ratsuck.pages.dev









Vad är ingress och brödtext

Typografi

Typografi existerar traditionellt en annat mening till boktryckarkonst, dock idag kunna typografi även appliceras vid digital textframställning. på denna plats förklaras typografiska begrepp samt sätt för att utforma skrivelse på grund av boksidan, tidskriften alternativt webbsidan illustreras.

Marginaler samt textjustering

Hur textstycken samverkar tillsammans omgivande tomrum existerar en plats var textframställnings design kunna ges karaktär.

inom vanliga boktexter existerar marginalerna bara några andel från sidan, dock inom mot modell receptböcker förmå betydligt bredare marginaler användas.

dem numeriskt värde vanligaste tillvägagångssätten då detta gäller textjustering existerar vänsterställd samt marginaljusterad text:


Vänsterställd (t.v.) respektive marginaljusterad (t.h.) skrivelse.

Ingressen existerar detta liksom står efter rub­riken, före själva bröd­texten, samt den existerar oftast fetad.

När detta gäller sidmarginaler inom skrivna verk, tidskrifter et cetera brukar dessa existera något bredare inåt än utåt, alltså bredare inom riktning mot bindningen. detta beror vid för att enstaka sektion från sidan skyms nära en uppslag från papperens rullning.

Ett typografiskt råd till textjustering existerar för att nyttja vänsterjusterad skrivelse sålunda länge läsbarhet existerar prioriterad framför designmässiga effekter.

Rubriker

Allmänt används rubrikerna till för att prata ifall vad artikeln handlar ifall (huvudrubrik) samt vad olika segment från artikeln handlar ifall (underrubriker).

dem utgör även ett typografisk funktion, nämligen för att dela in texten inom delar, vilket ofta är kapabel underlätta till hur enstaka skrivelse är kapabel överblickas.

Huvudrubriken skrivs i enlighet med standard tillsammans med större textstorlek än övriga rubriknivåer. Underrubrikerna besitter mindre teckenstorlek än huvudrubriken, dock större än brödtextens.

enstaka rekommendation existerar för att låta huvudrubriken artikel 2–3 gånger större än brödtexten samt underrubriker 1,1–2 gånger större än brödtexten.

detta finns därutöver flertalet möjligheter vad gäller utformningen. vid den på denna plats sidan används mot modell en annat typsnitt än till övrig ord samt en understreck.

Vad existerar enstaka ingress?



Ett typografiskt råd till rubriker existerar för att nyttja ett ytterligare färg, vilket kunna kombineras tillsammans med mindre teckenstorlek.

Anfang

Anfang (kallas ibland initial) existerar enstaka förstorad begynnelsebokstav vilket inom regel bara används enstaka gång inom texten samt då inom form eller gestalt från inledande bokstaven inom inledande stycket.

enstaka anfang existerar inbäddad samt dess höjd utgör normalt numeriskt värde mot tre textrader. till för att detta bör titta snyggt ut bör den äga identisk versallinje likt den översta från dessa textrader samt identisk baslinje vilket texten vid den understa från dessa textrader. Anfangen äger ingen praktisk innebörd utan fungerar likt dekoration.

Ingress

Ingress existerar inledningen från enstaka ord, inom regel inledande stycket.

Brödtext existerar den löpande skrivelse likt ej finns inom t ex rubriker, ingresser, bildtexter alternativt vid annat sätt omformaterad text.

inom tidningar används ofta fetstil inom ingressen. vid denna blad indikeras ett ingress genom för att textstorleken existerar aningen större. Anledningen mot för att ett ingress används existerar på grund av för att läsaren snabbt bör behärska ett fåtal ett beskrivning från innehållets art alternativt för att den vid något sätt bör locka tillsammans med sig läsaren inom texten.



EN NÅGORLUNDA VANLIG TYPOGRAFISK VARIANT existerar för att låta dem inledande orden inom textens inledande stycke utgöras från kapitäler.

Det existerar den detaljerade texten såsom följer efter rubriken samt underrubrikerna, samt dess vikt kunna ej underskattas.

nära tillkomsten från ord existerar detta för att föredra för att ej notera orden likt versaler utan för att ordna detta inom efterhand, något likt ofta finns likt funktion inom enstaka ordbehandlare alternativt är kapabel anges inom stilmallen inom en webbdokument. detta existerar mer flexibelt ifall detta typografiska valet inom efterhand ej längre önskas.

Brödtext

Brödtexten existerar själva huvudtexten (rubriker exkluderade) samt detta liksom kommer efter ingressen.

huvudsakliga typografiska övervägningar till brödtexten existerar typsnitt, teckenstorlek samt textfärg.

Kursiv stil samt fetstil

För för att särskilja mening är kapabel lutande stil alternativt fetstil användas, mot modell begrepp alternativt sådant likt behöver framhävas ytterligare. Tänk vid för att texten kunna bli svårläst angående på grund av långa stycken står inom lutande alternativt fet stil.

Ligatur

Ligatur kallas numeriskt värde alternativt fler tecken inom mening såsom nästan alternativt helt vuxit ihop mot enstaka fast sammansättning (se mot modell hur enstaka typografisk konsekvens inom struktur från ett ligatur åstadkoms inom logotypen överst vid denna blad genom för att bokstäverna f samt inom delvis "vuxit ihop").

Ligatur existerar ett naturlig sektion från ord inom skrivstil.

Denna form eller gestalt från handskrift förmå efterhärmas genom speciellt skapade typsnitt, liksom "Wonderblend", "Lomesty" samt "Sinttesy", vilka kunna ses nedan.

Citat

Ett quotation inom enstaka skrivelse omgärdas allmänt tillsammans med citationstecken.

Ingress.

Längre quotation brukar tecknas liksom blockcitat (dvs. tillsammans en eget stycke). liksom ett typografisk utfall förmå en blockcitat framhävas ytterligare.

ett variant existerar en därför kallat ryckcitat inom struktur från en insprängt blockcitat vilket framhäver ett sektion från innehållet tillsammans extra massiv ord. Ibland återkomma korta extrakt ifrån den egna artikeln inom form eller gestalt från framhävda quotation till för att visa upp någon ytterligare intressant sektion från innehållet till läsaren (anledningen kunna även artikel rent typografisk).

Rubrik, ingress samt brödtext.

Punktlistor

Genom för att placera enstaka sektion från texten inom enstaka inventering är kapabel enskildheter inom ämnet tydliggöras vid en pedagogiskt sätt till läsaren:

  • Första punkt
  • Andra punkt
  • Tredje punkt

En punktlista förmå även bestå från siffror angående den liksom skriver önskar för att ordningen inom vilket likt listas bör framgå tydligare.

Versala samt gemena siffror

En typografisk aspekt då detta kommer mot siffror samt anförande existerar detta såsom kallas gemena siffror.

Dessa äger varierande teckenhöjd samt dem kunna vandra beneath baslinjen, tillsammans således kallat underhäng. dem kunna användas på grund av ett mer elegant utformning, exempelvis till paginering inom böcker.

numeriskt värde typsnitt tillsammans versala respektive gemena siffror:

0123456789 (versala siffror tillsammans med typsnittet Arial)

0123456789 (gemena siffror tillsammans typsnittet Georgia)

Notera för att vissa webbläsare omvandlar gemena siffror mot versala.

Termer

Till senaste några relevanta begrepp liksom ej nämnts alternativt förklarats inom artikeln.

Alineatecken (¶) - användes förr inom tiden till för att märka start vid nytt stycke.
Antikva - den normala tryckbokstaven inom linjär stil inom motsats mot kursiv.
Baslinje - den tänkta linje vid vilken bokstäverna står (undantaget tecken vilket j, g, p, q samt y).
Brödstil - medelstor stilsort, vanlig inom löpande ord (brödtext).
Grotesk - bokstavsstil var varenda stapla existerar lika grova.
Kapitäl - versaler liksom skrivs inom mindre format, KAPITÄLER.
Kerning - minskning alternativt ökning från avståndet mellan enstaka tecken (har använts inom logotypen överst vid denna blad på grund av för att horisontellt centrera punkten mellan "Prefix" samt "nu").
Majuskel - massiv tecken inom handskrift.
Negativ text - skrivelse vilket existerar mer ljus än bakgrunden.
Spatie - mellanrum mellan orden.
Spärrning - tecken såsom skrivs tillsammans mellanrum på grund av framhävning: s p ä r r n inom n g.

Ovanligt inom modern typografi.
Vignett - prydande bild, främst vanligt inom äldre böcker.

Mer läsning

Länkar mot andra föremål eller textstycken samt webbsidor var ni kunna studera vidare.