Skillnaden mellan land och stat

För andra betydelser, titta Stat (olika betydelser).

Stat (av lat.status, ställning, fast ordning) (äldre benämning vid den svenska staten: kronan) existerar ett lag från institutioner likt innehar auktoriteten för att upprätta reglerna till för att regera människor inom en nation alternativt flera länder, samt såsom innehar intern alternativt extern suveränitet ovan en självklart geografiskt region.

Redan Aristoteles påvisade för att människor ständigt levt inom samhällen, dock dessa saknar hos primitiva människor utbildad statskaraktär. Staten kräver kontinuitet samt dess ordning i rättssystemet gäller ovan detta enhet var statsmedlemmarna existerar bosatta, oavsett deras härstamning. då personer tar rättvisan inom egna sker, inom strid mot staten, enskilt alternativt genom icke-statliga arméer, betraktas detta såsom statsförfall.

I internationell korrekt brukar andra staters erkännande från enstaka stats oberoende betraktas likt nyckeln mot suveränitet. eftersom ett stat besitter flera åtaganden liksom måste förvaltas samt finansieras, äger stater bland annat beskattningsrätt, samt fungerar såsom arbetsgivare (Offentlig sektor).

Ordets etymologi samt begreppets avgränsning

[redigera | redigera wikitext]

Ordet stat besitter sina etymologiska rötter inom lat.status.

termen existerar samnordiskt samt existerar inom dem moderna nordiska språken inlånat via medeltidslatin samt medeltidshögtyska. detta fornsvenska termen ståt existerar konsekvens från en tidigare inlån från identisk latinska grundord, dock äger mot skillnad ifrån stat deltagit inom den ljudlagsenliga utvecklingen från a > å inom yngre fornsvenska.^[1]

Näraliggande term existerar rike samt nation i enlighet med SAOB.^[2] Även entitet, delstat, förbundsstat, departement samt imperium, statsförbund samt union existerar relevanta, jämförbara term strax beneath respektive ovan detta typiska statsbegreppet.

Termen avser normalt ett sammanslutning från människor beneath enstaka gemensam ordning i rättssystemet, dock kunna även syfta vid dem centrala offentliga maktinstitutionerna alternativt myndigheterna såsom totalitet. inom äldre period användes inom land samlingsbeteckningen statsverket till statens samlade myndighetsverksamhet.

tillsammans stat förmå även avses enstaka högsta instans inom den offentliga förvaltningen, vilket inom "Kungliga hovstaterna", vilket betecknar statschefens administrativa enheter inom vissa parlamentariska monarkier.

Montevideokonventionen

[redigera | redigera wikitext]

Ett från kriterierna såsom vanligtvis citeras nära statsanspråk, vid bas från svårigheter för att ett fåtal en internationellt erkännande, existerar Montevideokonventionen.

Denna överenskommelse signerades den 26 december1933 från USA, Honduras, El Salvador, Dominikanska republiken, Haiti, Argentina, Venezuela, Uruguay, Paraguay, Mexiko, Panama, Bolivia, Guatemala, Brasilien, Ecuador, Nicaragua, Colombia, Chile, Peru samt Kuba, dock antogs inte någonsin ovan team internationellt.^[3] Montevideokonventionen äger fyra nödvändiga samt tillräckliga kriterier på grund av för att enstaka entitet bör behärska bli accepterad såsom enstaka stat:

Dessa kriterier existerar enstaka beskrivning från redan tidigare tillämpad internationell praxis.^[4] Konventionen upptogs från Nationernas Förbund inom League of Nations Treaty Series, vol.

165, sid. 20-43. vid bas från för att dessa kriterier existerar relativt enkla för att att nå ett mål eller resultat, besitter ej Montevideokonventionen accepterats från världssamfundet likt allmängiltig definition samt dem flesta länder använder istället den konstruktivistiska teorin angående statsstatus såsom fixpunkt.^[5]

Statsbegreppets framväxt

[redigera | redigera wikitext]

Forntiden samt antiken

[redigera | redigera wikitext]

De äldsta källorna mot statsbegreppet framhåller klart enstaka teokratisk statslära, för att makten återhämtade sig vid en gudomligt ursprung.

Detta plats fallet inom Babylonien, forntidens Egypten samt Gamla testamentetsIsrael. inom Egypten tog teokratismen sig formulering inom för att kungen ansågs existera ättling mot gudarna, samt inom dem båda andra fallen för att kungen fått sin auktoritet från enstaka gud. Genom kristendomen spreds den judiska teokratiska uppfattningen ifrån Orienten mot övriga delar från världen.

en vittne ifall en sådant arv existerar kröningen. liksom ett effekt ansågs även lagen existera från gudomligt ursprung, varmed varenda rättssats uppfattades vilket ett gudomlig befallning.^[6]

Begreppet "stat" härrör ifrån antiken samt stadsstaterna inom Medelhavsländerna. Framför allt genom Platons samt Aristoteles respektive verk besitter synen vid staten samt dess ändamål bevarats ifrån denna tid; inom anslutning mot dem politiska teorierna växte även staterna fram inom ett ömsesidig inflytande, ifall än denna tillväxt är kapabel kompliceras tillsammans med politiskt relaterade resonemang.^[7] Kännetecknande till den grekiska statsuppfattningen fanns för att betrakta staten vilket ett naturlig ordning.^[8]

Aristoteles börjar sin Politiken tillsammans med ett definition från staten: ett stat existerar enstaka politisk sammanslutning från något stöt, samt sammanslutningen ingås till för att människorna äger något gott inom sikte likt dem önskar nå därmed (I:I).

om "staten" åsyftar härskaren alternativt angående detta besitter ett vidare innebörd besitter varit enstaka omdebatterad fråga allt sedan Aristoteles (III:I). Ludvig XIV från land i västeuropa lär mot modell äga yttrat: "L’État, c’est moi" (Staten, detta existerar jag). Aristoteles menar för att enstaka stat kännetecknas från för att den besitter medborgare; dem bosatta inom en territorium besitter olika politiska rättigheter inom olika statsskick, dock bara dem tillsammans politiska rättigheter existerar medborgare.

vilket vilket avses tillsammans med "stat" är kapabel alltså skilja sig åt inom olika statsskick: inom enstaka demokrati äger fler politisk auktoritet varmed själva statsorganet existerar större i enlighet med detta synsätt. en region tillsammans bara enstaka härskare samt dennes slavar, existerar i enlighet med Aristoteles synsätt ej enstaka stat.

Slutsatsen delas från Platon vilket inom Staten (II) menar för att den minsta staten utgörs från fyra alternativt fem individer, dock han kommer fram mot detta vid andra grunder: minimum till ett stat existerar för att den besitter enstaka jordbrukare, enstaka byggare, ett vävare, ett skomakare, samt kanske någon ytterligare yrkesman.

till Platon konstitueras nämligen staten från enstaka arbetsfördelning, samt ej från enstaka maktinstans; detta huvudsakliga existerar fördelningen samt organisationen, samt ej viljan mot kraft hos ett alternativt flera individer: "En stat uppstår genom för att envar från oss icke existerar sig egen nog alternativt förmå bestå till sig egen, utan befinner sig existera inom behov från mycket".

Enligt Aristoteles organiska statsideal, bör staten existera överställd individen, eftersom staten jämförs tillsammans med kroppen samt individerna tillsammans med olika kroppsdelar: "om kurera kroppen förstörs finns ingen tramp alternativt hand" (I:II). Staten kunna alltså dels sägas existera konkret, själva organet på grund av statsmakten (regeringen samt förvaltningen, liksom inom betydelsen "svenska staten"), dock även något större samt mera teoretisk än detta (dess konstitution).

Staten existerar till Aristoteles naturlig, samt denne betraktar hierarkin, arbetsfördelningen samt delegeringen inom staten liksom naturliga. Den besitter uppstått ur familjen, via mer primitiva samhällen. Rättvisan, rättsordningen samt rättskipningen binder samman individerna inom staten. (I:II). Denna ögonkontakt vid den naturliga staten samt dess förhållande mot team samt korrekt, brukar sägas artikel födelsen från naturrätten, samt hans definition kom inom upphöjd grad för att påverka utvecklingen från statsbegreppet ifrån samt tillsammans med medeltiden, då flera från Europas statsbildningar grundlades.^[9]

Enligt den aristoteliska traditionen skall staten tillhandahålla människorna enstaka naturlig fördelning från dem materiella tillgångarna, rätt och jämlikhet samt beskydd, dock även moralisk odling.^[10] till för att försvara sig mot andra makter måste vidare staten äga ett armé (II:VI).

En stat besitter alltså enstaka konstitution, vilken skiljer sig åt beroende vid statsskick samt nation. varenda konstitutioner besitter dock i enlighet med Aristoteles tre element (IV:XIV-XVI):

• stipulerandet från enstaka maktinstans såsom mellanstatligt beslutar ovan konflikt samt fred, samt inomstatligt utdelar straff
• en bestämmelse ovan vilka vilket skall äga inflytande för att döma, samt hur dessa poster skall tillsättas
• en bestämmelse ovan hur den juridiska alternativt bedömning makten skall organiseras.

Medeltiden

[redigera | redigera wikitext]

Med religiös tillgång, blev den teokratiska statsuppfattningen den gällande, ifrån samt tillsammans med Konstantin den store.

Samtidigt fick Romersk-katolska kyrkan enstaka position såsom global makt, dock inom realiteten plats påven ofta beroende från dem kejsare dem krönte, vilka grundade feodala samhällen. beneath läka medeltiden utspelade sig enstaka maktkamp mellan Kyrkan samt den världsliga staten, samt dem rivaliserande parterna motsvarades från numeriskt värde olika teokratiska teorier eftersom båda gjorde krav vid gudomlig korrekt mot sina stater.

Båda dem teokratiska statsteorierna grundade sig vid den teokratiska naturrätten. Augustinus samt Thomas från Aquino blev den kyrkliga teokratismens främsta uttolkare.

Medeltiden igenom kämpade Kyrkan på grund av för att upprätta detta romerska världsriket, ett allomfattande monarki, vilket Heliga romerska riket från tysk nation fanns en påverkan av.^[11]

Modern tid

[redigera | redigera wikitext]

Med medeltidens slut vann den kejserliga teokratismen ovan den kyrkliga, samt staterna legitimerades från Dei gratia, såsom kungadömen från Guds nåde.

tillsammans med en sådant maktanspråk fanns statsöverhuvudet isolerad lagstiftare.^[12]

Enligt ett omstridd perception plats detta Niccolò Machiavelli vilket introducerade termen stat inom betydelsen 'en territoriell suverän makt' 1532 inom Fursten. Innan dess ägde "stat" avsett stadsstater, dock ifrån samt tillsammans Machiavellis tidsperiod börjar termen avse en helt nation samt dess styrelse, liksom termen vanligen förstås inom modernt språkbruk.

inom inledande kapitlet träffar han även fast för att detta finns numeriskt värde stöt från stater: republiker samt furstendömen. Något modifierat äger denna uppdelning från stater blivit bestående, angående man tillsammans med "furstendöme" avser monarkier.

Jean Bodins verk samt fördragen nära Westfaliska freden brukar allmänt betraktas vilket konstituerande till statsbegreppet samt staters suveränitet, såsom detta kom för att utvecklas då imperierna övergick inom mäktiga stater.

Påverkad från dessa fördrag menar Emerich dem Vattel, ett från den moderna folk- samt krigsrättens fäder, för att "stat" äger numeriskt värde sammantvinnade betydelser. Å en sidan existerar enstaka stat enstaka politisk konstitution, dock å andra en mänskligt samhälle inom vilken människorna existerar förenade inom ett strävan efter för att tillsammans gemensamma krafter nå gemensam säkerhet samt gemensamma fördelar.

Auktoriteten inom en sådant samhälle innehas från detta politiska konstitutionen, från suveränen liksom äger suveränitet ovan samhället. enstaka suverän stat (självständig stat) existerar i enlighet med dem Vattel ett sådan sammanslutning, likt existerar oberoende från andra stater samt likt regerar ovan sig egen. dem Vattel definierar liknande självständiga stater likt juridiska personer.^[13]

I samt tillsammans med för att naturrättensekulariserades samt tillsammans med uppkomsten från folksuveränitetsprincipen kringskars statsmakten, samt statens medborgare tillerkändes rätten mot revolution mot denna.

Staten bands, i enlighet med denna nya perception, samman från en samhällsfördrag, samt ej från enstaka isolerad härskares rätt.^[14]

Den tyske filosofen G.W.F. Hegels statsbegrepp besitter vidare varit betydelsefullt, inom inledande grabb till nationalister från olika stöt, samt på grund av marxister. Staten, skriver Hegel inom Rättsfilosofin, existerar enstaka moralisk koncept liksom genom viljan verkliggjorts (§ 257), mot ett "i sig egen /.../ fullständig, oberoende totalitet" (§ 330).

Den etiska viljan existerar fullkomligt rationell, samt existerar vilket vilket utgör enheten mellan detta kollektiva samt detta individuella, varför medborgare existerar förpliktigade för att leva efter den (§ 258). Den etiska idén existerar dock ej detsamma liksom statens historiska grundval alternativt dess legitimitet; den existerar anden likt realiserar sig egen genom för att oupphörligen aktualisera sig inom individen.

Endast inom staten är kapabel individen artikel fri. Den politiska formen existerar statens organisation (§ 271), samt statsfunkionerna existerar den verkställande makten samt den lagstiftande makten (§ 272).

Nationalismen

[redigera | redigera wikitext]

Från samt tillsammans romantiken samt 1800-talet uppstod ett nationalism, delvis vid Hegels teori dock möjligen inom högre grad beneath inflytande ifrån land i västeuropa, såsom strävade efter för att forma nationalstater, detta önskar yttra "naturliga" stater vilket legitimeras vid grundval från för att befolkningen tillhör identisk nation.

inom samt tillsammans med detta började stater för att definieras utifrån medborgarnas etnicitet, samt nya krav vid statsbildningar för att ställas. såsom enstaka resultat från detta ideal begränsades minoriteters medborgerliga rättigheter (som judarnas inom Nazityskland). Uppfattningarna ifall vilket nationalstater existerar är kapabel grovt sett ingrupperas inom numeriskt värde riktningar: primordialism samt konstruktivism.

Primordialister ser nationen såsom initial, samt antingen betingad från härkomst, tro, modersmål alternativt "ras". Konstruktivister ser nationerna likt politiska skapelser inom staterna.

Vad utför ett stat mot enstaka stat alternativt ett nation mot ett nation?

Dessa teorier besitter fått enstaka grundlig innebörd till definitionen från staten, om denna alternativt nationen existerar detta huvudsakliga. Visst existerar emellertid för att nationer mer alternativt mindre konstruerades ifrån samt tillsammans med 1800-talet inom Europa, då "bönderna gjordes mot fransmän" alternativt andra nationer genom staternas utbildningssystem, rättssystem samt ledning.

inom samt tillsammans med den franska revolutionen skedde ytterligare ett omvärdering från staten, såsom tillhörig människor (folksuveränitetsprincipen) samt ej ett suverän.^[15]

Max Weber introducerade beneath start från 1900-talet enstaka personlig definition från ett stat, relaterat mot västligt socialt tänkande: han menade för att den existerar en politiskt förbund från mänskligt samhälle vilket besitter ensamrätt vid legitimt våldsutövande inom en territorium, samt för att en sådant krav vid ensamrätt existerar framgångsrikt.

för att ensamrätten existerar legitim innebär till Weber för att invånarna inom staten godkänner den, oavsett vid vilka grundläggande principer eller fundament dem fullfölja detta. angående ensamrätten ej kunna försvaras förändras staten inom anarki alternativt inom händerna vid ett ytterligare.

Enligt ett förhärskande perception avses alltså tillsammans med "stat" ett samhällsbildning; en territorium inom vilket detta finns medborgare; för att staten utför krav vid yttre samt inre suveränitet, varmed detta finns enstaka överhöghet vars regler samt normer medborgarna existerar skyldiga för att åtlyda, samt därmed statliga tvångsmedel.

inom den moderna staten finns även institutioner inom vilka ett politisk aktivitet äger utrymme (regering, organisationer, tillsammans med mera).^[16]

Världens stater

[redigera | redigera wikitext]

Sedan senare delen från 1800-talet äger praktiskt taget all beboelig landyta vid jorden delats upp inom nationalstater. Tidigare fanns detta relativt stora områden såsom ingen gjorde krav vid, såsom antingen plats obebodda alternativt befolkade från nomadiserande människor såsom ej plats organiserade inom stater.

till närvarande finns mer än 200 politiska sammanslutningar likt antingen existerar erkända likt stater alternativt utför krav vid för att artikel detta. 193^[17] stater existerar fullvärdiga medlemmar från Förenta nationerna, samt antalet stater inom världen brukar ofta anges mot 194.

De 10 maximalt lästa länkarna beneath dem senaste 7 dagarna.

Utöver dem 193 medlemsstaterna beräknar FN även Heliga stolen (Vatikanstaten) liksom enstaka stat.^[18] Vatikanstaten äger valt för att stå utanför FN, var man enbart besitter observatörstatus utan rösträtt.^[19] Vatikanstatens självständighet existerar dock sedan 1929 internationellt erkänd.^[20]

Statsskick

[redigera | redigera wikitext]

En stat förmå artikel organiserad vid flera olika sätt, vilket kunna analyseras ifrån flera olika synhåll.

ett traditionell indelning, inom Machiavellis efterföljd, existerar för att kategorisera stater antingen likt monarkier alternativt republiker, beroende vid vilken titel samt vilken kraft statschefen besitter. Monarkier kunna underordnas inom bland annat kejsardömen, kungadömen, furstendömen, samt emirat.

Ett synsätt likt vunnit terräng beneath 1900-talet existerar för att indela stater inom demokratier alternativt diktaturer beroende vid graden från politisk representation inom lagstiftande kroppsdel, politisk likhet samt rösträtt, majoritetsbeslut, samt demokratiska fri- samt rättigheter (som dem mänskliga rättigheterna).

Detta synsätt kunna existera kontroversiellt, eftersom den västerländska demokratin ej internationellt alternativt ideologiskt sett existerar vedertagen vilket den enda rätta formen, även ifall den existerar uppenbart ledande, åtminstone inom västvärlden.^[21] Marxister kallar den liberala demokratin borgerlig demokrati, samt äger ett något olik ögonkontakt vid denna.

till för att enstaka stat skall kallas demokratisk förutsätts vilket regel inom västvärlden för att detta finns en flerpartisystem, medan enpartistater, vilket ibland från sina företrädare äger kallats "folkdemokratier", vanligen uppfattas vilket diktaturer. en utmärkande drag till enstaka demokrati, i enlighet med en synsätt såsom bland annat grundar sig vid den liberala politiska tänkaren Karl Popper, existerar för att detta inom ett demokrati existerar praktiskt möjligt till människor för att byta ut dem styrande vid en fredligt sätt.

inom Montesquieus efterföljd, brukar liberaler ofta ta maktdelningen inom beaktande då demokratin analyseras.

Statsskicket kunna vidare kategoriseras efter dess organisatoriska sammansättning, inom enhetsstater, konfederationer samt federationer. Enhetsstaten kännetecknas från centralstyre, fastän viss delegering tillsammans lokalt självstyre är kapabel inträffa, liksom fallet existerar inom mot modell landet samt dess kommuner.

ett konfederation existerar en förbund från en antal mäktiga stater, mot modell Benelux.

Skillnaden mellan enstaka stat samt en nation existerar för att en nation existerar en territorium tillsammans definierade gränser, medan enstaka stat existerar ett uppdelning från detta territoriet alternativt helt enkelt ett små område inom en land.

tillsammans med federationer avses förbundsstater inom vilka dem grundlig staterna (delstaterna) besitter korrekt för att stifta lagar, dock till gemensam politik inom vissa ämnen, likt fallet existerar inom Tyskland samt USA.

I perioder äger frågan angående enstaka stat existerar konstitutionell alternativt ej satts inom förgrunden.

tillsammans med detta avses om staten äger ett grundlag (en konstitution, jämför konstitutionalism), samt brukar placeras inom motsats mot auktoritära styren, eftersom frånvaron från enstaka konstitution vanligen förekommer inom stater såsom saknar ett klar maktdelning.

Beroende från vilket stöt från statsmakt vilket finns inom en nation, förmå länder även indelas inom presidentstyren samt parlamentariska styren, samt semipresidentialism liksom existerar enstaka blandform.

Presidentialism förekommer liksom regel endast inom republiker, eftersom ett president liksom regel existerar statschef, dock parlamentarism förekommer inom konstitutionella monarkier.

När staten används tillsammans ett massiv tecken besitter staten ett helt ytterligare innebörd än den liksom existerar allmänt känd bland amerikanska medborgare.

Absoluta monarkier följer nödvändigtvis ej detta (västerländska) mönster; titta Förenade arabemiraten.

Det finns en flertal andra sätt för att kategorisera stater, från vilka ett sektion, mot modell Aristoteles’, tappat bort eller missat relevans vid bas från enstaka modifierad världsbild. på grund av kulturgeografer samt humanister är kapabel andra indelningar existera aktuella än till statsvetare, samt inom stället ta fasta vid statens läge (kustlösa stater, öriken, enklaver, tillsammans med mera), dess demografi, tro alternativt bakgrund (nationalstater, muslimska länder, teokratier etc), alternativt dess utsträckning (stadsstater, taifa, imperier).

Relation mot medborgarna

[redigera | redigera wikitext]

Eftersom staten besitter mot arbetsuppgift för att säkra medborgarnas säkerhet inom olika hänseenden, besitter staten beskattningsrätt till för att behärska finansiera polis, armé, kurs, social säkerhet, samt löner mot dem såsom äger staten vilket arbetsgivare. sådana åtaganden inom staten gäller inom inledande grabb statens medborgare.

Vilka likt räknas mot medborgare existerar vanligen uppenbart definierat inom förteckning, identitetshandlingar samt resehandling. Bara medborgare besitter korrekt för att bo samt jobba inom ett stats territorium utan särskilt tillåtelse. dem människor liksom ej existerar medborgare inom enstaka stat kallas statslösa. Genom internationella konventioner, såsom mot modell Europakonventionen, besitter dock stater vissa ansvar mot samtliga människor, oavsett nationalitet.

Relationen mellan stat samt medborgare består inom statens övervakning samt interaktion tillsammans medborgarna, samt medborgarnas ansvar samt rättigheter. vilket dessa områden innefattar existerar inom massiv utsträckning beroende från politiska beslut, vilka inom sin tur påverkas från påtryckargrupper samt internationella ramverk.

För för att staten skall behärska granska medborgarna behövs folkbokföringar, var detta framgår vilka unge liksom omfattas från skolplikt, vilka medborgare såsom skall kallas mot värnplikt, hur många valuta medborgarna äger liksom skall beskattas, tillsammans med mera.

Kontrollverksamheten inbegriper även företag samt organisationer inom landet. inom stater tillsammans korporativism, såsom landet, besitter intressegrupper nära grupp tillsammans staten, vilket leder mot enstaka interventionistisk stat, medan enstaka sektion andra länder upprättar tydliga skiljelinjer mellan staten samt medborgarna. inom stater tillsammans massiv offentlig zon, återigen vilket inom land, existerar skatterna höga inom gengäld mot för att staten försäkrar medborgarna vissa förmåner.

inom synnerhet liberaler samt stater vilket styrts länge från liberala partier, förordar inom stället lägre skatter samt individens ansvar på grund av sin personlig säkerhet. Höga skattesatser motiveras från socialister samt socialdemokrater från för att dem fungerar utjämningspolitiskt samt reducerar dem sociala klyftorna inom samhället. Denna politiskt relaterade polarisering inom fråga ifall statens beskattningsrätt uppkom beneath efterkrigstiden.

Ytterligare problem att diskutera existerar vid vilket sätt medborgarna skall samspela tillsammans med staten, samt därmed byråkratins inre organisation samt handlingssätt: centralisering alternativt decentralisering, representativ demokrati alternativt direktdemokrati, socialisering alternativt privatisering, detaljstyrning alternativt målstyrning.

Statens främsta styrningsmedel existerar lagarna, samt dess myndigheter. Staten äger ensamrätt vid för att anta lagar, vilket hänger ihop tillsammans våldsmonopolet. tillsammans lagarna följer för att vissa handlingar förklaras likt brottsliga samt straffbeläggs; för att följa lagen hör mot medborgarnas ansvar. för att döma inom brottmål samt verkställa straff blir därför likt resultat delar från den statliga verksamheten.

skillnad mellan.

Till medborgarnas rättigheter hör rätten för att erhålla kurs. Utbildningen tjänar även såsom ett kanal genom vilken statens lagar samt traditioner lärs ut mot nya generationer från befolkningen, samt liksom enstaka rekryteringsprocess var medborgarna plockas mot olika områden inom samhället samt staten. detta sociala skyddsnätet likt staten garanterar inom utbyte mot skatter förmå vidare inbegripa fattigvård, äldreomsorg, medicinsk hjälp.

mot statens ansvar hör för att skydda detta sociala landskap, mot modell landets vägar, parkerar, museer, trafiklagar, samt främjandet från den inhemska nationalismen samt därtill hörande språkvård samt kulturpolitik.

Alla världens stater existerar arbetsgivare genom den offentliga sektorn. inom länder tillsammans utbredd socialisering, såsom inom forna Sovjetunionen, äger ett större sektion från medborgarna staten vilket arbetsgivare.

för att reglera ägandeförhållanden, tullar samt utrikeshandel, finansiell kraft, penningvärde, arbetsvillkor till anställda samt konkurrens mellan företag existerar fundamentala data liksom stater besitter.

Statsbegreppet inom vetenskapen

[redigera | redigera wikitext]

Slutet från 1900-talet utmärktes från världsekonomiskglobalisering, från rörlighet från människor samt tillgångar, samt från inrättandet från flera internationella institutioner.

samtliga dessa faktorer bidrog mot för att inskränka staternas friheter. ännu existerar emellertid staten den elementära politiska enheten inom världen, sålunda såsom den äger varit sedan 1500-talet. Staten existerar därför detta maximalt huvudsakliga begreppet inom statsvetenskap samt studiet från politik, samt dess definition existerar en varmt tema till diskussion.

ett ytterligare vetenskaplig kvist var staten existerar en centralt term existerar politisk tänkesätt samt likt skiljer sig ifrån andra akademiska discipliner främst genom sitt normativa angreppssätt. Politiska sociologer såsom Karl Marx samt högsta Weber föredrar liksom regel ett nära definition såsom tar fasta vid vålds- samt tvångsaspekter.

Nationalekonomer såsom Milton Friedman menar för att staten mot sin natur existerar ond samt bör behållas därför små likt möjligt, samt Ludwig von Mises för att dess inflytande borde begränsas mot för att skydda folks liv samt egendom. andra centrala personer inom statsvetenskapen samt den politiska filosofin existerar John efternamn, Thomas Hobbes, Jean-Jacques Rousseau, John Stuart Mill, John Rawls samt Robert Nozick.

Vid vetenskapliga studier från staten kontrasteras den ofta från samhället. Genom folksuveränitetsprincipen besitter distinktionen mellan dessa term börjat luckras upp, samt båda blir allt svårare för att definiera. beneath detta senare århundradet besitter fenomen likt privatisering, nationalisering samt chansen mot nya samhälleliga kontrollinstanser, gjort för att statens gränser blivit otydliga.

inom dessa kontext äger Jürgen Habermas bidragit mot vetenskapen genom för att mynta uttrycket offentligheten på grund av för att definiera staten, detta inom motsats mot klassiska definitioner från Hobbes samt G.W.F. Hegel vilket ser staten inom ljuset från dess suveränitet. enstaka sektion marxister, vilket Antonio Gramsci, äger ifrågasatt distinktionen mellan stat samt samhälle, medan andra, såsom Louis Althusser, menar för att institutioner likt utbildningsinstitution, fackföreningar samt kyrka existerar ett sektion från statens politiskt relaterade apparat.

Anarkister samt syndikalister förkastar staten därför för att dem anser den artikel klassamhällets, våldet samt detta ekonomiska förtryckets förutsättning. dem tänker sig helt andra sociala organisationsformer, exempelvis direktdemokratiska arbetarråd liksom federerat sig lokalt, regionalt samt nationellt.

Några från dem viktigaste strömningarna inom samtida statsteori existerar marxism (till modell Ralph Miliband samt Nicos Poulantzas), pluralism (Robert Dahl) samt institutionalism (Theda Skocpol).

Se även

[redigera | redigera wikitext]

Referenser

[redigera | redigera wikitext]

Noter

[redigera | redigera wikitext]

Tryckta källor

[redigera | redigera wikitext]

Källor likt den översatta delen bygger på:

• • Ralph MilibandThe State in Capitalist Society (1969)
  • Charles TillyThe Formation of National States in Western Europe
  • Robert Dahl, Modern Political Analysis
  • Theda Skocpol, Bringing the State Back In
  • The Democratic State-A Critique of Bourgeois Sovereignty

Källor mot övriga artikeln:

• Göran Ahrne, Christine långnovell samt Mats Franzén, Det sociala landskapet, 2:a rev.

  uppl., götet 2000

• Aristoteles, Politiken
• G.W.F. Hegel, Rättsfilosofin
• Sven-Eric Liedman, Från Platon mot Mao Zedong: dem politiska idéernas historia, Stockholm: Aldus, 1972
• Rutger Lindahl, "Introduktion mot studiet från utländska politiska system", Utländska politiska system, red. R. Lindahl, Stockholm: Dialog, 1980
• Niccolo Machiavelli, Fursten
• Platon, Staten
• Emerich dem Vattel, The lag of Nations[1]
• Max Weber, Politics as a Vocation[2]