Vilken är skillnaden mellan etnicitet ocn mångkultur

Mångkultur, mångkulturalism alternativt multikulturalism, existerar en sociologiskt samt kulturteoretiskt formulering tillsammans flera olika betydelser.^[1][2][3] vilket beskrivande term syftar detta vid en förhållande var flera etniska grupper tillsammans med olika kulturer samlas inom identisk politiska objekt.

Mångkulturalism kunna även syfta vid politiskt relaterade samhällsanalyser liksom inom olika grad bejakar influenser från olika etniskt samt kulturellt ursprung såsom något gott alternativt ofrånkomligt. Mångkulturalism behandlar bland annat detta offentligas sätt för att hantera en samhälle, tillsammans med flera etniska bakgrunder samt tolerans inför kulturella skillnader inom identisk stat.

likt synonymer samt något som ligger nära eller är i närheten term förekommer "etnisk mångfald" samt "kulturell pluralism". Termen användes ursprunglig 1957 på grund av för att förklara Schweiz, dock spreds beneath 1960-talet, framförallt inom västra europa samt USA. inom land användes begreppet på grund av inledande gången från samhällsdebattören David Schwarz, inom Sveriges Radio fredagen den 13 augusti 1965.^[4]

Multikulturalism äger beskrivits likt enstaka modern vänsterideologisk rörelse.^[5]

Olika betydelser

[redigera | redigera wikitext]

Termen kulturmångfald används ofta på grund av för att förklara samhällen liksom små frukter från växter inslag från alternativt innefattar flera olika kulturer, exempelvis vid bas från immigration.

Skillnaderna förmå orsaka bekymmer på grund av för att nationen bör förlora sin identitet, dock även kulturella utbyten likt ger fördelar mot dem olika grupperingarna. detta är kapabel mot modell handla ifall nya influenser inom konstverk, litteratur samt tänkesätt, samt sammansmältningar från musikstilar, klädstilar samt maträtter.

Som beteckning till ett ideologisk rörelse besitter multikulturalism alternativt mångkulturalism beskrivits likt enstaka samtida vänsterideologisk rörelse. Denna tankesystem bygger vid idén för att samtliga (eller dem allra flesta) mänskliga kulturer förtjänar respekt samt för att människors identitet existerar nära knut mot deras medlemskap inom enstaka viss traditioner.

Menar för att skillnader mellan människor (till modell etnicitet) beror vid bilogi, alltså gener.

Därför bör stater ej förespråka alternativt påtvinga befolkningen sociala alternativt kulturella normer. Uppfattningen existerar för att kulturmångfald berikar en nation samt för att detta ej behövs någon gemensam underliggande traditioner på grund av en lands sammanhållning samt effektivitet. Således anses mot modell enstaka ökad andel muslimer inom väst-länder bidra positivt mot gemensamma sociala värden såsom familjesammanhållning, vård ifall utsatta människor samt tendens för att dela tillsammans sig från tillgångar mot civilsamhället, exemplifierat tillsammans tro islam, dess företrädare samt dess institutioner.

Muslimer samt islam ses liksom en gott modell vid hur kulturer utanför västvärlden kunna berika samt komplettera etablerade kulturer inom västvärlden.^[5]

Som politisk tankesystem syftar multikulturalism mot för att hitta vägar för att till olika kulturer samt livsstilar för att fungera tillsammans.^[1] en sätt för att tolka detta existerar för att samtliga kulturer respektfullt bör likabehandlas.^[6] en annat synsätt existerar för att skillnader mellan kulturer samt etniciteter, inom synnerhet minoriteters, anses behöva erkännas inom ett ledande politisk kultur.^[3] Begreppet är kapabel även tolkas likt för att minoritetskulturer skall skyddas genom grupprättigheter samt särlagstiftning.^[6] Mångkulturalism äger kritiserats på grund av för att den tillmäter samtliga kulturer lika värde oavsett angående dem bygger vid patriarkala alternativt jämlika människosyner.^[7]

Per Bauhn, professor inom praktisk tänkesätt, definierar multikulturalism liksom ett politisk-filosofisk doktrin liksom utför gällande:

1. Att individers tillfälle mot meningsfulla liv existerar avhängig deras kulturella identitet.
2. Att samtliga kulturer därför förtjänar respekt.
3. Att detta bör råda lika rättigheter mellan majoritets- samt minoritetskulturer.
4. Att denna likhet bör skapas tillsammans med hjälp från lagstiftning vilket garanterar individer särskilda rättigheter alternativt befriar dem ifrån vissa ansvar inom kraft från deras kulturella identitet.

Bauhn menar för att multikulturalismen förespråkar olika rättigheter samt ansvar till olika kulturgrupper, samt för att den därför avviker ifrån den demokratiska principen ifall lika rättigheter samt ansvar på grund av varenda medborgare.^[8]

Mångkultur existerar även enstaka begrepp såsom används till för att förklara hur ett stat bör agera gentemot olika kulturer inom identisk nation.

Ett annat synsätt existerar för att skillnader mellan kulturer samt etniciteter, inom synnerhet minoriteters, anses behöva erkännas inom ett ledande politisk kultur.

detta finns grovt sett tre olika sätt till ett stat för att närma sig invandrare samt deras kulturer:^{[källa behövs]}

Mångkultur används ofta tillsammans med betydelsen interkulturalitet.^{[källa behövs]}

Majoriteter samt minoriteter

[redigera | redigera wikitext]

I dem flesta mångkulturella samhällen existerar enstaka traditioner inom majoritet; människor likt tillhör alternativt tillskrivs den kulturen kallas majoritetsbefolkning.

angående enstaka etnisk assemblage funnits inom området ursprunglig, existerar ett minoritet samt bevarat sin kulturella särart kallas dem ursprungsfolk (fullständig definition finns inom ILO-konvention nr 169).

Per land

[redigera | redigera wikitext]

Skandinavien

[redigera | redigera wikitext]

I Skandinavien domineras multikulturalismen från debatter kring jämställdhet mellan könen, äktenskap, klädedräkt, religiösa skolor, begravningsseder.^[6]

Tvångsäktenskap äger debatterats inom land, land samt Norge samt inom varenda tre länder framhålls likhet, kvinnorättighteter samt hedersförtryck från flickor inom patriarkala familjer, dock länderna skiljer sig åt inom praktiken.^[6]

Trots dem tre ländernas sinsemellan olika metoder på grund av för att integrera minoriteter, ägde samtliga tre länderna kalenderår 2006 inom stort sett lika upphöjd arbetslöshet till invandrargrupper tillsammans icke-västlig bakgrund.^{[6][förtydliga]}

Danmark

[redigera | redigera wikitext]

I land besitter politiken sedan 2001 gått ifrån frikostig pluralism inom riktning mot enstaka lägre tolerans på grund av diversitet samt politiken syftar snarare mot assimilation.

Danska myndigheter äger bland annat sänkt pengabidragen mot flyktingar samt höjt åldern till familjeåterförening via äktenskap tillsammans med dansk medborgare.

Mångfald uppstår då människor från olika raser, nationaliteter, religioner, etniciteter samt filosofier går samman till för att forma enstaka gemenskap.

existerar den danska medborgaren beneath 24 kalenderår medges inget uppehållstillstånd inom land till den utländska äktenskapsparten. Danska myndigheter besitter antagit ett handlingsplan på grund av för att bekämpa tvångsäktenskap, likt existerar inom strid tillsammans med dansk team. likt ett sektion från handlingsplanen skall även arrangerade äktenskap samt kusinäktenskap bekämpas.^[6]

Sverige

[redigera | redigera wikitext]

Sverige äger sedan tidigt 1970-tal ett högre andel icke-västliga invandrare än land samt Norge.^[6]

Den 14 femte månaden i året 1975 antog Sveriges riksdag ett politik såsom betonade för att invandrare inom landet bör "ges chans för att välja inom vilken mån dem önskar vandra upp inom ett svensk kulturell identitet alternativt bibehålla samt förbättra den ursprungliga identi­teten".^[13]

Enligt rapporten Botrender 2008 fanns mindre än fanns fjärde svensk, 23 andel, benägen för att bo inom områden liksom präglas från kulturell, etnisk samt social mångfald.^[14] i enlighet med ett ytterligare utredning (Integrationsbarometer 2007) likt publicerades 2007 plats enstaka majoritet (55 procent) motvilliga mot för att flytta mot en zon tillsammans med flera muslimer.^{[15][uppdatering behövs]}

Högskolan inom Gävle gjorde tid 2014 ett enkätundersökning var slumpmässigt utvalda personer, varav 90 andel plats födda inom landet, fick att ange eller meddela något detta upplevda kulturella avståndet mot olika grupper samt nationaliteter.

detta geografiska avståndet ägde viss innebörd på grund av den upplevda kulturella skillnaden, dock tro samt gemensam bakgrund ägde även innebörd. inom allmänhet upplevdes nationaliteter samt folkgrupper var kristendom (och judendom) plats ledande liksom kulturellt närmare än grupper tillsammans islam vilket ledande tro. Utfallet blev för att detta närmaste avståndet upplevdes mot invånare inom dem nordiska grannländerna.

Nästa team inom avstånd blev engelsmän, tyskar samt amerikaner vilket tillhör dem grupper tillsammans västeuropeiskt ursprung likt svenskar beneath utdragen tidsperiod haft täta kontakter tillsammans.

finns ett skillnad vid kulturmångfald samt interkultur, termen flera inom kulturmångfald beskriver för att detta handlar ifall fler än en.

Avståndet upplevdes inom allmänhet mindre mot människor ifrån kristna protestantiska länder. Därefter följde ett tredjeplats assemblage bestående från katolska länder (Polen, Kroatien samt Chile) samt Grekland (ortodoxt kristet). Den fjärde gruppen utgjordes från bosnier (majoritet muslimer) samt kristna ortodoxa länder (Ryssland samt Serbien).

Den femte gruppen utgjordes från thailändare samt kineser, tillsammans tillsammans med människor ifrån muslimska regioner, samt länder vilket Turkiet, Kurdistan, Iran samt Irak.

detta största kulturella avståndet uppgavs gentemot romer samt människor ifrån Somalia.^[12]

Människor inom landet ifrån länder likt Jemen, Jordanien, Irak, Palestina, Somalia samt Afghanistan existerar uppvuxna inom samhällen var staten antingen existerar obefintlig alternativt dysfunktionell. Dessa länder besitter, mot skillnad ifrån Sveriges rättsstatskultur, kollektivistiska kulturer samt organiserar sig inom klanstrukturer.

då individer ifrån dessa länder invandrar mot land kunna därför enstaka rättskulturkonflikt uppstå inom för att svensk lagstiftning bygger vid individens relation mot staten, medan riktig inom kollektivistiska kulturer ej sällan skipas från klanen.^[16] detta senare förfaringssättet ger upphov mot parallellsamhällen liksom hotar svensk demokrati.^[17]

Islamistiska idéer angående för att islamisera staten innebär även enstaka konflikt, tillsammans den rådande svenska liberala, sekulära samt demokratiska kulturen liksom tillsammans med svenska idén ifall jämställdhet.

Islamistiska idéer förespråkas samt sprids inom land, särskilt inom den därför kallade salafistiska miljön, dock kunskapen angående dess mer exakta utbredning inom samhället brister.^[18]

Mångkulturalism kunna ibland ge upphov mot offerretorik, för att den starke förväntas värna den svage. Framställandet från muslimer likt religiös lag samt marginaliserade offer, förmå då leda till inom för att anpassning från detta sekulära svenska majoritetssamhället mot islamistisk känslighet, framstår likt rimlig istället till tvärtom.

inom en samhälle präglat från sådan offerretorik tenderar Lars Vilks ses likt en större moraliskt bekymmer än dem muslimer likt hotar för att döda honom, samt bedömning från islam likställs tillsammans hat mot muslimer.^[19]

Den multikulturalistiska ideologins anhängare besitter kritiserats på grund av för att förhindra samtal, vilket potentiellt skulle behärska bidra mot ett förbättrad medvetande, från såväl integration liksom muslimers situation, genom för att dem såsom tar upp liknande ämnen mot samtal klassificeras liksom rasister.^[20]

Tyskland

[redigera | redigera wikitext]

Förbundskansler Angela Merkel sa beneath en anförande mot unga medlemmar från hennes område CDU oktober 2010, för att hennes försök för att producera en multikulturellt samhälle totalt ägde misslyckats.

Inom CDU äger Merkel pressats för att existera strängare mot invandrare likt ej visar någon vilja för att justera sig mot detta tyska samhället.^[21]

Se även

[redigera | redigera wikitext]

Referenser

[redigera | redigera wikitext]

Noter

[redigera | redigera wikitext]

Källor

[redigera | redigera wikitext]

• Gerle, Elisabeth (1999) Mångkulturalism – etniska grupper inom skilda skolor alternativt överlappade identiteter inom den allmänna skolan?

  träning & Demokrati. Tidskrift till didaktik samt utbildningspolitik,8(2) 20 s (s 23-42)

• Wickström, Mats (2013) "Conceptual Change in Postwar Sweden: The Marginalization of Assimilation and the Introduction of Integration", inom P. Kivisto and Ö. Wahlbeck (eds.), Debating Multiculturalism in the Nordic Welfare States (Palgrave Politics of Identity and Citizenship Series), s.

  110-139.

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]