Eu s institutioner och deras uppgifter

Europeiska unionens institutioner existerar sju institutioner liksom inrättats inom Europeiska unionen: Europaparlamentet, Europeiska rådet, Europeiska unionens råd, Europeiska kommissionen, EU-domstolen, Europeiska centralbanken samt Europeiska revisionsrätten.^[1]

Institutionerna besitter mot avsikt för att främja unionens värden samt förverkliga dess syfte.

till detta ändamål besitter dem tilldelats vissa befogenheter från medlemsstaterna vilket tillåter dem för att anta rättsakter.^[2] varenda institution fyller år vissa funktioner i enlighet med unionens fördrag. mot modell ansvarar Europaparlamentet samt Europeiska unionens råd på grund av för att lagstifta samt anta unionens ekonomisk plan vid förslag från Europeiska kommissionen, likt bland annat äger mot övning för att utarbeta lagförslag såsom främjar unionens allmänna nyfikenhet.

Enligt principen angående lojalt samarbete existerar institutionerna skyldiga för att samarbeta lojalt tillsammans med varandra samt tillsammans med medlemsstaterna.^[3] dem bör i enlighet med fördragen utföra sitt jobb därför öppet vilket möjligt på grund av detta civila samhället.^[4]

Historia

[redigera | redigera wikitext]

De nuvarande institutionernas saga sträcker sig tillbaka mot upprättandet från Europeiska gemenskaperna beneath 1950-talet.

Sedan dess besitter institutionernas funktioner samt befogenheter utvecklats genom olika fördrag, såsom fusionsfördraget, Maastrichtfördraget samt Lissabonfördraget.

Inrättandet från dem inledande institutionerna

[redigera | redigera wikitext]

De inledande institutionerna inrättades genom Parisfördraget inom samband tillsammans upprättandet från Europeiska kol- samt stålgemenskapen (EKSG) den 23 juli 1952.

Genom fördraget bildades fyra institutioner: Höga myndigheten, Gemensamma församlingen, Särskilda ministerrådet samt ett domstol. Höga myndigheten utgjorde gemenskapens kärna samt plats en internationellt styrt kroppsdel tillsammans med långtgående befogenheter för att fatta bindande beslut ovan medlemsstaterna inom kol- samt stålfrågor. Dessa beslut tolkades från gemenskapens domstol till för att säkerställa för att dem genomfördes samt tillämpades korrekt.^[5] Förhandlingarna angående upprättandet från gemenskapen ledde mot ytterligare numeriskt värde institutioner, vars främsta avsikt plats för att undersöka Höga myndigheten.

Den inledande avdelningen fanns Gemensamma församlingen, bestående från 78 ledamöter valda från dem nationella parlamenten, liksom ägde mot övning för att övervaka, ge demokratisk legitimitet samt verka såsom ett politisk motvikt mot Höga myndigheten. Den andra avdelningen plats Särskilda ministerrådet, liksom inrättades till för att stärka mellanstatligheten inom gemenskapen, bland annat till för att tillmötesgå dem mindre medlemsstaternas bekymmer till enstaka alltför grundlig överstatlighet.^[6]

Genom Romfördragen, såsom trädde inom kraft den 1 januari 1958, inrättades delvis parallella institutioner till Europeiska ekonomiska gemenskapen (EEG) samt Europeiska atomenergigemenskapen (Euratom).

Gemensamma församlingen (som bytte namn mot Europeiska parlamentariska församlingen) samt domstolen blev förvisso gemensamma institutioner till varenda tre gemenskaperna, dock däremot fick dem nya gemenskaperna plats sitt ministerråd samt fanns sin kommission, såsom motsvarade Höga myndigheten. mot resultat från framför allt den franska regeringens misstänksamhet mot överstatlighet fick dem nya kommissionerna mer begränsade befogenheter än Höga myndigheten samt ett större sektion från den beslutsfattande makten hamnade istället hos dem nya ministerråden på grund av dem numeriskt värde nya gemenskaperna.^[6]

Fusionsfördraget

[redigera | redigera wikitext]

Under närmare tio tid fortsatte Europeiska gemenskaperna för att äga parallella institutioner.

inledningsvis beneath mitten från 1960-talet ledde förhandlingar angående fusionsfördraget mot för att dem parallella institutionerna slogs ihop mot ett enhetlig institutionell struktur på grund av samtliga tre gemenskaperna. Fusionsfördraget undertecknades den 8 april 1965 samt trädde inom kraft den 1 juli 1967 efter för att samtliga medlemsstater ägde ratificerat fördraget inom enlighet tillsammans sina respektive konstitutionella bestämmelser.

Därmed ersatte Europeiska ekonomiska gemenskapens kommission samt ministerråd sina motsvarigheter inom dem övriga numeriskt värde gemenskaperna.^[7][8]

Senare förändringar

[redigera | redigera wikitext]

Europeiska parlamentariska församlingen, likt 1962 bytte namn mot Europaparlamentet, skulle i enlighet med Romfördragen väljas direkt från medborgarna inom medlemsstaterna.

vid bas från oenighet angående valsystemet försenades dock genomförandet från dessa bestämmelser samt inledningsvis beneath 1970-talet kunde rådet anta dem nödvändiga bestämmelserna. detta inledande valet mot Europaparlamentet hölls den 7–10 juni 1979.

Under 1970-talet inrättades även Europeiska revisionsrätten samt medlemsstaternas stats- samt regeringschefer började för att träffas vid regelbunden grund inom form eller gestalt från Europeiska rådet.

beneath 1980-talet antogs europeiska enhetsakten, likt trädde inom kraft den 1 juli 1987 samt stärkte Europaparlamentets befogenheter. Denna tillväxt fortsatte beneath 1990-talet genom Maastrichtfördraget, liksom inrättade en medbeslutandeförfarande var parlamentet fick identisk lagstiftande befogenheter liksom rådet inom vissa lagstiftningsområden. Parlamentet fick även ökad parlamentarisk kontrollmakt ovan kommissionen samt tvingade mot modell kommissionen Santer för att avgå 1999 efter ett korruptionsskandal.^[9] Genom Maastrichtfördraget blev även Europeiska revisionsrätten ett officiell institution, samtidigt likt Europeiska centralbanken inrättades den 1 juni 1998 inför införandet från euron.

Under 2000-talet stärktes Europaparlamentets befogenheter ytterligare genom Lissabonfördraget den 1 månad 2009.^[10] detta tidigare införda medbeslutandeförfarandet bytte namn mot detta ordinarie lagstiftningsförfarandet samt utökades mot för att omfatta större delen från samtliga lagstiftningsområden. Samtidigt blev Europeiska rådet samt Europeiska centralbanken officiella institutioner.

Sammansättning samt funktionssätt

[redigera | redigera wikitext]

Europeiska unionens institutioner existerar inrättade tillsammans skrivelse 13.1 inom fördraget ifall Europeiska unionen vilket rättslig bas. Institutionerna existerar totalt sju mot antalet: Europaparlamentet, Europeiska rådet, Europeiska unionens råd (”rådet”), Europeiska kommissionen, EU-domstolen, Europeiska centralbanken samt Europeiska revisionsrätten.^[1]

Samtliga från institutionerna leds från någon typ från ordförande, såsom ansvarar till för att leda institutionens sysselsättning vidare samt företräda den utåt.

detta existerar även mötesledare såsom normalt undertecknar dem rättsakter liksom avdelningen antar.^[11] mot sin hjälp äger varenda institution en generalsekretariat alternativt motsvarande kroppsdel tillsammans med kontorspersonal vilket bistår avdelningen inom dess dagliga jobb.

Institutionerna skiljer sig ifrån unionens kroppsdel samt byråer eftersom dem inom enlighet tillsammans fördragen besitter tilldelats befogenheter liksom går utöver rådgivande alternativt förvaltningsmässiga funktioner.

mot modell äger Europeiska ekonomiska samt sociala kommittén, Europeiska regionkommittén samt Europeiska investeringsbanken ej ställning eller tillstånd såsom institutioner.^[1]

Val samt andra utnämningsförfaranden

[redigera | redigera wikitext]

Utnämningsförfarandena till dem sju institutionerna regleras från fördragen samt ser något olika ut till dem olika institutionerna.

Grunden till utnämningen från ledamöterna inom dem olika institutionerna existerar valet mot Europaparlamentet samt sammansättningen från medlemsstaternas regeringar. Europeiska rådet fastställer tillsammans med enhällighet vid initiativ från Europaparlamentet mandatfördelningen mellan medlemsstaterna inom parlamentet, utifrån dem bestämmelser vilket finns inom fördraget angående Europeiska unionen.^[12] Parlamentets ledamöter väljs genom allmänna, direkta, fria samt hemliga omröstning likt hålls vart femte år.^[13] Europeiska rådet består från medlemsstaternas stats- alternativt regeringschefer.

vid motsvarande sätt består Europeiska unionens råd från ett företrädare vid ministernivå till varenda medlemsstat.^[14]

Europeiska kommissionens ledamöter utses på grund av ett period från fem tid inom taget från Europeiska rådet, efter godkännande från Europaparlamentet samt efter samråd tillsammans Europeiska unionens råd. Kommissionen består från ett unionsmedborgare ifrån varenda medlemsstat.^[15] Även EU-domstolen samt Europeiska revisionsrätten består från ett unionsmedborgare ifrån varenda medlemsstat.

Dessa tre institutioner bör dock verka på grund av andra ändamål än nationella intressen. Ledamöterna inom dessa institutioner företräder således ej sina medlemsstater inom fråga; särskilt får ett ledamot ej ta emot instruktioner ifrån ett medlemsstats statsmakt. Domarna utses från medlemsstaternas regeringar inom samförstånd, medan revisorerna utses från Europeiska unionens råd efter samråd tillsammans Europaparlamentet.

Både domarna samt revisorerna utses på grund av ett period från sex tid, såsom förmå förnyas.^[16][17]

Europeiska centralbanken består från tre olika kroppsdel. ECB-rådet, vilket existerar centralbankens högsta beslutande kroppsdel, består från direktionens ledamöter samt centralbankscheferna till dem nationella centralbankerna inom dem medlemsstater likt besitter euron vilket valuta.^[18][19] Direktionen består från enstaka ordförande, enstaka vice ordförande samt fyra andra ledamöter.

dem utses från Europeiska rådet tillsammans med kvalificerad majoritet vid rekommendation från Europeiska unionens råd samt efter samråd tillsammans med Europaparlamentet samt ECB-rådet. dem väljs på grund av ett period från åtta tid, såsom ej är kapabel förnyas.^[20][21]

Maktdelningsprincipen

[redigera | redigera wikitext]

Fördelningen från funktioner samt befogenheter mellan institutionerna baserar sig vid maktdelningsprincipen.

detta innebär för att varenda institution fyller år enstaka avgränsad funktion samt existerar förbjuden för att inkräkta vid enstaka ytterligare institutions funktioner.^[3] Fördragen fastställer även för att dem olika institutionerna bör artikel oberoende från medlemsstaterna samt varandra, tillsammans vissa undantag. Domstolen, centralbanken samt revisionsrätten existerar samtliga tre helt oberoende institutioner, likt bör verka till specifika ändamål utan effekt ifrån medlemsstaterna alternativt övriga institutioner.^[22][23][24] Europeiska kommissionen existerar helt oberoende från medlemsstaterna, dock ansvarig inför Europaparlamentet inom enlighet tillsammans med principen ifall parlamentarism.

Parlamentet är kapabel avsätta kommissionen genom enstaka misstroendeförklaring.^[25] Europeiska rådet samt Europeiska unionens råd företräder medlemsstaterna, medan Europaparlamentet företräder unionsmedborgarna.^[26]

Parlamentet samt rådet ansvarar på grund av för att lagstifta, kommissionen till för att lägga fram lagförslag, domstolen till för att tolka unionsrätten, centralbanken på grund av för att föra unionens monetära politik samt revisionsrätten till för att revidera unionens räkenskaper.

Europeiska rådet besitter en omfattande ansvar på grund av för att dra upp riktlinjer samt syfte. Europaparlamentet granskar även all aktivitet samt tilldela kommissionen ansvarsfrihet vid rekommendation från Europeiska unionens råd samt mot bakgrund från rapporter ifrån Europeiska revisionsrätten.^[27]

Institution	Sammansättning	Utnämningsförfarande	Funktioner	Säte
Europaparlamentet	720 direktvalda ledamöter	Väljs genom allmänna, direkta, fria samt hemliga omröstning på grund av enstaka period från fem tid inom taget.	– Lagstifta tillsammans tillsammans med rådet – Utöva parlamentarisk kontroll – Välja kommissionsordföranden	Strasbourg, Frankrike Bryssel, Belgien
Europeiska rådet	27 stats- alternativt regeringschefer samt Europeiska rådets ordförande samt kommissionens ordförande	Utses från dem nationella parlamenten alternativt väljs genom direkta nationella omröstning.	– Fastställa allmänna politiska riktlinjer samt prioriteringar – Föreslå kommissionsordförande – Initiera fördragsändringar	Bryssel, Belgien
Europeiska unionens råd	En företrädare vid ministernivå till varenda medlemsstat	Utses från dem nationella parlamenten alternativt statscheferna.	– Lagstifta tillsammans tillsammans med Europaparlamentet – Fastställa politik samt fungera koordinerande	Bryssel, Belgien
Europeiska kommissionen	En medborgare ifrån varenda medlemsstat	Utses från Europeiska rådet efter godkännande från Europaparlamentet på grund av ett period från fem tid, liksom förmå förnyas.	– Initiera lagförslag – Övervaka användningen från unionsrätten – Genomföra budgeten – företräda unionen utåt	Bryssel, Belgien
EU-domstolen	27 domare inom domstolen, 54 domare inom tribunalen	Utses från medlemsstaternas regeringar inom samförstånd på grund av enstaka period från sex tid, likt kunna förnyas.	– Tolka unionsrätten	Luxemburg, Luxemburg
Europeiska centralbanken	Direktionen samt ECB-rådet	Utses från Europeiska rådet efter samråd tillsammans med Europaparlamentet samt Europeiska unionens råd till ett period från åtta kalenderår, liksom ej är kapabel förnyas.	– Föra unionens monetära politik	Frankfurt am Main, Tyskland
Europeiska revisionsrätten	En revisor ifrån varenda medlemsstat	Utses från rådet efter samråd tillsammans med Europaparlamentet på grund av enstaka period från sex tid, likt kunna förnyas.	– Revidera unionens räkenskaper	Luxemburg, Luxemburg

Demokratiska principer

[redigera | redigera wikitext]

Representativ demokrati

[redigera | redigera wikitext]

Enligt fördraget angående Europeiska unionen bör unionen bygga vid representativ demokrati.^[28] detta innebär å en sidan för att regelbundna allmänna, fria samt hemliga omröstning bör behållas inom unionen, å andra sidan för att all auktoritet hos institutionerna vid en alternativt annat sätt förmå härledas mot dessa omröstning.

Regelbundna omröstning förrättas både vid nationell nivå inom medlemsstaterna samt vid europeisk nivå genom omröstning mot Europaparlamentet. Medlemsstaternas företrädare inom Europeiska rådet samt Europeiska unionens råd måste artikel demokratiskt ansvariga, antingen inför sitt nationella parlament alternativt inför sina medborgare.^[26] Europaparlamentet utses genom direkta omröstning vart femte år.^[13]

Övriga institutioners ledamöter utses från dessa direkt alternativt omväg valda institutioner.

Europaparlamentet besitter även tillfälle för att avsätta enstaka sittande kommission genom enstaka misstroendeförklaring. chansen för att avsätta ledamöter från domstolen, centralbanken samt revisionsrätten existerar däremot många begränsad. EU-domstolen är kapabel dock beneath vissa omständigheter avsätta enstaka ledamot från kommissionen vid begäran från rådet alternativt kommissionen,^[29][30] avsätta enstaka ledamot från Europeiska centralbankens direktion vid begäran från Europeiska centralbankens råd alternativt direktionen,^[31] samt avsätta ett revisor inom Europeiska revisionsrätten vid begäran från revisionsrätten.^[32]

Öppenhet samt passage mot handlingar

[redigera | redigera wikitext]

Historiskt äger öppenheten samt resurser mot handlingar nära institutionerna varit begränsad, vilket besitter kritiserats tillsammans hänsyn mot den demokratiska aspekten.

Genom Amsterdamfördraget, vilket trädde inom kraft den 1 femte månaden i året 1999, stärktes öppenheten samt rätten mot resurser mot viss handlingar. Genom offentlighetsförordningen genomfördes denna rättighet inom start från 2000-talet. Genom Lissabonfördraget, såsom trädde inom kraft den 1 månad 2009, stärktes kraven vid öppenheten samt rätten mot resurser mot handlingar ytterligare, dock dessa bestämmelser besitter ännu ej genomförts inom struktur från enstaka uppdaterad offentlighetsförordning.

Hitta samtliga EU-institutioner samt EU-organ.

En rad undantag ifrån principerna ifall öppenhet samt resurser mot handlingar förekommer. Endast Europaparlamentets sammanträden existerar ständigt öppna på grund av allmänheten, medan vissa handlingar existerar ej tillgängliga till allmänheten samt chansen för att klaga vid domstolens samt centralbankens beslut existerar begränsad.

Inslag från direktdemokrati

[redigera | redigera wikitext]

Även angående unionens institutionella struktur baserar sig vid representativ demokrati finns detta vissa inslag från direktdemokrati. detta innebär för att ett unionsmedborgare äger chans för att direkt påverka institutionerna inom enstaka bestämd fråga, utöver dem allmänna valen.

enstaka unionsmedborgare äger korrekt för att utföra framställningar mot Europaparlamentet samt vända sig mot unionens institutioner samt Europeiska ombudsmannen vid något från unionens officiella tungomål samt erhålla svar vid identisk språk.^[33] Genom en europeiskt medborgarinitiativ finns även enstaka chans på grund av minimalt ett miljon unionsmedborgare för att vid motsvarande sätt uppmana kommissionen för att lägga fram en lagförslag inom sitt befogenhetsområde.^[34][35] Dessa åtgärder existerar dock ej bindande på grund av institutionerna, samt detta saknas instrument på grund av för att anordna folkomröstningar vid europeisk nivå.

dem direktdemokratiska inslagen existerar således starkt begränsade inom unionen.

Funktioner samt befogenheter

[redigera | redigera wikitext]

Lagstiftningsförfarande

[redigera | redigera wikitext]

Europaparlamentet samt Europeiska unionens råd besitter mot främsta arbetsuppgift för att lagstifta,^[36][37] vilket dem fullfölja genom för att anta rättsakter (förordningar, direktiv samt beslut)^[38][39] inom enlighet tillsammans en lagstiftningsförfarande.^[40] detta finns numeriskt värde olika typer från lagstiftningsförfaranden: detta ordinarie lagstiftningsförfarandet samt särskilda lagstiftningsförfaranden.^[38][39] Vilket lagstiftningsförfarande vilket bör tillämpas inom en särskilt fall blir bestämt från lagförslagetsrättsliga bas inom fördragen.^[41] Utöver bestämmelserna inom fördragen förmå parlamentet, rådet samt kommissionen ingå interinstitutionella avtal vilket reglerar deras arbets- samt funktionssätt.^[42]

I regel besitter Europeiska kommissionen ensamrätt för att lägga fram lagförslag.^[38][43][44] Parlamentet samt rådet är kapabel dock uppmana kommissionen för att lägga fram en lagförslag.^[45][46] Inom polissamarbete samt straffrättsligt samarbete är kapabel lagstiftningsakter även antas vid initiativ från enstaka fjärdedel från medlemsstaterna.^[47] Genom lagstiftningsakter kunna parlamentet samt rådet dels delegera befogenheter mot kommissionen,^[48] dels ge kommissionen genomförandebefogenheter då enhetliga villkor till genomförandet från enstaka lagstiftningsakt krävs.^[49] Utöver kommissionen ansvarar medlemsstaterna till för att lagstiftningsakterna genomförs genom för att vidta samtliga nödvändiga nationella lagstiftningsåtgärder.^[50]

Det ordinarie lagstiftningsförfarandet består inom för att parlamentet samt rådet lagstiftar gemensamt.^[38][51] Detta förfarande kräver för att både parlamentet samt rådet godkänner en lagförslag på grund av för att detta bör antas.

Båda institutionerna besitter även tillfälle för att ändra inom lagförslaget beneath lagstiftningsprocessen.^[51] inom regel fattar Europaparlamentet beslut tillsammans lätt majoritet,^[52] medan rådet fattar beslut tillsammans kvalificerad majoritet.^[53] Lagstiftningsakter såsom antas inom enlighet tillsammans med detta ordinarie lagstiftningsförfarandet undertecknas från parlamentets talman samt rådets ordförande innan dem offentliggörs inom Europeiska unionens officiella tidning.^[54]

Ett särskilt lagstiftningsförfarande består inom för att Europaparlamentet tillsammans medverkan från rådet, alternativt rådet tillsammans medverkan från Europaparlamentet, lagstiftar.^[39] inom regel fattar Europaparlamentet beslut tillsammans med lätt majoritet,^[52] medan rådet fattar beslut tillsammans enhällighet.

Europeiska unionens institutioner existerar sju institutioner vilket inrättats inom Europeiska unionen: Europaparlamentet, Europeiska rådet, Europeiska unionens råd, Europeiska kommissionen, EU-domstolen, Europeiska centralbanken samt Europeiska revisionsrätten.

detta finns tre olika typer från särskilda lagstiftningsförfaranden: samrådsförfarande, godkännandeförfarande samt budgetförfarande. Samrådsförfarande innebär för att rådet lagstiftar efter samråd tillsammans parlamentet, medan godkännandeförfarande innebär för att parlamentet alternativt rådet lagstiftar efter godkännande från den andra lagstiftande avdelningen.

Lagstiftningsakter likt antas inom enlighet tillsammans en särskilt lagstiftningsförfarande undertecknas från mötesledare på grund av den institution liksom besitter antagit dem innan dem offentliggörs inom Europeiska unionens officiella tidning.^[54]

Andra funktioner

[redigera | redigera wikitext]

Utöver lagstiftningsförfarandet, utövar institutionerna flera andra viktiga funktioner.

Europeiska rådet saknar lagstiftande funktion, dock bör ge unionen dem impulser vilket behövs på grund av dess tillväxt samt avgöra riktlinjer samt prioriteringar.^[55] Detta innefattar bland annat för att besluta strategiska intressen samt syfte på grund av den gemensamma utrikes- samt säkerhetspolitiken samt andra områden vilket rör unionens yttre åtgärder,^[56][57] strategiska riktlinjer på grund av området tillsammans frihet, säkerhet samt rättvisa^[58] samt riktlinjer till medlemsstaternas samt unionens ekonomiska politik.^[59]

Kommissionens funktion inom unionen motsvarar dem nationella regeringarnas funktioner inom medlemsstaterna.

Dess centrala funktion existerar för att tillvarata unionens allmänna nyfikenhet genom för att söka förslag samt lösningar liksom inom inledande grabb ligger inom kurera unionens intresse.^[60] Kommissionens funktion existerar å en sidan för att utarbeta lagförslag, å andra sidan för att genomföra dem lagstiftningsakter vilket parlamentet samt rådet antar.

Den representerar även unionen utåt, mot modell inom olika internationella organisationer. Parlamentet samt rådet kunna delegera befogenheter mot kommissionen genom lagstiftningsakter. Trots sina delegerade befogenheter samt genomförandebefogenheter, saknar kommissionen egna lagstiftande befogenheter.

Europeiska centralbankens funktion existerar för att, tillsammans tillsammans med dem nationella centralbankerna inom dem medlemsstater liksom besitter euron såsom valuta, föra unionens monetära politik.

Den bör även sträva efter för att stödja den allmänna ekonomiska politiken inom unionen tillsammans hänsyn mot dess mål.^[61]

Tolkning från unionsrätten

[redigera | redigera wikitext]

EU-domstolen besitter exklusiv behörighet för att tolka unionsrätten, tillsammans undantag på grund av större delen från den gemensamma utrikes- samt säkerhetspolitiken.^[62] dem information vilket EU-domstolen ansvarar till inkluderar för att undersöka lagenligheten från dem rättsakter vilket unionen antar samt att fatta beslut eller bestämma något om enstaka medlemsstat besitter underlåtit för att uppfylla sina ansvar i enlighet med unionsrätten.

detta åligger även domstolen för att tolka unionsrätten vid begäran från dem nationella domstolarna genom för att informera förhandsavgöranden.^[63][64]

Revision samt ansvarsfrihet

[redigera | redigera wikitext]

Revisionsrättens centrala funktion existerar för att revidera unionens räkenskaper. Denna funktion innefattar för att undersöka varenda inkomster samt utgifter, dels till institutionerna, dels på grund av varenda kroppsdel samt byråer.

Revisionsrätten avger därefter ett förklaring angående tillförlitligheten hos dem räkenskaper likt granskats mot parlamentet samt rådet. Utöver detta granskar även revisionsrätten ifall dem finansiella transaktionerna besitter varit lagliga, korrekta samt ändamålsenliga.^[65] angående den upptäcker några oegentligheter är kapabel revisionsrätten underrätta Europeiska byrån till bedrägeribekämpning.^[66] Granskningen innefattar ej bara unionens institutioner, kroppsdel samt byråer, utan varenda kroppslig alternativt juridisk individ liksom mottar medel ifrån unionen.

Granskningen inom medlemsstaterna sker inom samarbete tillsammans ansvariga nationella myndigheter samt utförs nära behov vid lokal inom lokalerna tillhörande den fysiska alternativt juridiska individ liksom granskas.^[65] detta åligger revisionsrätten för att inom synnerhet undersöka kommissionens aktivitet, även ifall ungefär 80 andel från unionens medel hanteras från nationella myndigheter.^[66]

Sina slutsatser sammanfattar revisionsrätten inom sin årliga sammanfattning.

Denna sammanfattning tillsammans tillsammans med förklaringen ifall räkenskapernas tillförlitlighet samt diverse särskilda rapporter ligger mot bas på grund av Europaparlamentet då detta bör bevilja kommissionen ansvarsfrihet.^[27] angående Europaparlamentet ej existerar tillfredsställt tillsammans vad såsom äger framkommit inom revisionsrättens rapporter, kunna parlamentet utkräva förbättringar samt reformer ifrån kommissionen alternativt annat ansvarigt kroppsdel.

inom detta maximalt långtgående fallet är kapabel parlamentet tvinga kommissionen för att avgå genom ett misstroendeförklaring. Även ifall enstaka misstroendeförklaring inte någonsin besitter röstats igenom, tvingade parlamentet inom praktiken kommissionen Santer för att avgå 1999 genom för att neka kommissionen ansvarsfrihet.^[67]

Säte samt administration

[redigera | redigera wikitext]

I samband tillsammans med upprättandet från Europeiska kol- samt stålgemenskapen väcktes frågan ifall fanns institutionerna skulle äga sina säten.

Några bestämmelser återfanns ej inom fördraget, vilket endast föreskrev för att medlemsstaternas regeringar skulle besluta angående detta inom samförstånd tillsammans med varandra. Någon självklar tätort för att förlägga sätena inom fanns dock ej. Flera olika städer övervägdes, dock någon enighet kunde ej nås. Bryssel, Belgien, ägde kunnat erhålla stöd ifrån samtliga medlemsstater, dock vid bas från oenighet inom den instabila belgiska regeringen övergavs detta alternativ.

Slutligen föreslog Luxemburgs premiärminister namn Bech för att institutionerna skulle förläggas inom Luxemburg, dock endast temporärt mot dess för att en permanent beslut ifall sätena ägde fattats.^[68]

1958 väcktes frågan vid nytt mot liv inom samband tillsammans med för att dem numeriskt värde nya gemenskaperna bildades. Medlemsstaternas företrädare kom överens angående en principbeslut angående för att institutionernas säte skulle förläggas mot ett samt identisk tätort.

Dock kunde medlemsstaternas regeringar ännu ej enas ifall vilken ort. Därför sköts beslutet upp beneath flera kalenderår. Institutionerna själva samt Belgien, Nederländerna samt Tyskland förespråkade Bryssel, medan Luxemburg förespråkade för att detta tillfälliga sätet skulle behållas, land i västeuropa förespråkade Strasbourg samt Italien förespråkade Milano.

ett något som är kortvarigt eller inte permanent svar innebar för att Europaparlamentet fick sitt säte inom Strasbourg, domstolen förblev inom Luxemburg, medan rådet samt kommissionerna fick dela sina säten mellan Bryssel samt Luxemburg.^[69] Den tillfälliga lösningen bekräftades inom en beslut den 8 april 1965 inom samband tillsammans med fusionsfördraget.

Kommissionen existerar den EU-institution vilket isolerad besitter riktig för att ta lagstiftningsinitiativ samt såsom även äger viktiga genomförandebefogenheter vid områden liksom konkurrens samt utrikeshandel.

Beslutet innebar för att största delen från rådets samt kommissionens verksamheter koncentrerades mot Bryssel, istället på grund av Luxemburg. till för att kompensera Luxemburg, förblev domstolen tillsammans tillsammans vissa från parlamentets samt kommissionens avdelningar inom landet. Senare förlades även Europeiska revisionsrättens säte inom Luxemburg.^[70]

Den 12 månad 1992 antog Europeiska rådet ett slutlig överenskommelse ifall institutionernas säten.^[69] inom beslutet bestämdes även andra organs säten, däribland Europeiska centralbankens säte inom Frankfurt am Main, Tyskland.

Europaparlamentet ifrågasatte beslutet, eftersom detta innebar ett cementering från parlamentets tredelade säte samt, i enlighet med parlamentet, stred mot fördragen. Europeiska rådets överenskommelse fogades emellertid mot unionens grundfördrag genom Amsterdamfördraget, vilket trädde inom kraft den 1 femte månaden i året 1999, samt blev därmed ett integrerad sektion från primärrätten.^[71]

Se även

[redigera | redigera wikitext]

Referenser

[redigera | redigera wikitext]