Kan ge stötar i havet

För en ekosystem var massiv äter små existerar den inledande länken inom näringskedjan – födobasen – särskilt betydelsefull. inom havet består födobasen från växtplankton.

Utan dem kollapsar ekosystemet.

Under dem senaste decennierna besitter sammansättningen från växtplankton inom världshaven förändrats vid en sätt såsom för tillfället oroar allt fler havsforskare. Nyligen publicerades ett brittisk forskning såsom varnar på grund av för att den pågående förändringen förmå erhålla allvarliga konsekvenser på grund av flera marina kustmiljöer.

Studien tar fasta vid östnordlig Atlanten, var framför allt numeriskt värde viktiga växtplankton – kiselalger samt dinoflagellater – besitter minskat kraftigt, samtidigt liksom kvantiteten små cyanobakterier besitter skjutit inom höjden.

En liknande förändring pågår även inom Östersjön.  

–  Den ledande trenden existerar för att kvantiteten trådformiga cyanobakterier äger ökat ganska många beneath dem senaste 50 år medan kvantiteten kiselalger besitter minskat, säger Monika Winder, professor vid avdelningen till ekologi, miljö samt botanik nära Stockholms universitet.

Vissa djurplankton äter ej cyanobakterier

Förändringen drivs främst från eutrofiering samt temperaturökningar, likt leder mot för att algblomningarna inom Östersjön inträffar tidigare än dem brukat göra.

– Vårblomningen domineras från kiselalger, vilket existerar utmärkt föda på grund av djurplankton.

dock numera kommer blomningen redan inom mars-april samt då existerar detta ännu kallt inom vattnet samt ont angående djurplankton, säger Monika Winder.

Även sommarens cyanodominerade algblomning startar tidigare vid året. Den äger dessutom blivit mer utbredd inom havet samt varar allt längre. allmänt sett existerar cyanobakterier sämre föda till djurplankton än vilket kiselalger existerar samt saknar bland annat essentiella fettsyror, omega-3 samt andra livsviktiga ämnen liksom djuren inom näringskedjan bara kunna erhålla via födan.

Många djurplankton samt bottenorganismer besitter dessutom svårt för att förtära alternativt smälta större cyanobakterier.

ett färsk experimentstudie visar för att tre från Östersjöns vanligaste bottenlevande organismer (vitmärla, Östersjömussla samt havsborstmask) verkar föredra kiselalger framför cyanobakterier.

– beneath sommaren, då biomassan från hoppkräftor samt andra djurplankton existerar vilket störst, domineras havet numera från cyanobakterier liksom existerar relativt näringsfattig föda på grund av dem, säger Monika Winder.

Motsägelsefulla forskningsresultat

Utvecklingen mot mer cyanobakterier samt färre kiselalger existerar fundamental eftersom den påverkar grundvalen till allt djurliv inom havet.

dock precist vilka effekterna blir samt vilka arter likt påverkas – samt inom därför fall hur – existerar ännu oklart.

Det pågår grundlig planktonforskning runt angående inom världen, samt detta produceras ett strid ström från nya studier.

dock helhetsbilden från vad likt håller vid för att hända inom havet existerar än således länge styckad – samt ibland motsägelsefull.

En anledning existerar för att många från dagens planktonforskning bygger vid laboratorieexperiment. dem är kapabel ge teoretiska svar vid hur olika arter reagerar vid viss att födas. dock verklighetens marina ekosystem existerar betydligt mer komplicerade.

samt komplexiteten ökar på grund av varenda trofisk nivå inom näringskedjan. Därför kretsar ett massiv sektion från planktonforskningen än således länge kring olika hypoteser.

En primär ett antagande eller en förklaring som föreslås för att förklara något existerar för att ökningen från cyanobakterier vid något sätt påverkar nästa trofiska nivå inom näringskedjan: djurplankton.

– detta ligger självklart nära mot hands för att anta detta. oss vet mot modell för att vissa hoppkräftor producerar färre vanligtvis för fortplantning hos djur samt växer sämre ifall man ger dem många cyanobakterier, säger Monika Winder.

Cyanobakterier förknippas ofta tillsammans giftiga algblomningar samt andra negativa aspekter. dock detta finns även enstaka hel sektion undersökning såsom lyfter fram positiva effekter. inom somras kom mot modell ett undersökning vilket visar för att den lilla picocyanobakterien Synechoccocus (0,2 – 2 mikrometer) förmå artikel enstaka god kolkälla på grund av vissa arter från hoppkräftor.

Även andra tidigare studier besitter demonstrerat positiva effekter från för att djurplankton äter Synechoccocus (se nedan beneath "Läs mer").

"Kanske nödvändiga på grund av enstaka äga massiv fiskproduktion"

Enligt ett sammanställning från flera olika studier är kapabel även större cyanobakterier omväg gynna både djurplanktonsamhället samt bottenfauna inom Östersjön.

dem trådformiga arter från cyanobakterier vilket ibland bildar ytblomningar beneath sommaren besitter förmågan för att fixera kvävgas ifrån luften. vid således sätt tillför dem nytt kväve mot vattnet samt gödslar därmed andra växtplankton, vilka inom sin tur existerar utmärkt föda på grund av djurplankton.

– Spåren ifrån denna specifika process förmå följas inom kurera näringsväven ända upp mot sjömat, säger Agnes Karlson, likt existerar vetenskapsman nära avdelningen till ekologi, miljö samt botanik nära Stockholms universitet.

Inom kreditkort påbörjar denna ett undersökning vilket bör undersöka dessa samband noggrannare.

– detta är kapabel visa sig för att cyanobakterier existerar helt nödvändiga på grund av för att äga enstaka massiv fiskproduktion, säger hon.

Storleken vid djurplankton minskar

Frågan existerar hur samtliga dessa olika forskningsrön inom slutänden bör värderas inom förhållande mot varandra – samt mot ekosystemet liksom totalitet.

existerar ökningen från cyanobakterier totalt sett utmärkt alternativt dålig på grund av havens djur?

Leder den pågående förändringen från växtplankton mot enstaka nettobrist från vissa näringsämnen högre upp inom födoväven? alternativt förmå djurplankton samt andra bottenlevande organismer kompensera genom för att hitta ytterligare föda?

– Variationen inom naturen utför detta svårt för att yttra något allmänt angående hur ökningen från cyanobakterier påverkar djurplanktonsamhället, menar Elena Gorokhova, professor vid avdelningen till miljövetenskap samt analytisk kemi nära Stockholms universitet.

– inom labbexperimenten äter djurplankton detta oss stoppar inom burken.

Några får bara cyanobakterier medan andra bara får kiselalger, sedan studera oss hur dem reagerar. dock inom naturen ser detta olik ut.

var är kapabel dem välja mellan tusentals olika växtplankton samt andra organismer. angående något saknas förmå dem inom flera fall kompensera genom för att förtära något annat, säger hon.

Dessutom varierar planktonsammansättningen samt kvantiteten cyanobakterier mellan olika havsområden inom Östersjön, vilket fullfölja detta svårt för att dra slutsatser likt gäller till all havet.

– Den enda generella trenden oss förmå titta inom således gott såsom kurera Östersjön existerar för att medelstorleken vid djurplankton reducerar, säger Elena Gorokhova.

Vad beror detta på?

– detta vet oss ej säkert.

Klimatförändringar kunna bidra eftersom kroppsstorleken hos flera ryggradslösa vilt, inklusive djurplankton, reducerar nära högre temperaturer. dock min tolkning existerar för att detta främst hänger ihop tillsammans med hur man fiskar.

Hur menar ni då?

– inom Östersjön äger torsken gått tillbaka kraftig vilket fullfölja för att detta finns mer skarpsill samt ytterligare planktonätande vattendjur.

Fiskarna föredrar stora djurplankton samt tar dem ursprunglig.

ifall dem är kapabel välja äter dem hellre ett massiv hoppkräfta än hundratals mindre organismer, säger Elena Gorokhova.

Blåmusslorna tappar vikt

Det existerar ej bara djurplankton såsom äter växtplankton. Nyligen publicerades ett svensk lärande såsom visar för att blåmusslor inom Östersjön besitter halverat sin medelvikt sedan 1990-talet.

Med kemiska analyser samt miljöövervakningsdata ifrån Askölaboratoriet hittade forskarna en visst samband mellan musslornas minskning samt förändringar från växtplanktonsamhället.

– då musslan äter olika sorters plankton ger dem olika kemiska avtryck.

oss tittade särskilt vid spårisotoper kväve samt kol inom musslorna, samt såg ganska tydliga förändringar ovan tidsperiod, säger Agnes Karlsson.

Analyserna visade ej bara enstaka koppling mot den förändrade planktonsammansättningen utan även mot en ökat tillflöde från partiklar ifrån land.   

– Partiklarna består från organiskt ämne ifrån skogsområde samt mark, förmultnade växtdelar samt annat, vilket rinner ut inom havet via älvar samt åar, säger Agnes Karlsson.

Och dessa partiklar existerar ej utmärkt föda på grund av ett blåmussla?

– Vissa förmå nog artikel ätliga även till musslan, dock dem existerar ej alls lika näringsrika liksom en fräscht växtplankton.

Enligt dem flesta prognoser kommer klimatförändringarna för att ge ökad nederbörd inom Östersjöregionen.

Därmed ökar även tillförseln från partiklar ifrån nation – vilket kunna försämra födobasen på grund av blåmusslor ytterligare.

samt möjligen även andra bottenlevande organismer.

"Ser ut likt för att musslorna förmå justera sig"

För för att förstå mer ifall vilken innebörd sommarens cyanobakterieblomningar besitter till blåmusslans viktnedgång genomförde Agnes Karlsson samt några kollegor nyligen en experiment inom vilket blåmusslor matades tillsammans med olika planktonsammansättningar beneath 50 dagar.

mot skillnad ifrån liknande experimentstudier använde dem fältprover från faktiska sommar- samt vårblomningar, likt innehåller ej bara cyanobakterier utan även ett hel sektion andra växtplankton, små heterotrofa organismer samt små djurplankton.

Resultaten visar för att sommarblomningarna existerar förbättrad föda till blåmusslan än förväntat.

– Tillsammans verkar dem utgöra enstaka ganska god att födas på grund av blåmusslan, säger Camilla Lienart, vetenskapsman nära avdelningen till ekologi, miljö samt botanik nära Stockholms högskola samt medförfattare mot studien.

Musslorna såsom fick vårblomningsprover tillsammans med många kiselalger tog upp varenda dem essentiella fettsyror såsom saknas inom sommarblomningarna.

dock å andra sidan visade detta sig för att musslorna såsom fick sommarblomning kunde ta existera vid mindre fettsyror samt vid något sätt ”förlänga” dem samt vid således sätt bygga längre essentiella fettsyror, redogör Camilla Lienart.

– Detta existerar preliminära information samt fler analyser behöver göras.

dock då detta gäller fettsyrorna tycks sommarblomningen äga andra fördelar såsom kiselalgerna saknar.

samt detta ser ut likt för att musslorna förmå justera sig, säger hon.

"Gynnsamt på grund av vissa arter, sämre till andra"

Ur blåmusslans perspektiv skulle detta behärska betyda för att vår- samt sommarblomningarna kompletterar varandra beneath årets gång. samt inom således fall existerar detta möjligen ej cyanobakterierna liksom existerar detta största problemet, utan istället detta faktum för att vårblomningarna tillsammans kiselalger minskar.

– Ja, sålunda är kapabel detta många väl artikel.

naturligtvis förmå stora cyanoblomningar leda mot andra bekymmer, dock den minskade vårblomningen existerar ett betydande aspekt såsom jag tycker för att oss pratar på grund av lite ifall, säger Camilla Lienart.

Hur skulle den bästa sammansättningen från växtplankton till Östersjön titta ut? Mer kiselalger samt färre cyanobakterier?

– detta beror helt vid vad oss definierar likt god, samt på grund av vem.

Dagens situation möjligen existerar gynnsam till vissa arter dock sämre på grund av andra. Jag tycker för att detta existerar viktigt för att titta mot all ekosystemet samt komma minnas för att flera arter kunna justera sig mot nya förhållanden, säger Camilla Lienart.

Så detta finns möjligen ingen optimal födobas till havet?

– detta var tillsammans med optimal föda… detta existerar inget såsom jag riktigt tror vid inom detta denna plats sammanhanget.

Jag tror för att diversitet samt balans existerar dem viktigaste nycklarna mot en operativ ekosystem.

Text: Henrik Hamrén

Läs mer

Basinformation ifall alger samt algblomning inom Östersjön (SMHI)

Studie: Increasing picocyanobacteria success in shelf waters contributes to long-term food web degradation (2020)

Studie: Long begrepp trends in phytoplankton composition in the western and huvud Baltic Sea (2011)

Studie: Changing seasonality of the Baltic Sea (2016)

Studie: Nitrogen fixation bygd cyanobacteria stimulates production in Baltic food webs (2015)

Studie: Indicator Properties of Baltic Zooplankton for Classification of Environmental ställning eller tillstånd within Marine Strategy ramverk Directive (2016)

Studie: Grazing on cyanobacteria and transfer of diazotrophic nitrogen to zooplankton in the Baltic Sea(2018)

Studie: Mesozooplankton Grazing on Picocyanobacteria in the Baltic Sea as Inferred from Molecular Diet Analysis(2013)

Senast uppdaterad: 23 januari 2023

Sidansvarig: Östersjöcentrum