När gjorde växter kolonisera mark

Evolutionen från växter besitter resulterat inom ökande komplexitet, ifrån dem allra första algmattorna, via bryofyter, lummerväxter samt ormbunkar mot dem komplexa gömfröväxter samt blomväxter såsom finns idag. medan dem grupper vilket uppstod tidigare fortsätter för att frodas, särskilt inom dem miljöer var dem uppkom, äger varenda fräsch nivå från organisationskomplexitet mot slut blivit mer lyckad än dem föregående, i enlighet med dem flesta värderingsmetoderna.

De inledande algskummen vid nation formades troligtvis på grund av 1200 miljoner tid sedan. beneath ordovicium, till ungefär 450 miljoner kalenderår sedan, dök dem inledande landväxterna upp.^[1] Dessa började dela upp sig inom olika former beneath sen Silur, till ungefär 420 miljoner tid sedan samt frukterna från deras diversifiering syns tillsammans med god detaljrikedom inom fossila lämningar ifrån tidig län i england inom Rhynie-flinta.

Den europeiska koloniseringen från Nordamerika samt mötet tillsammans ursprungsbefolkningen – Hjortskinnsjackor 1800-tal.

Denna flintsten bevarade även små specifikation från tidiga växter genom för att dem omvandlades mot berg inom vulkaniska källor. beneath mitten från län i england fanns dem flesta från dem karaktärsdrag vilket oss förknippar tillsammans med växter, inklusive rötter, växtdel samt sekundär förvedning. inom sen län i england ägde även frön utvecklats.^[2] Därmed ägde växterna blivit sålunda sofistikerade för att dem kunde skapa skogar från höga träd.

Evolutionens uppfinnande fortsatte efter län i england. dem flesta växtgrupperna klarade sig ganska lindrigt undan perm–trias-utdöendet, dock växtsamhällenas struktur förändrades. Detta är kapabel äga skapat förutsättningarna på grund av utvecklandet från blomväxter beneath trias, på grund av ungefär 200 miljoner tid sedan. Deras tillväxt exploderade sedan beneath krita samt tertiär.

Den sista för att utvecklas från dem största växtgrupperna plats gräsen, liksom blev viktiga nära mitten från tertiär, till ungefär 40 miljoner kalenderår sedan. Gräsen samt flera andra grupper utvecklade då nya metaboliska processer på grund av för att klara sig då halten från koldioxid inom atmosfären blev lägre samt förhållandena inom tropikerna blev varmare samt torrare beneath dem senaste 10 miljoner år.

Historiska rötter

[redigera | redigera wikitext]

En nödvändig förutsättning på grund av växternas tillväxt inträffade till ungefär 1,5–2 miljarder kalenderår sedan, då ett eukaryotisk organism fångade in ett cyanobakterie såsom levde vidare inne inom dessa celler samt vidareutvecklades mot detta vilket idag existerar kloroplast. ^[3] detta existerar inom denna organell vilket växterna utför fotosyntes.

Det existerar omdiskuterat samt oklart vilka organismer vilket bör räknas såsom växter. Delvis existerar detta enstaka fråga angående subjektiva åsikter. Klassificeringen från encelliga eukaryoter existerar inom snabb förändring. dem klassificeringssystem liksom innehåller riket protister placerar grönalgerna antingen bland protisterna alternativt inom Plantae (växter).^[4]

Grönalger klassificeras ofta tillsammans tillsammans dem egentliga växterna inom gruppen Viridiplantae.

Denna team förmå tillsammans tillsammans rödalger samt glaukofyter föras samman inom den ännu större gruppen Archaeplastida. dem flesta anser för att detta existerar ett monofyletisk team, dock den frågan existerar ej helt avgjord. samtliga dessa organismer liknar varandra genom för att dem äger kloroplaster tillsammans med detaljerad numeriskt värde membran.^[5]

Landväxterna utvecklades ur grönalger, möjligen till 510 miljoner tid sedan.^[6] Deras närmaste idag levande släktingar existerar kransalgerna.

angående man antar för att kransalgerna äger förändrats ganska lite sedan landväxterna skiljde ut sig innebär detta för att dem utvecklades ifrån grenade, trådformade, haplontiskaalger vilket levde inom grunda sötvattenansamlingar,^[7] möjligen nära randen från småsjöar vilket torkade ut beneath enstaka sektion från året.^[6]Samarbete tillsammans med svampar kunna äga gjort detta enklare för att klara påfrestningarna inom tillvaron vid land.^[8]

Koloniseringen från kontinenterna

[redigera | redigera wikitext]

Landväxterna plats ej dem inledande fotosyntetiska organismerna vid nation.

Vittringstakten till vissa geologiska lämningar visar för att organismer levde vid nation redan till 1200 miljoner kalenderår sedan,^[6] samt man äger påträffat fossil från mikrober inom sötvattensjöar vilket fanns till 1000 miljoner tid sedan.^[9] Karaktärisering tillsammans med hjälp från olika kolisotoper tyder dock vid för att fram mot till ungefär 850 miljoner kalenderår sedan plats dem till erhålla på grund av för att behärska påverka atmosfärens sammansättning.^[10] Dessa organismer fanns troligen små samt enkla, samt utgjorde föga mer än en "algskum".^[6]

De allra första kända beläggen på grund av växter vid nation existerar sporer ifrån mellersta ordovicium, till ungefär 470 miljoner tid sedan.^[11][12][13] dem förekom både enstaka (monader), inom par (diader) samt grupper ifall fyra (tetrader).

De äldsta fynden från växtdelar ifrån mossor existerar ifrån län i england, till ca 400 miljoner kalenderår sedan.

mot strukturen liknar dem sporerna hos dagens levermossor, vilket antyder för att dessa växter kunna äga haft ungefär identisk grad från komplexitet inom organisationen vilket dem. ^[14] ett ytterligare likhet tillsammans embryofyterna existerar för att sporerna innehåller sporopollenin.^[15] kanske fanns fram mot denna tidsperiod gifter inom atmosfären såsom förhindrade för att växterna bredde ut sig vid land.^[16] detta existerar även möjligt för att denna nivå från komplexitet helt enkelt behövde sålunda många tidsperiod på grund av för att utvecklas.^[17]

I kulle vilket bildats strax senare, inom övre ordovicium, finns tredelade sporer liksom liknar liknande liksom bärs från dagens kärlväxter.^[18] ifall tetraden delas upp inom en visst skede, får varenda spor en tredelat symbol tillsammans -form vilket visar fanns den satt ihop tillsammans med dem andra sporerna.^[11] till för att märket bör bildas måste sporväggarna även artikel robusta samt motståndskraftiga inom detta tidiga skedet.

Detta motstånd hänger samman tillsammans för att detta finns enstaka yttre skiljevägg vilket förhindrar uttorkning. Detta särdrag existerar användbart endast då sporen måste överleva skild ifrån vattnet. Även dem embryophyter likt genom evolutionen besitter återvänt mot vattnet saknar denna skiljevägg samt därmed även detta tredelade märket.^[11] Noggranna studier från algsporer visar för att ingen från dem besitter tredelade märken.

Detta beror antingen vid för att dem ej äger tillräcklig motståndskraft alternativt, inom sällsynta fall, vid för att sporerna spritts fanns på grund av sig, innan dem pressats samman vid detta sätt likt utför för att märket bildas alternativt vid för att sporerna ej ordnats inom den vanliga tetraeder-formationen till enstaka tetrad.^[11]

De allra första icke-mikroskopiska fossilen från landväxter ägde många lätt anatomi, liknande lavar samt dem från nutidens levermossor likt saknar växtdel.

Dessa växter levde inom områden tillsammans strömmande dricksvatten. Man kunna titta för att dem täckte detta mesta från enstaka flodslätt ifrån tidig Silur. till för att dem skulle behärska överleva måste marken existera ständigt blöt.^[19] var fanns även mikrobiska algmattor.^[20]

De allra första växterna spridda sig vid numeriskt värde olika sätt för att klara från uttorkning.

Bryofyterna undviker uttorkning alternativt uthärdar uttorkning, detta önskar yttra för att dem antingen begränsar sig mot för att leva inom fuktiga miljöer alternativt inom övergången mot helt uttorkat status förändras mot en inaktivt vänteläge ifrån vilket dem är kapabel återuppta livsfunktionerna då dem blir fuktiga igen. Kärlväxterna förhindrar uttorkning.

dem äger en ogenomträngligt för vatten yttre skikt inom gränsytan mot luften (en sektion bryofyter äger även det). Detta reducerar vätskeförlusterna. eftersom detta skikt även stänger koldioxiden ute, utvecklade dem snart klyvöppningar, små hål, var gas är kapabel passera ytskiktet. Kärlväxterna utvecklade även vattenledande vävnader, xylem, således för att vätska kunde förflyttas mellan olika delar från växten.

Deras livscykler förändrades även, därför för att detta haploida stadiet ej längre plats detta ledande. Xylemet underlättade även den upprättstående växtformen, utan stöd från omgivande en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig. Detta plats enstaka nödvändig förutsättning till givande från större växter vid nation.

Etablerandet från ett landbaserad flora medförde ökad ansamling från syre inom atmosfären, genom för att dem producerade syre såsom ett restprodukt.

då syrekoncentrationen steg ovan 13%, fanns förutsättningar på grund av grundlig bränder. Spår från liknande bränder finns inom fynd ifrån tidig Silur, inom struktur från fossil från förkolnade växter.^[21] tillsammans undantag till en kontroversiellt avbrott inom sen län i england, finns förkolnade fossil ifrån samtliga efterföljande tidsperioder.

Förkolnade växter utgör ett massiv andel från fossilen. Elden driver ut samtliga volatila ämnen samt efterlämnar endast en skal från rent kol. Detta förmå ej ätas vare sig från dem arter såsom normalt äter levande växter alternativt dem likt lever vid döda växtdelar. Därför tenderar detta för att finnas kvar länge.

detta existerar även kraftig samt motstår yttre tryck väl. Därför uppvisar dessa fossil upphöjd detaljrikedom, ned mot delar från celler.

Xylem till vattentransport

[redigera | redigera wikitext]

För för att behärska utföra fotosyntes behöver växterna absorbera koldioxid ifrån atmosfären. dock detta kostar för att erhålla resurs mot den.

då klyvöppningar öppnas till för att släppa in koldioxid släpper dem samtidigt ut vattenånga.^[22] Utflödet från vattenånga existerar många snabbare än tillströmning från koldioxid samt växterna måste ersätta detta dricksvatten genom för att transportera nytt vätska ifrån den fuktiga jorden upp mot dem områden var fotosyntesen försiggår.^[22] dem inledande växterna sög vätska mellan cellväggarna.

Senare utvecklade dem förmågan för att styra vattenförlusterna (och koldioxidintaget) genom för att nyttja klyvöppningar. Snart utvecklades även inriktade vävnader på grund av vattentransport: hydroider, tracheider, sekundärt xylem, följda från endoderm samt slutligen kärl.^[22]

De höga halterna från koldioxid beneath silur samt län i england, inom start från växternas kolonisering från nation, gjorde för att växterna behövde ganska lite vätska.

då växterna successivt tog försvunnen koldioxiden ifrån atmosfären förlorade dem mer en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig på grund av för att erhålla passage mot identisk mängd koldioxid. Detta blev ett drivkraft för att förbättra effektivare mekanismer till vattenhantering.^[22] Genom för att förbättra vattentransportmekanismer samt vattentäta skikt kunde dem överleva utan för att ständigt existera täckta från enstaka tunn vattenfilm.

Deras nya förmåga för att undvika för att bli uttorkade innebar förbättrad förutsättningar på grund av för att kolonisera landområden.^[22]

Under Silur fanns gott ifall koldioxid, därför växterna kunde fånga in koldioxid utan för att förlora särskilt många en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig. Mot slutet från Carbon, då koldioxidhalten inom atmosfären ägde sjunka mot halter nära dem liksom råder idag, förlorade växterna ungefär 17 gånger således många vätska till identisk koldioxidupptag.^[22] dock ej ens beneath den tidiga perioden, då detta fanns gott ifall koldioxid, plats vattenförlusterna försumbara, utan samtliga växter måste transportera dricksvatten mot sina olika delar till för att undvika uttorkning.

Denna tidiga mekanism på grund av vattentransport använde sig från den starka attraktionskraften mellan vattenmolekyler samt attraktionen mellan en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig samt relaterade till poler eller motsatser molekyler inom cellväggarna. Vattnets diffusion får mot resultat för att detta sprids mot torra ytor.

Denna process förstärks från kapillärkraften längs en ämne tillsammans små springor. inom små passager, mot modell mellan cellväggar, beter sig ett vattenpelare såsom gummi - då molekyler omvandlas till ånga inom en änden drar dem upp dem molekyler vilket finns längre ned.

Referenser

[redigera | redigera wikitext]