förmå ibland skapas från för att en lager från färglös, transparent keratin ligger ovan en lager tillsammans med mörk pigment. vid identisk sätt är kapabel vissa gröna nyanser skapas från en lager ovan mörk pigment.[källa behövs]

Många färger inom fjäderdräkten består dock ej från pigment utan uppstår vid bas från för att fjädrarnas mikrostrukturer skapar interferens inom bistrålarna liksom existerar vridna samt tillplattade.[13] Exempelvis existerar fåglars skimrande samt skinande färger enstaka konsekvens från sådan interferens.[13] Vissa färger skapas istället genom för att detta finns små luftfickor inom bistrålarna såsom bryter ljuset således för att bara ett sektion från ljusets spektrum reflekteras.[13] färger vilket skapas genom sådan ljusbrytning samt genom interferens existerar ofta gröna, azurblå alternativt violetta samt ibland även svarta, samt detta existerar bara färger liksom skapas genom interferens likt existerar metallskimrande.[13]

Bräm existerar enstaka kontrasterande färg liksom följer kanten vid enstaka fågelfjäder.

Brämningen fungerar ibland likt kamouflage alternativt såsom meddelande på grund av detta motsatta könet. Ljus bräm slits snabbare än den mörkare delen från fjädern vilket fullfölja för att fjäderdräkten förmå mörkna då den blir mer sliten.

Några genetiska färgavvikelser hos fåglar

[redigera | redigera wikitext]

De numeriskt värde vanligaste genetiska färgavvikelserna hos fåglar existerar brun samt successiv grånande.[14] inom viss engelskspråkig litteratur används begreppet "leucism" liksom samlingsnamn på grund av varenda former från färgfel såsom innebär enstaka mer ljus klädsel, dock detta existerar ej utbrett inom ett svensk kontext.

  • Albinism existerar total avsaknad från båda typer från melanin. Avsaknaden från melanin beror inom sin tur vid enstaka nedärvd bristande vid tyrosinas såsom existerar detta enzym liksom startar processen liksom bildar melanin. Resultatet blir enstaka helvit bevingat djur tillsammans med röda alternativt rosa ögon.

    Fjädrar bildas från överhuden (epidermis) samt består noggrann vilket överhudens hornlager från döda keratinocyter.

    Denna röda färg, vilket även ibland förmå ses vid huden, beror vid för att blodet ses igenom vävnaden. Trots för att detta ej existerar särskilt ovanligt för att detta öppnas albinistiska fåglar existerar detta ovanligt för att man ser vuxna albinistiska fåglar. Albinismen påverkar nämligen fågelns ögonkontakt genom för att den blir ljuskänslig samt även får reducerad förmåga mot djupseende, vilket resulterar inom för att fågeln ofta blir tagen från predator innan den blir myndig.

    enstaka bevingat djur är kapabel inte någonsin existera partiellt albinistisk utan fåglar likt kallas därför lider ofta istället från leucism.[15]

  • Brun existerar enstaka färgavvikelse vilket beror vid enstaka mutation likt resulterar inom för att kvaliteten vid eumelaninet existerar reducerad.

    kvantiteten eumelanin existerar normal dock dem normalt svartfärgade fjädrarna blir istället mörkbruna. Fjädrar tillsammans denna bristande existerar mer känsliga på grund av solljus vilket resulterar inom för att dessa fjädrar bleks många mer samt dem blir gråa alternativt beigefärgade. Denna mutation existerar könslänkad; enstaka "brun" bevingat djur vars föräldrar båda äger normal fjäderdräkt existerar ständigt enstaka hona samt detta existerar oerhört sällsynt tillsammans hanar likt existerar "bruna".

    detta existerar den enda färgmutationen hos samtliga fågelarter vilket existerar könslänkad. Bland ejdrar existerar fenomenet sålunda resehandling utbrett, ifall än ej alls vanligt, för att dessa honor fått en eget epitet, nämligen ökenejder.[15]

  • Gradvis grånande innebär för att individen tillsammans med stigande ålder får en allt större antal vita fjädrar.

    Färgfelet uppträder alltså ej inom juvenil klädsel, utan ursprunglig inom senare dräkter.[14] Kunskapen ifall dem bakomliggande orsakerna mot färgavvikelsen existerar dålig. Eventuellt existerar successiv grånande enstaka naturlig sektion från åldrandet.[14] detta existerar pigmentet melanin liksom existerar involverat inom detta färgfel medan andra pigment, vilket karotenoid ej berörs, varför successiv grånade fåglar ofta är kapabel uppvisa gula partier, även då dem börjar bli helt vita.

  • Leucism existerar enstaka total alternativt partiell bristande vid eumelanin alternativt feomelanin hos fjädern.

    Detta beror inom sin tur vid ett störning inom processen likt lagrar dessa pigment inom fjädern. Den leucistiska fågeln, mot skillnad ifrån den albinistiska, producerar alltså melanin dock fjädern blir ändå ljus. Leucism existerar ovanligt hos fåglar[14] samt ofta blir dessa fåglar felaktigt kallade på grund av albinistiska alternativt partiellt albinistiska.

    Här förmå ni titta samt lyssna vid vanliga fåglar inom Sverige.

    Den leucistiska fågeln besitter dock normalfärgade ögon. Leucism kunna även inträffa partiellt vilket resulterar inom för att enstaka bevingat djur kunna äga allt ifrån några enstaka vita fjädrar, mot sålunda flera för att den existerar helvit.[15] Melaninet deponeras ej heller inom huden alternativt inom dem mjukdelar var fjädern, varför även ben samt näbb är kapabel existera rosa vid fåglar tillsammans leucism.

  • Melanism existerar ett förhöjd koncentration från melanin; antingen från eumelanin (som existerar vanligast) då fågeln blir mörk, alternativt från feomelanin då fågeln blir rödbrun.[15]

Fjädrar samt människan

[redigera | redigera wikitext]

Användningsområden

[redigera | redigera wikitext]

Fjädrar äger enstaka mängd användningsområden, både praktiska, dekorativa samt religiösa.

Bruksföremål

[redigera | redigera wikitext]

Fjädrar, likt existerar både mjuka samt många utmärkt vid för att isolera, används ofta mot sängkläder, speciellt dynor, täcken samt madrasser. dem används även till för att fodra vinterkläder samt sovsäckar. Speciellt dun ifrån gäss anses äga ett ytterligare utmärkt förmåga att; ifrån för att äga varit hårt sammanpressat, fyllas tillsammans atmosfär.

Fågelfjädrar äger, speciellt förr inom tiden, använts till för att göra stabil pilar mot pilbågar samt dem tidiga badmintonbollarna konstruerades tillsammans med fjädrar. Än idag används fjädrar till för att producera skrivdon, därför kallade fjäderpennor, på grund av för att nedteckna tillsammans bläck samt inom flugfiske används fjädrar till för att konstruera flugor.

Dekorativt bruk

[redigera | redigera wikitext]

vid bas från sina starka färger samt speciella strukturer besitter fjädrar använts till för att dekorera kläden beneath många utdragen period. Exempelvis använde sig maorierna vid Nya Zeeland sig från fjädrar ifrån kakapo på grund av olika exklusiva klädesplagg, exempelvis caper, liksom bars från hövdingars fruar samt döttrar.[16]

Fjädrar ifrån skräck, påfågel, hägrar samt struts äger prytt västerländska militärhjälmar beneath utdragen tidsperiod.

Dessa fjäderplymer, sålunda kallade panascher, inspirerade även övrig klädbransch, speciellt inom haute couture.[17] beneath ett period kring 1800-talet blev fjäderplymer många populära liksom hattdekoration, således kallade ägretter, samt stora mängder fåglar dödades runt angående inom världen. beneath en kalenderår hanterade en Londonbaserat företag fjäderplymer ifrån 190 000 ägretthägrar vilka köpts från jägare ifrån stora delar från världen.[18] Handeln resulterade inom massiv skada till vissa populationer från främst hägrar.[17] Runt angående inom världen slaktades miljontals vita hägrar vilket blev startskottet på grund av fågelskyddsorganisationer såsom brittiska Royal kultur for the Protection of Birds (1898) samt nordamerikanska National Audubon gemenskap (1905) vilka grundades på grund av för att förhindra för att fåglarna dödades till sina fjädrar.[18] Den intensiva handeln tillsammans med fjädrarna upphörde inom start från 1900-talet.[18]

Inte bara naturfolk äger använt fjäderskrudar liksom en indikator vid inflytande samt ställning.

Jägare samt jägarsoldater äger använt "en fjäder inom hatten" vilket tecken, vilket även gett upphov mot talesättet.

Religiöst bruk

[redigera | redigera wikitext]

Olika fåglar samt deras fjäderdräkter fungerar, samt besitter fungerat, såsom viktiga religiösa objekt. ovan läka världen finns detta kulturer var fjädrar agerar enstaka betydelsefull roll både inom sagor dock även på grund av riter samt traditioner.

Exempelvis vid Nya Zeeland var maorierna använde fjädrar ifrån māoripapegojor till för att sy olika rituella kläden vilket exempelvis fjädermanteln (Kahu huruhuru).[19][20] Maorierna använde även fjädrar till för att smycka specifika vapen.[16]

Fjädrar ifrån örn besitter stort kulturellt samt andligt värde på grund av Amerikas indianer likt en religiöst objekt.[21] Den religiösa användningen från fjädrar ifrån örn samt hök kontrolleras genom den federala lagen 50 CFR 22 såsom kallas "eagle fjäder law", vilket tjänar mot för att bara medlemmar från federalt erkända stammar bör ett fåtal inneha ett viss mängd fjädrar.[22]

Inom litteratur samt konst

[redigera | redigera wikitext]

I litteratur samt konstverk, dock även inom vardagligt anförande fungerar fjädern ofta såsom enstaka metafor alternativt emblem på grund av lätthet.[23] dock den förmå även symbolisera andra företeelser.

Fågeln tillsammans sina vackra prickiga fjädrar existerar verkligen enstaka färgsprakande estetik inom fågelriket.

Emily Dickinson skrev exempelvis diktenHope fryst vatten the Thing With Feathers var den befjädrade bevingat djur existerar ett metafor till hoppet.[24]

I grekisk sagor försökte Daidalos flyga eller fly undan tillsammans tillsammans sin son Ikaros genom för att flyga ovan Egeiska havet tillsammans med hjälp från fågelfjädrar vilket dem limmat vid sina axlar tillsammans med vax, dock Ikaros flög på grund av nära solen samt vaxet smälte, fjädrarna lossnade samt denne störtade inom havet samt dog.[25]

Se även

[redigera | redigera wikitext]

Referenser

[redigera | redigera wikitext]

Noter

[redigera | redigera wikitext]

  1. ^Östling & Ullman (2005), s.

    84

  2. ^Stefan Ulfstrand (2010) Sjuka trutar tappar sina ornament - förmå oss lära något från det?, Vår Fågelvärld, vol.69, nr.5, ss. 30-31
  3. ^ [abc] Prum, R. & Brush A.H. (2002). The evolutionary ursprung and diversification of feathers. The Quarterly Review of Biology, vol.77, nr.2, ss. 261-295.
  4. ^ [ab] Ulfstrand, Staffan (2006). ”Vad nytta fullfölja ett halv vinge?”. Vår fågelvärld (nr.6).

    Arkiverad ifrån originalet den 25 oktober 2011. https://web.archive.org/web/20111025183008/http://www.evolutionsteori.se/artiklar/vad-nytta-gor-en-halv-vinge/. Läst 20 augusti 2011. 

  5. ^ [abcde] Gary Ritchison, Feather evolutionArkiverad 25 månad 2017 hämtat ifrån the Wayback Machine., BIO 554/754, Ornithology, Department of Biological Sciences, Eastern Kentucky University
  6. ^ [abcd] Raptor research foundation BIRDS and THEIR FEATHERS, www.raptorresearchfoundation.org, läst 2012-08-15
  7. ^ [ab] Att skåda bevingat djur / Fåglarnas fjädrar samt deras betydelseArkiverad 22 januari 2011 hämtat ifrån the Wayback Machine., Västblekinges Ornitologiska Förening, <www.vbof.se>, läst 2011-08-03
  8. ^Östling & Ullman (2005), s.

    26

  9. ^ [abc] Svensson et. al (1999)
  10. ^ [abcd] Östling & Ullman (2005), s. 41
  11. ^ [abcd] Östling & Ullman (2005), s. 45
  12. ^McGraw, K.J., Nogare, M.C. (2004) Carotenoid pigments and the selectivity of psittacofulvin-based coloration systems in parrots (pdf), Comparative Biochemistry and Physiology, Part B 138, ss.

    229–233, <www.georgealozano.com>, läst 2009-12-30

  13. ^ [abcd] Östling & Ullman (2005), s. 77
  14. ^ [abcd] Ullman, Magnus (2020) Gradvis grånanade - bofink, Vår Fågelvärld, vol.79, nr.4, sid:38–39
  15. ^ [abcd] Magnus Ullman (2006) Färgavvikelser hos fåglar, Vår Fågelvärld, Nr 4, 30-31
  16. ^ [ab] Tipa, Rob (18 oktober 2006). ”Kakapo in Maori lore”. Notornis "53": ss. 193–194.

    Arkiverad ifrån originalet den 14 oktober 2008. https://web.archive.org/web/20081014115647/http://www.kakaporecovery.org.nz/images/pdfs/scientific_publications/22_kakapo_in_maori_lore.pdf. 

  17. ^ [ab] Östlund & Ullman (2005) s. 59
  18. ^ [abc] Warwick Tarboton (1994) Birds of Southern Africa, The Sasol Plates Collection, sid 42, ISBN 0-947430-50-4
  19. ^Evans, Miriama; Ranui Ngarimu, Norman Heke (2005). The Art of Māori Weaving.

    Wellington, N.Z.: Huia Publishers. ISBN 9781869691615. http://books.google.com/?id=RA5JKeJfHPoC 

  20. ^”Kahu huruhuru (feather cloak)”. Museum of New Zealand bladte Papa Tongarewa. http://collections.tepapa.govt.nz/objectdetails.aspx?oid=64712&coltype=taonga%20maori&regno=me001773. Läst 31 månad 2008. 
  21. ^J.

    Walker Fewkes (1898) The fjäder emblem in acinet Hopi Designs, American Anthropologist, Vol.A11, nr.1, ss. 1–14, {{DOI: 10.1525/aa.1898.11.1.02a00010}}

  22. ^Electronic Code of Federal Regulations, 50 CFR 22Arkiverad 10 juni 2007 hämtat ifrån the Wayback Machine., läst 2011-08-20
  23. ^Jens Allwood (1983) Naturen liksom metaforfältArkiverad 16 augusti 2010 hämtat ifrån the Wayback Machine., från:Naturen vilket symbol, J Allwood, Frängsmyr, Svedin (red), Liber
  24. ^”Hope”.

    academic.brooklyn.cuny.edu. http://academic.brooklyn.cuny.edu/english/melani/cs6/hope.html. Läst 21 augusti 2011. 

  25. ^Daidalos inom Nordisk familjebok (andra upplagan, 1906)

Tryckta källor

[redigera | redigera wikitext]

  • Brown, Roy; John Ferguson, Michel Lawrence & David Lees (2003). Tracks & Signs.

    ISBN 0-7136-5382-5 

  • Svensson, Lars; Killian Mullarney & Dan Zetterström (1999). Fågelguiden, Europas samt Medelhavsområdets fåglar inom fält. Albert Bonniers Förlag. ISBN 91-34-51038-9 
  • Ullman, Magnus (2006). ”Färgavvikelser hos fåglar”. Vår Fågelvärld (Nr 4): sid. 30-31. 
  • Östling, Brutus; Magnus Ullman (2005). Mellan vingspetsarna.

    Norstedts. ISBN 91-1-301439-0 

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]