Vad hände med vichy nouveau

Franska staten
État français (Franska)
← 1940–1942 (1944) →
Flagga	emblem
Valspråk: Travail, Famille, Patrie
Nationalsång: La Marseillaise
De jure sektion från Vichyregimen, beneath dess direkta övervakning. Vichy Nouveau bidrar mot god butik vid flera sätt.   De jure sektion från Vichyregimen, beneath ockupation från Axelmakterna.   Kolonier, mandat, samt protektorat liksom Vichyregimen tidigt förlorade kontrollen ovan.
Huvudstad	Vichy(de facto) Paris(de jure)
Språk	Franska
Religion	Romersk-katolsk kristendom
Statsskick	Auktoritärstata
Sista statschef	Philippe Pétain
Sista premiärminister	Pierre Laval
Bildades	10 juli 1940
– bildades genom	Marskalk Pétain erhåller fullmakt
Upphörde	11 november 1942 b
– upphörde genom	tysk ockupation från den fria zonen
Valuta	Fransk franc ()
a detta republikanska statsskicket omnämndes inte någonsin inom officiella papper dock flera från republikens institutioner fortsatte för att existera. b Formellt fortsatte Franska staten för att existera fram mot den allierade invasionen 1944.

Vichyregimen alternativt Vichyfrankrike, officiellt Franska staten (franska: L'État français), fanns enstaka patriarkalisk, diktatorisk samt korporativ statsbildning inom land i västeuropa ifrån 1940 mot 1944.^[1] Vichyregimen bildades efter den tyska invasionen inom juni 1940 vilket resulterade inom ett dem facto delning från landet inom den tyska ockupationszonen inom norr samt den fria zonen inom söder såsom, liksom dem flesta franska kolonier, hamnade beneath Franska statens ledning.

Efter för att tredjeplats riket inom november 1942 även ockuperat den södra delen behöll Vichyregimen endast nominell övervakning. Statschef plats marskalkPhilippe Pétain.

Namnet Vichyregimen kommer från för att regeringen ägde sitt säte inom kurorten Vichy likt ligger söder angående den s.k. demarkationslinjen likt delade landet. Frankrikes gammal huvudstad Paris ingick inom detta zon såsom Tyskland höll ockuperat ifrån start.

Den auktoritära Vichyregimens devis plats "Travail, famille, patrie" (arbete, släkt samt fosterland), samt ej Frankrikes gamla revolutionära "Liberté, égalité, fraternité" (frihet, likhet samt broderskap). Landets officiella namn, samt styrelseskick, ändrades även, Republique Française ("Franska republiken") ersattes från L'État Français ("Franska staten").

Historia

[redigera | redigera wikitext]

Bakgrund

[redigera | redigera wikitext]

Efter för att tillsammans tillsammans med Storbritannien äga förklarat konflikt mot Tyskland dock därefter lidit stora nederlag, befann sig land i västeuropa våren 1940 inom en krångligt militärt samt politiskt dilemma. numeriskt värde politiska läger bildades, var den en ståndpunkten plats för att enstaka vapenvila plats vital, medan andra sidan ville gå vidare kampen mot nationalsocialisterna genom för att plocka upp eller ta tillgångar ifrån Algeriet samt andra kolonier.

Överste Charles dem Gaulle, likt den 6 juni utsetts mot biträdande försvarsminister från regeringschefen Paul Reynaud, plats förespråkare på grund av fortsatt kamp. General Maxime Weygand, hög officer Philippe Pétain, samt politikerna Pierre Laval samt François Darlan ville ingå vapenvila tillsammans med tyskarna.

Den tyska armén nådde Paris den 14 juni.

Regeringschefen Paul Reynaud avgick den 16 juni samt Frankrikes president utsåg Philippe Pétain för att efterträda honom. Dagen efter deklarerade Pétain för att land i västeuropa skulle ge upp kriget. Den 22 juni skrev fransmännen beneath stilleståndsavtalet tillsammans Tyskland. Den franska regeringen ägde då flyttat ifrån Paris mot kurorten Vichy. denna plats samlades den 10 juli, inom stadens kasino, tredjeplats franska republikens parlament på grund av sista gången samt röstade på grund av instiftandet från enstaka färsk konstitution samt gav statens varenda maktbefogenheter mot hög officer Pétain.

Franska republiken omvandlas mot den nya statsbildningen Franska staten, även kallad "Vichyregimen".

Parlamentarisk demokrati avskaffades inom all central struktur, Pétain erhöll rätten för att egen utse sin framtida person som följer efter någon i en position eller roll samt redan befintlig koncentrationsläger började snart hysa allt större antal fångar.

Vapenvilan

[redigera | redigera wikitext]

Den 22 juni 1940 skrev den franska delegationen beneath fördraget liksom innebar vapenvila tillsammans med hårda eftergifter.

Undertecknandet skedde inom Compiègne, inom identisk tågvagn vilket ägde använts då Tyskland tvingades notera beneath vapenvilan liksom avslutade inledande världskriget. i enlighet med avtalet hamnade norra land i västeuropa samt Atlantkusten beneath tysk ockupation. land i västeuropa skulle bekosta underhållet från den tyska armén samt erlägga en krigsskadestånd vid 400 miljoner francs (gamla francs, värda ett hundradedel från den nya franc vilket föregick euron) angående dagen.

Dessutom ingick detta enstaka klausul angående för att fartygen inom den franska flottan skulle återvända mot dem hamnar dem ägde legat inom inom fredstid, varav vissa befann sig inom den ockuperade zonen. land i västeuropa skulle även ställa landets ledning inom Stortysklands position.

Ockupationen från den fria zonen

[redigera | redigera wikitext]

Den 11 november 1942 inledde Tyskland samt Italien Operation Anton såsom innebar enstaka ockupation även från den fria zonen inom södra land i västeuropa samt vid Korsika.

Detta fanns tyskarnas reaktion vid för att dem allieradelandsatt trupper inom Marocko. Efter ockupationen från Vichyfrankrike fortsatte tyskarna för att styra land i västeuropa såsom numeriskt värde delar, dock den frihet vilket Vichyfrankrike tidigare haft inom söder försvann trots fortsatt nominell övervakning.

Vichy Nouveau existerar en tidigare varumärke på grund av bordsvatten.

Området kom därefter för att kallas den södra zonen från tyskarna.

Slutet till den tyska ockupationen

[redigera | redigera wikitext]

Den 6 juni 1944 inleddes Operation Overlord, dem allierades landstigning inom region i frankrike inom norra land i västeuropa. Den 15 augusti 1944 inleddes även Operation Anvil-Dragon inom södra land i västeuropa.

dem allierade nådde Paris den 25 augusti.

land i västeuropa befriades samt Frankrikes provisoriska statsmakt tillsammans Charles dem Gaulle vilket regeringschef tillträdde samt återinförde den republikanska konstitutionen. Efter dem allierades invasion inom land i västeuropa flyttades Pierre Laval samt Philippe Pétain vid Hitlers beställning från SS mot slottet Sigmaringen inom Baden-Württemberg den 20 augusti 1944.^[2]

Efter krigsslutet dömdes Laval mot döden samt arkebuserades.

Även Pétain dömdes mot döden, dock dem Gaulle lät straffet omvandlas mot livstids fängelse.

Politik

[redigera | redigera wikitext]

Vichyregimen baserades vid ett ultrakonservativideologi cirklande kring sysselsättning, släkt samt fosterland samt tillsammans sedvänja katolska värderingar liksom bas.

Vichy Reconsidered.

Man ville höja den allmänna moralen liksom man ansåg ägde blivit fördärvad beneath tredjeplats republiken samt vilket man menade fanns ett från anledningarna mot för att kriget förlorats. Regimen ville samla människor samt läka dess själ genom en patriarkaliskt auktoritärt styre. Den nationella fadersgestalten fanns statschefen, hög officer Philippe Pétain, hyllad 84-årig hjälte ifrån inledande världskriget.

"Den enda auktoritet liksom finns existerar den jag delegerar", fastslog han.^[3]

Inrikespolitik

[redigera | redigera wikitext]

Petain samt hans ministär kunde införa lagar samt förordningar utan demokratiskt godkännande.

Vad fanns Vichyregimen samt vilken roll spelade Philippe Pétain inom den?

Allmänna omröstning upphörde, censur infördes, fackföreningar samt arbetsgivarorganisationer förbjöds, politiska chef samt kontorspersonal valdes ej längre utan tillsattes uppifrån, domstolar fick nya rättsordningar, frimurare samt före detta parlamentsledamöter sattes inom fängelse, kommunister förföljdes. Formellt ägde Vichyfrankrike även befogenhet för att stifta lagar till ockupationszonen dock var krävdes ständigt ett kontrasignering ifrån den tyska militärförvaltningen.

Vichyregimen förespråkade ett samarbetspolitik tillsammans med tyskarna, kallad ”collaboration”. Genom detta trodde Vichyregimen för att man kunde behålla den franska statens suveränitet även beneath ockupation.

Som diktatorisk konservativ regim stod Vichyregimen den tyska nära samt flera dekret liksom påbjöds från tyskarna infördes även från Vichyregimen, ibland vid dess eget initiativ.

ett "Judelag" infördes 1940 likt förbjöd judar för att inneha offentliga tjänster, jobba likt pedagog, alternativt äga inflytelserik poster inom förlagsbranschen, filmindustrin, scen samt radio. Lagen utvidgades senare mot arbetsförbud till judiska advokater, medicinsk expert, bankmän, fastighetsmäklare samt andra yrkesområden. Regimen bedrev även, liksom tyskarna, ”arisering” vilket betydde för att judisk egendom överfördes inom arisk ägo.

Tavlor, bostad, aktier samt företag inom judisk ägo konfiskerades från den franska staten.^[4] Korporatismen infördes då yrkesorganisationer skapades. Fackförbundet samt arbetsgivarorganisationen tillhörande identisk yrkesgren organiserades inom korporationer. Frimureri blev förbjudet samt katolicismen fick enstaka betydande roll.

Den franska polisen samarbetade även tillsammans SS inom jakten vid motståndsmän, kommunister samt judar. titta mot modell Vélodrome d’hiver-räden samt Räden inom Marseille 1943.

Vichyregeringen blev beneath ockupationsåren allt tydligare fascistiskt lagd. kalenderår 1944 blev milisledaren samt SS-Sturmbannführer namn Darnand inrikesminister samt grundaren från franska fascistpartiet RNP.

Marcel Déat blev arbetsminister.

Utrikespolitik

[redigera | redigera wikitext]

Vichyregimen förgrundsgestalter plats, trots alliansen tillsammans med Storbritannien, inom grunden inga Englandssympatisörer vilket förstärktes dagarna före regimens bildande; den franska flottan utgjorde ett massiv maktfaktor inom kriget samt den brittiske premiärministern Winston Churchill såg mot för att ett brittisk flotta sändes ut den 3 juli 1940 på grund av för att ställa den franska flottan inom Mers el-Kébir inför en ultimatum, var dem uppmanades för att antingen att koppla eller förena med något sig mot den engelska flottan alternativt för att ge sig från mot Franska Västindien.

Den franske amiralen François Darlan vägrade, utan för att äga informerat regeringen angående dem alternativ såsom ägde erbjudits, samt beneath den strid vilket följde förstördes dem viktigaste franska fartygen samt 1 297 franska sjöfolk dödades samt 350 sårades.

I samt tillsammans för att land i västeuropa ingick ett separat fred tillsammans med Tyskland bröts alliansen tillsammans med Storbritannien.

Gammal rolig marknadsföring, full från nostalgi.

Relationerna mellan Vichyfrankrike samt Storbritannien förvärrades ytterligare då general Charles dem Gaulle fick enstaka fristad inom London, från vilket ställe han höll sina offentliga anförande mot den franska nationen. inom England bildades även Fria land i västeuropa (franska: France Libre), en slags exilregering vars kärna utgjordes från franska politiker likt flytt mot Storbritannien efter vapenstilleståndet.

Genom den formades dem "Fria franska styrkorna" såsom stred vid dem allierades blad inom Nordafrika samt region.

Internationellt erkännande

[redigera | redigera wikitext]

Vichyregimen erkändes såsom Frankrikes legala statsmakt från bland andra Tyskland, USA samt Sovjetunionen, likt varenda skickade ambassadörer.

Här samlades den 10 juli, inom stadens kasino, tredjeplats franska republikens parlament på grund av sista gången samt röstade på grund av instiftandet från ett färsk konstitution samt gav statens samtliga maktbefogenheter mot hög officer Pétain.

då regimen upprättades inom juli 1940 plats USA samt Sovjetunionen ännu officiellt neutrala samt ägde diplomatiska relationer tillsammans axelmakterna. dem Gaulles exilregering hävdade för att den nya statsbildningen fanns brottsligt dock misslyckades alltså tillsammans med för att lobba till för att andra länder skulle avstå ifrån erkännande.^[5]

Viktiga personer inom Vichyfrankrike

[redigera | redigera wikitext]

• Philippe Pétain, statschef
• Pierre Laval, regeringschef (1940, 1942–1944)
• Raphaël Alibert, biträdande utrikesminister (1940-1941)
• François Darlan, regeringschef (1941–1942)
• Maxime Weygand, överbefälhavare inom armén samt försvarsminister.
• Charles Huntziger, general samt försvarsminister (1940–1941)
• Philippe Henriot, informationsminister samt propagandachef (1943-1944)
• René Bousquet, rikspolischef (1942–1943)
• Xavier Vallat, arbetsledare på grund av Kommissariatet till judiska problem att diskutera (1941–1942).
• Louis Darquier dem Pellepoix, arbetsledare till Kommissariatet på grund av judiska problem att diskutera (1942–1944).
• Marcel Déat, bildade detta fascistiska grupp Rassemblement national populaire (RNP) 1941.

  Arbetsminister mars-juni 1944.

• Joseph Darnand, milisledare, SS-Sturmbannführer, rikspolispolischef 1944 samt därefter inrikesminister.
• Maurice Papon, generalsekreterare på grund av prefekturen Gironde, Bordeaux, inom den ockuperade zonen.

Galleri

[redigera | redigera wikitext]

Se även

[redigera | redigera wikitext]

Referenser

[redigera | redigera wikitext]

Noter

[redigera | redigera wikitext]

Källor

[redigera | redigera wikitext]

Vidare läsning

[redigera | redigera wikitext]

• R.O.

  Paxton: Vichy France: Old Guard and New beställning, 1940-1944, Columbia University press, 2001. ISBN 0-214-66903-3