Vilken ålder bör man skaffa barn

Det minskande barnafödandet besitter länge diskuterats inom Syd- samt Östereuropa.

detta äger även märkts från klart inom våra nordiska grannländer dem senaste år. inom både Norge samt land i norden existerar frågan uppe vid den politiska dagordningen samt den norska statsministern Erna Solberg uppmanade nyligen befolkningen för att skaffa fler barn.

Men trots för att detta ej märkts från inom debatten hittills, äger situationen inom landet idag alltså börjat likna den inom våra grannländer.

dem senaste siffrorna ifrån Statistiska centralbyrån visar för att fruktsamheten inom land för tillfället sjunka varenda tid sedan 2009 samt för att snittåldern på grund av för att ett fåtal sitt inledande ungar existerar den högsta vid många utdragen tid.

1,7 ungar per kvinna

Måttet vid fertiliteten, såsom existerar enstaka kalkyl från hur flera ungar per kvinna vilket kommer för att födas inom snitt, besitter idag sjunka inom tio års tidsperiod samt existerar nere vid strax ovan 1,7.

detta existerar alltså ingen små avvikelse man sett denna plats utan ett färsk trend, i enlighet med Gunnar Andersson, professor inom demografi nära Sociologiska avdelningen vid Stockholms universitet.

– detta existerar full hastighet inom fruktsamhetsfallet inom dem övriga nordiska länderna, förutom inom land.

Nu bör oss vandra igenom vilka åldersrelaterade fertilitetsutmaningar såsom finns till kvinnor samt män, samt då man existerar till äldre för att skaffa ungar tillsammans hjälp från IVF. Den rätta tiden till för att skaffa ungar existerar enstaka personlig fråga såsom varierar på grund av varenda individ.

därför detta på denna plats existerar helt uppenbart ett sektion från enstaka större tillväxt. Både inom land i norden, Norge samt Island existerar fruktsamhetstalen lägre än dem någonsin äger varit, säger han.

De förklaringsmodeller mot minskat barnafödande såsom demografer besitter hittat tidigare existerar kopplade antingen mot den ekonomiska utvecklingen samt situationen vid arbetsmarknaden alternativt mot familjepolitikens utformning, berättar Gunnar Andersson.

inom land besitter detta denna plats sambandet varit ytterligare klart. beneath 90-talet fanns fallet direkt kopplat mot den ekonomiska krisen. dock den på denna plats gången ser ej forskarna identisk koppling.

– Den på denna plats gången började utvecklingen tillsammans minskat barnafödande 2008, vilket skulle behärska visa för att detta besitter tillsammans den senaste finanskrisen för att utföra.

dock tittar oss vid dem ekonomiska parametrarna fick den krisen ej sålunda massiv konsekvens inom landet. detta fanns bara en hack inom kurvan, dem ekonomiska parametrarna äger sett jättebra ut beneath den på denna plats perioden samt arbetslösheten existerar nedsänkt, säger han.

Familjepolitiken är kapabel ej förklara nedgången

De nordiska länderna brukar artikel föregångsländer då detta gäller upphöjd fertilitet, samt i enlighet med forskningen vid området existerar detta kopplat mot social- samt familjepolitikens utformning.

för att detta existerar enkel för att sammanföra unge tillsammans förvärvsarbete genom generösa struktur till föräldraledighet samt barnomsorg sägs utföra fler benägna för att faktiskt skaffa barn.

Men eftersom detta ej skett några omvälvande förändringar från familjepolitiken redogör ej detta nedgången oss för tillfället ser.

En möjlig förklaring existerar i enlighet med Gunnar Andersson istället för att människor ändå upplever framtiden liksom osäker, då medierapporteringen ifall brottslighet skapar många diskussion samt klimathotet diskuteras allt mer.

Kvinnor föder inom snitt 1,52 unge per individ inom land, i enlighet med statistikmyndigheten SCB:s siffror ifrån 2022.

detta pratas även allt oftare angående ett kommande lågkonjunktur, då ekonomin samt arbetsmarknaden är kapabel försämras.

– Människor är kapabel ju för tillfället äga ett helt ytterligare foto från utvecklingen inom samhället än den liksom oss förmå titta inom dem ekonomiska nyckeltalen, säger Gunnar Andersson.

Medelåldern på grund av då kvinnor föder sitt inledande ungar registreras månadsvis från SCB.

till juli 2019 plats den 29,75 tid. detta existerar den högsta vid många utdragen tidsperiod. i enlighet med Gunnar Andersson får oss vandra åter mot 1930-talet på grund av för att hitta enstaka tidsperiod då enstaka genomsnittskvinna väntat således länge tillsammans med för att skaffa sitt inledande barn.

Om dem senaste årens minskning inom barnafödandet håller inom sig liksom inom våra grannländer, alternativt bara existerar ytterligare ett variation var människor senarelägger barnen dock senare ändå skaffar lika flera, detta återstår för att titta.

Ännu existerar oss ej nere vid krisnivåer, dock skulle utvecklingen hålla inom sig sålunda ger detta negativa effekter inom välfärdssystemet samt skapar enstaka obalans inom befolkningspyramiden var allt fler äldre bör försörjas från allt färre unga menar Gunnar Andersson.

En ytterligare realitet vid arbetsmarknaden

Att arbetsmarknaden besitter förändrats samt idag består mot större sektion från osäkra anställningar är kapabel existera enstaka förklaring mot för att fler skjuter upp familjebildandet, alternativt helt avstår för att skaffa unge.

Det föds allt färre ungar inom land, samt samtidigt ökar snittåldern vid förstföderskorna.

detta existerar något likt vetenskapsman idag besitter börjat analysera mer, berättar Livia Oláh, docent inom demografi nära Sociologiska avdelningen vid Stockholms universitet.

– detta finns idag fler prekära anställningar, flera unga upplever ett massiv otrygghet vid arbetsmarknaden. detta är kapabel helt påverka benägenheten för att forma släkt.

Föräldraledigheten existerar ej riktigt anpassad till dem vilket ej äger en fast jobb för att komma tillbaka mot. på grund av unga personer existerar idag realiteten vid arbetsmarknaden något helt annat än tidigare, säger Livia Oláh.

Forskarna önskar för tillfället även ta reda vid vilka detta existerar liksom skjutit upp barnafödandet, man äger tidigare sett skillnader inom hur kvinnor beneath 30 tid respektive ovan 30 tid agerar.

– detta existerar framförallt dem yngre vilket påverkas från ekonomiska faktorer, samt från hur läget vid arbetsmarknaden ser ut.

dem äldre kvinnorna äger från naturliga skäl ej lika många period vid sig för att vänta, sålunda dem skaffar oftare ungar lite oavsett hur dem ser vid framtiden, säger Livia Oláh.

Vilken årskull detta existerar likt eventuellt skjuter upp sitt barnafödande besitter även innebörd.

Synen vid den egna fertiliteten samt för att skaffa ungar, besitter klart förändrats beneath dem senaste 60 åren.

ifall detta existerar dem stora kullarna ifrån slutet från 1980-talet samt start från 1990-talet vilket idag avvaktar därför blir den effekten vid antalet unge större än ifall detta existerar andra vilket väntar.

Nytt forskningsfält inom familjedemografi

För för att förbättrad förstå vad nedgången beror vid behövs idag nya studier.

enstaka fräsch massiv enkätundersökning inom följd Generations and Gender Survey (GGS) existerar planerad inom kurera Europa. vetenskapsman ifrån dem nordiska länderna träffades nyligen på grund av för att diskutera utformningen vid frågorna, på grund av för att förbättrad behärska fånga upp just dem subjektiva upplevelserna likt människor besitter från utvecklingen inom samhället.

Genom för att även ställa ämnen angående hur många människor använder sociala medier hoppas forskarna erhålla ett foto från hur resehandling massiv effekt debatten var kunna ha.

– oss önskar lägga mot fler ämnen inom den nordiska modulen från granskning angående just tilliten mot samhället samt osäkerhet.

Framförallt angående ni planerar för att skaffa unge efter 35 års ålder.

detta denna plats existerar jättespännande rent forskningsmässigt på grund av oss demografer. detta existerar en nytt zon för att analysera inom familjedemografisk undersökning, säger Gunnar Andersson.

Vetenskapliga referenser:

The impact of labour-force participation on childbearing behavior: Pro-cyclical fruktsamhet in Sweden during the 1980s and the 1990s.

(Andersson, Gunnar, 2000.) europeisk Journal of Population 16(4): 293-333.

Beyond the Economic Gaze: Childbearing during and after recessions in the Nordic countries. (Comolli, Chiara, Gerda Neyer, Gunnar Andersson, Lars Dommermuth, Peter Fallesen, Marika Jalovaara, Ari Jónsson, Martin Kolk and Trude Lappegård, 2019.) Stockholm Research Reports in Demography 2019:16 (working paper, not peer-reviewed).

Consequences of family policies on childbearing behavior: Effects or artifacts?

Medelåldern på grund av kvinnor samt män likt skaffar små människor blir allt högre, detta visar statistik ifrån SCB. vid listan från dem höjdpunkt fem äldsta förstagångsmammorna inom landet ligger invånarna inom Säters.

(Neyer, Gerda, and Gunnar Andersson, 2008) Population and Development Review34(4): 699-724.

Sweden: Combining childbearing and gender equality. (Oláh, Livia Sz. and Eva M. Bernhardt (2008). Demographic Research, 19(28): 1105-11