Hur mycket tar friskolor ut i vinst

Svenska skolanSverige existerar detta enda nation inom världen som tillåter att skattefinansierade skolor drivs från vinstdrivande riskkapitalbolag. Hur blev detta så?

Debatten angående friskolor äger pågått sedan 1990-talet. 1992, då friskolereformen kom, fanns visionen valfrihet samt diversitet genom föräldrakooperativ samt alternativ pedagogik.

– Poängen tillsammans med den denna plats valfrihetsreformen existerar för att samtliga bör behärska välja samt då bör vi ha skäliga avgifter.

detta bör existera enstaka betalning vilket ej avskräcker alternativt hindrar någon ifrån för att välja utbildning, sa Beatrice Ask, dåvarande skolminister samt mor mot reformen.

Reformen genomfördes av ett borgerlig statsmakt samt gav friskolor riktig mot enstaka åttiofemprocentig finansiering tillsammans gemensamma medel.

Utöver skattemedel ägde skolorna chans för att ta ut ett mindre avgift.

– för att förslaget kunde äga enstaka segregerande resultat fanns korrekt enkel för att titta samt jag delade den oron. dock fördelarna skulle väga ovan, ytterligare pedagogik samt ett idéburen zon skulle kliva in.

Överskott, enstaka profit, existerar ett självklar sektion från enstaka seriös samt långsiktig verksamhet.

Jag reflekterade ej ovan en eventuellt vinstuttag, säger Sverker Sörlin, idéhistoriker samt professor inom miljöhistoria knut mot KTH som 2016 fanns tillsammans samt skrev rapporten SNS-rapportenPolicyidéer till svensk skola 

Fram mot reformen 1992 fanns detta nästan inga privatskolor inom Sverige.

detta fanns ett fåtal: Sigtunaskolan humanistiska läroverket och Lundsberg internatskola, likt riktade sig mot föräldrar tillsammans särskilda behov, således likt en arbete vilket fordrade deras närvaro utomlands, samt såsom dessutom kunde betala.

Kort innan regeringen Bildt tillträdde ägde skolan kommunaliserats.

en från arven efter Göran Perssons period liksom utbildningsminister beneath Ingvar Carlsson. Hans Albin Larsson, författare samt professor inom saga samt utbildningsvetenskap nära Jönköping universitet, beskriver händelseförloppet:

»Parallellt tillsammans med för att allt fler beslut angående skolan flyttades ifrån staten mot kommunerna brottades staten tillsammans med budget- samt underskottsbekymmer.

Friskolor inom Sverige.

Arbetslösheten steg samt flera ekonomer kom för att äga synpunkter vid hur utbildningsverksamhet skulle organiseras till för att existera produktiv. en antal politiska beslut beneath 1980-talet upplöste detta tidigare regelverket kring skolan, samt 1989 kom beslutet angående totalkommunalisering från skolan.«

Sverker Sörlin tror inte för att kommunaliseringen drevs igenom från ett ideologisk övertygelse för att skolan skulle bli förbättrad från förändringen.

Kvaliteten vid svensk utbildning plats heller inget större bekymmer menar Sörlin.

– Det fanns ej många diskussion ifall den svenska skolans kvalité, annat än för att den ansågs väldigt god. Den plats dessutom utmärkt tillsammans samtliga objektiva mått mätt.

Han besitter läst igenom dem propositioner likt skrev inom samband tillsammans med för att friskolereformen debatterades samt röstades igenom.

i enlighet med honom är detta slående vilket »torftigt kunskapsläge« detta fanns innan reformen röstades igenom, var sålunda gott vilket inga resonemang något som har transporterats eller flyttats kring varken omfattningen från skolor likt skulle behärska anlända för att drivas inom privatregi, alternativt kring den bolagssektor såsom skulle växa fram.

Problemet existerar för att detta skapade en ökat utrymme till dem såsom verkligen ville tjäna valuta vid skolan för att kliva in.

– Man bara antog att skolan skulle bli förbättrad.

Man ägde inga reflektioner kring vilka vilket skulle komma för att driva skolor, man talade bara ifall för att detta denna plats skulle blir objekt på grund av privat initiativkraft, fler idéer skulle släppas fram, mångfalden öka samt allt skulle bli förbättrad.

Cedergrenskas profit rasade ifrån 10 miljoner mot 1,3 miljoner detta senaste halvåret i enlighet med den färska delårsrapporten.

detta förde inga resonemang om den affärsverksamhet vilket svensk skolsektor besitter kommit för att bli objekt till, tillsammans stora koncerner samt således. detta finns ingenting såsom tyder vid för att man ens ägde reflekterat ovan saken.

Även Gunnar Goude, talesperson på grund av utbildningsfrågor i Miljöpartiet samt såsom senare kom för att bli MP:s representant inom Friskolekommittén, mindes för att vinstsyftet fanns helt frånvarande inom debatten.

mot Sveriges Radio sa han 2017, innan sin bortgång:

– Vinstfrågan plats ej vid tapeten. detta rörde sig angående chansen på grund av fristående skolor för att bedriva utbildning tillsammans ytterligare pedagogik liksom sen skulle komma andra skolor mot del.

En likt ej håller med ifall den premissen är Kent Werne, frilansjournalist, författare samt rapportförfattare mot bland annat LO:s rapport Skolindustrin – Hur diversitet blev enfald.

Hanmenar att detta fanns numeriskt värde delar mot visionen 1992. ett klart tydlig likt handlade angående valfrihet samt diversitet inom skolväsendet samt för att avbryta detta statliga skolmonopolet.

Hör tre vetenskapsman resonera ifall detta svenska friskolesystemets för- samt nackdelar.

detta andra motivet plats för att öppna upp ett handelsplats till vinstdrivande företag.

– detta framställs ofta likt för att detta plats enstaka enorm olyckshändelse för att man genomförde enstaka reform såsom ej fanns ämnad till privatföretagande dock detta existerar faktiskt ej sant. detta existerar enstaka legende. då den borgerliga regeringen genomförde reformen nämner dem ej just begreppet profit alternativt vinstdriven aktivitet inom just inom dem propositionstexter såsom ligger mot bas till beslutet.

var pratas detta snarare angående föräldrakooperativ samt glesbygdsskolor, dock detta fanns inte någonsin vid deras agenda för att begränsa alternativt stoppa vinstdrivande företag ifrån för att delta vid friskolemarknaden.

Parallellt tillsammans med friskolereformen avskaffades också Lex Pysslingen, liksom förbjöd skattefinansiering från privat barnomsorg.

Svenska Arbetsgivarföreningen, likt Svenskt Näringsliv då hette, drev samtidigt öppet frågan ifall för att privata affärsintressens borde erhålla inträde mot skattefinansierade välfärdsverksamheter, inklusive skolan. Kent Werne menar för att detta fanns inom politikernas huvuden för att just vinstdrivande företag skulle erhålla artikel tillsammans med vid den den nya marknaden – välfärden.

»Friskolorna besitter kommit på grund av för att stanna.«

När Socialdemokraterna inom valet 1994 åter tog makten plats detta dem liksom utökade anslagen mot friskolorna, ifrån 85 mot 100 procent.

Då plats Ylva Johansson skolminister beneath Göran Persson.

”Friskolor tar ut stora vinster likt annars ägde kunnat vandra mot undervisningen samt elever” Nej, genomsnittet till varenda friskolor sammantaget existerar en överskott vid ca 2.5 andel efter skatt.

denna gav först minskade anslag mot friskolorna samt tillsatte friskolekommittén liksom skulle utreda nivåerna. Den initiala avtal tillsammans med Centerpartiet angående enstaka sänkning från bidragen skrotades samt inom stället gjorde Socialdemokraterna upp tillsammans bland andra Miljöpartiet ifall enstaka höjning från anslagen mot 100 andel.

Uppgörelsen samt beslutet innebar även för att detta skulle bli svårare för att starta friskolor samt kontrollen blev aningen större. Framförallt skulle friskolorna ej längre äga korrekt för att ta ut ett avgift.

Enligt Kent Werne tog socialdemokraterna beslutet inom en omvänt försök för att producera jämlikhet.

–  inledningsvis tänkte man ›vi sänker ersättningen, således för att friskolorna ej får till många pengar‹, samt sedan genomförde man istället enstaka höjning från anslagen samtidigt såsom man förbjöd friskolor för att ta ut enstaka ytterligare betalning.

Tanken fanns för att för tillfället äger samtliga fått detta lika, idag besitter oss fått en jämställt struktur.

Sverige besitter inom solens tid en fåtal jätteaktörer likt fullfölja allt mer vinst.

Problemet existerar för att detta skapade en ökat utrymme på grund av dem såsom verkligen ville tjäna valuta vid skolan för att kliva in. detta förmå man yttra för att Socialdemokraterna bäddade för.

Efter attChile 2016 avskaffade chansen till vinstsyftande skolor för att ett fåtal offentliga medel samtidigt som huvudmännen delar ut profit mot ägarna existerar landet isolerad inom världen angående för att tillåta en sådant system.

I exempelvis Danmark, Norge, Holland och England, länder liksom samtliga äger friskolor, existerar vinster förbjudna alternativt hårt reglerade.

Samtidigt existerar idén angående valfrihet djupt förankrad inom detta svenska skolväsendet samt hos detta svenska folket.

»Friskolorna besitter kommit till för att stanna.

Kommittén anser för att chansen för att välja utbildningsinstitution existerar från stort värde, både till den enskilde eleven samt till för att stimulera utvecklingen inom skolväsendet. Därför önskar kommittén slå vakt angående detta fria skolvalet«, skrev ett senare tillsatt friskolekommitté kalenderår 2015.

I dygn går ett femtedel från Sveriges skolbarn inom friskolor.

Allt fler från dem barnen går hos identisk aktörer. land besitter inom ljus en fåtal jätteaktörer liksom fullfölja allt mer profit.

en modell är AcadeMedia som inom solens tid driver 369 svenska förskolor, grundskolor samt gymnasieskolor tillsammans med sammanlagt ovan 60 000 studenter. 2016 gjorde AcadeMedia ett profit efter avgift vid 416 miljoner kronor, i enlighet med Kent Wernes LO rapport.

– oss äger gått ifrån ett monopol-situation mot ett vilket liknar enstaka oligopol-situation.

inom någon bemärkelse besitter fler driftformer tillkommit dock jämfört tillsammans med dem löften samt uppgift som uttalades 1992, ifall liten diversitet sålunda besitter dem löftena kommit vid skam.