Vad har alla pungdjur gemensamt
Däggdjur
Däggdjur (Mammalia) existerar ett klass inom ryggradsdjuren. Däggdjur äger endoterm termoreglering, ger sina ungar di samt varenda utom kloakdjurenföder levande ungar (till skillnad ifrån för att lägga ägg). på grund av närvarande existerar omkring 5 400 arter kända, vilka fördelas vid cirka 1 200 släkten, 153 familjer samt 29 ordningar.
dem flesta däggdjuren lever vid nation dock flera arter förekommer inom vattnet alternativt inom luften. tillsammans undantag från djuphavet samt centrala Antarktis förekommer dem ovan all jorden. Däggdjurens kroppslängd varierar mellan omkring 30 millimeter (för trynfladdermus samt flimmernäbbmus) samt lite ovan 30 meter (blåval).
Deras levnadssätt existerar ej enhetligt samt varierar starkt. Vissa däggdjursgrupper uppvisar en komplext socialt beteende.
Översikt: detta oss tänker vid då någon nämner pungdjur existerar oftast känguru alternativt koala.Etymologi
[redigera | redigera wikitext]Det existerar termen dägga – en äldre svenskt mening på grund av för att ge di (kausativform från dia) – likt givit upphov mot djurklassens svenska trivialnamn. detta vetenskapliga namnet Mammalia kommer ifrån latinetsmamma vilket betyder "bröst".[1]
Kännetecken
[redigera | redigera wikitext]Nu levande däggdjur kännetecknas från förekomsten från mjölkkörtlar,[2]hårsäckar, svettkörtlar, för att käken består från en överkäksben samt underkäksben, samt för att dem tre tidigare benen inom käkleden blivit hörselben inom mellanörat.
Hur förhistoriska däggdjur skall definieras råder detta oenighet ifall, Carl von Linnés ursprungliga definition från däggdjur likt vilt tillsammans mjölkkörtlar existerar problematisk eftersom mjölkkörtlar bevaras uselt inom fossil. detta existerar troligt för att mjölkkörtlarna utvecklades inom tidiga amnioter till 310 miljoner tid sedan på grund av för att producera enstaka vätska liksom höll äggen fuktiga samt senare då äggskalen blivit grövre utvecklades mot för att producera mejeriprodukt liksom ungarna kunde dia.
dem tidiga amnioter likt direkt utvecklade grövre äggskal utvecklade inte någonsin mjölkkörtlar samt blev kräldjur inklusive fåglar[3].
Paleontologen Timothy Rowe definierade 1988 däggdjur liksom varenda avkomlingar mot den gemensamma stamfadern mot för tillfället levande däggdjur [4]. Denna stamfader levde beneath Jura, vilket utesluter fossil ifrån Trias likt traditionellt räknas vilket däggdjur baserat vid käkens uppbyggnad.
för att dessa vilt ägde ett lätt käkled gjorde för att dem kunde tugga födan istället på grund av för att svälja all bitar (vilket kräldjur ännu gör) samt vid sålunda sätt smälta födan snabbare. dem överblivna benen inom käkleden blev hörselben, vilket utför för att moderna däggdjur besitter enklare för att lyssna högfrekventa ljud än kräldjur likt besitter en enda hörselben[5].
Mjölkkörtlar
[redigera | redigera wikitext]Mjölkkörtlarna producerar mejeriprodukt liksom ges mot dess ungar vilka diar sin mor, ifrån bröst alternativt spenar. Hos kloakdjur samt hos några pungdjur suger ungen mjölken ifrån den rudimentära pungen alternativt ifrån håren nära mjölkkörtlarna.[6] Hur valar, vilket lever läka sina liv inom en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig, ger di existerar ej klarlagt, dock mjölkkörtlarna sitter innanför hudveck.[7]
Mjölkkörtlar finns hos såväl honor likt hanar, dock rudimentärt hos dem senare.
dem sitter någonstans längs mjölklinjerna, såsom vid människor går ifrån armhålorna ner mot ljumskarna.[8]
Päls
[redigera | redigera wikitext]Pälsen liksom består från kalufs tillhör detta maximalt distinkta kännetecknet på grund av däggdjur. Även ifall vissa däggdjur, mot modell valar saknar kalufs, således besitter dem utvecklats ur hårbärande förfäder samt dem äger åtminstone vilket embryon kalufs vid kroppen.[9] dem flesta däggdjur små frukter från växter kalufs all existensen.
kalufs består huvudsakligen från proteinetkeratin.[10] dem yttre håren kallas täckhår alternativt stickelhår samt dem täcker underullen såsom finns närmast huden. Djurens päls äger olika funktioner:
- Pälsen skyddar djuret mot kall luft (vinterpäls) samt ibland även mot värme samt solstrålning. Denna isolering existerar enstaka betydande förutsättning på grund av homeostas, detta önskar yttra ett jämn kroppstemperatur.[11]
- Pälsens utformning samt färg fungerar både hos bytes- samt köttätare vilket kamouflage.
Vissa däggdjur, mot modell skogshare samt fjällräv, ändrar därför pälsens färg beneath årets lopp.[12] enstaka iögonenfallande pälsteckning är kapabel även utgöra enstaka varning på grund av konkurrenter, mot modell hos skunkar. Markanta mönster inom pälsen förmå visa vem likt existerar artfrände samt vem inte.[2]
- Pälsen kunna även tydliggöra skillnaden mellan olika kön, liksom tillsammans med lejonets man.
- Hår används ibland till kommunikationen.
Exempelvis är kapabel vissa däggdjur, såsom varg samt grävling utflykt ragg då dem blir rädda alternativt aggressiva vilket fullfölja för att dem ser större ut.
- Hår existerar kopplat mot detta somatosensoriska sinnet, samt vissa kalufs, exempelvis morrhår, existerar extra känsliga samt fungerar såsom känselorgan.[13]
- Hos enstaka rad däggdjur, mot modell igelkottar, jordpiggsvin samt myrpiggsvin, besitter ett sektion kalufs ombildats mot taggar, liksom fungerar såsom ytterligare skydd mot fiender.[14]
Tänder
[redigera | redigera wikitext]Däggdjurens tänder existerar vanligtvis heterodonta, detta önskar yttra olikformiga.
Däggdjuren äger fyra olika typer från tänder: framtänder (incisivi), hörntänder (canini) samt numeriskt värde sorters kindtänder (premolarer samt molarer).[15] Sammansättningen från samtliga dem olika typerna beskrivs tillsammans hjälp från enstaka tandformel. Denna typ från tanduppsättningar skiljer däggdjuren bland annat ifrån reptiler, såsom besitter likformiga (homodonta) tänder.
dem flesta däggdjur besitter ursprunglig mjölktänder, vilka senare ersätts från dem permanenta tänderna.[15] Vissa molarer såsom mänskliga visdomständer föregås dock ej från mjölktänder samt förekommer därför bara hos vuxna individer.
En sektion däggdjur besitter tänder såsom växer beneath all existensen. Tänderna slits kontinuerligt ned.
modell existerar gnagarnas framtänder samt stödtänder hos elefanter, valrossar, narvalar samt andra däggdjur.
Vuxna kloakdjur (Prototheria) saknar tänder. Bara hos ungar finns vykort före födelsen ett sorts äggtand, liksom hjälper djuret för att öppna äggets skal.[16]
Hörselben
[redigera | redigera wikitext]Alla däggdjur äger tre hörselben inom mellanörat (hammaren, städet samt stigbygeln) samt enstaka underkäke bestående från en ben vid varenda sida.[17] dem kräldjur vilket däggdjuren utvecklades ifrån ägde bara en hörselben (motsvarande stigbygeln), samt deras motsvarigheter mot hammaren samt städet plats istället enstaka sektion från käkleden.[18]
Andra kännetecken
[redigera | redigera wikitext]Däggdjurens hjärna styr systemen till reglering från kroppsvärme samt blodcirkulation.[19] dem besitter hjärta tillsammans numeriskt värde kammare samt numeriskt värde förmak.[14] liksom tidigare beskrevs äger honor från däggdjur mjölkkörtlar såsom producerar mejeriprodukt på grund av för att ge di mot sina ungar.
likt enda djurgrupp besitter däggdjuren en diafragma - ett muskel vilket skiljer organen inom bröstet ifrån organen inom buken. dem röda blodkropparna saknar hos däggdjuren cellkärna[15] samt organeller.
Det största däggdjuret, blåvalen, kunna bli ca 30 meter långt samt väga ca 150 ton samt existerar detta största kända djuret.
mot dem minsta däggdjuren räknas idag trynfladdermus (Craseonycteris thonglongyai) samt flimmernäbbmus (Suncus etruscus) tillsammans ett genomsnittlig vikt från bara numeriskt värde gram samt ett längd från omkring tre centimeter.[20] Trots denna variation existerar dem flesta däggdjur från råttstorlek.[21]
Nästan samtliga däggdjur äger sju halskotor, undantag existerar sirendjur samt med två tår sengångare liksom ofta äger sex halskotor samt tretåiga sengångare likt besitter nio halskotor.[22] Hos dem flesta däggdjur utgår extremiteternas övre delar lodrätt ifrån ryggraden medan dem hos kräldjuren ligger horisontala.[23]
Utbredning
[redigera | redigera wikitext]Däggdjur finns ovan bota jorden: dem förekommer vid samtliga kontinenter, inom varenda oceaner samt vid dem flesta småöar.
Kloakdjur finns bara inom Australien samt Nya Guinea.[24]Pungdjur förekommer inom Australiska, havsrelaterade, Neotropiska samt Nearktiskadjurgeografiska regionerna. Moderkaksdjur (Eutheria) finns vid samtliga kontinenter, dock före människans arrival fanns dem inom Australien bara representerade från några ett fåtal arter, framför allt fladdermöss samt flyghundar samt några råttdjur.
Även vid avlägsna småöar fanns före människans arrival ett artfattig däggdjursfauna. mot modell fanns tidigare vid Nya Zeeland bara fladdermöss.
Däggdjuren besitter anpassat sig mot dem flesta miljöer vid jorden.
dem finns inom tempererade regioner, öknar, regnskog, alpina bergsregioner, inom luften mot några hundra meters höjd samt inom polartrakter. mot dem ett fåtal regioner var detta saknas däggdjur räknas djuphavet samt centrala Antarktis, tillsammans med undantag från dem erhålla mottagning likt människan gjort.[21]
Uppbyggnaden från däggdjurens lekamen besitter hos flera arter genomgått drastiska förändringar till för att justera sig mot dessa vitt skilda levnadsmiljöer.
mot modell fick valar en fiskliknande utseende då dem gick ovan mot en liv inom havet. Även sälar samt sirendjur genomgick liknande, ifall än ej lika långtgående, förändringar. Fladdermöss samt flyghundar existerar, nära sidan från fåglarna samt dem utdöda flygödlorna, dem enda ryggradsdjur vilket kunna flyga aktivt. Dessa arter besitter kraftigt förlängda fingrar tillsammans utspänd hud emellan.
Pungdjur existerar ett unik samt fascinerande assemblage från däggdjur vilket äger sin hemvist främst inom Australien samt omgivande områden.detta finns även flera däggdjur såsom oberoende från varandra besitter utvecklat en glidmembran liksom möjliggör passiv flygning ovan upp mot hundra meter. Några modell existerar pälsfladdrare, några gnagare ifrån släktgruppen flygekorrar samt olika pungdjur, liksom arterna inom familjerna flygpungekorrar samt ringsvanspungråttor.
ett rad däggdjur existerar anpassade mot en liv beneath mark. Dessa äger enstaka cylindrisk lekamen samt korta extremiteter likt används såsom grävverktyg. Flera arter lever inom växt samt några från dessa besitter motsatta tummar samt ofta gripsvans. Däggdjur liksom lever vid stäpp alternativt inom liknande habitat besitter ofta färre tår. Evolutionärt besitter tårna vuxit samman samt besitter ofta en hornskikt, alternativt äger helt ombildats mot klövar.
andra arter besitter många förstorade bakben liksom fullfölja för att dem kunna hoppa.
Ekologi
[redigera | redigera wikitext]Allmänt
[redigera | redigera wikitext]Däggdjurens ekologi existerar lika varierande såsom deras utbredning samt kroppsbyggnad. detta finns arter likt existerar aktiva vid dagen, nära gryningen, beneath natten samt arter vilket ej existerar inriktade till någon speciell tidsperiod från dygnet.
Även vilket gäller djurens sociala beteende finns stora skillnader mellan olika arter. detta finns arter såsom nästan kurera existensen lever utan sällskap samt andra vilket lever inom stora grupper tillsammans tusen alternativt fler individer. Hos flera däggdjur finns enstaka klar hierarki inom gruppen samt olika sätt för att kommunicera såsom läten, grimaser samt kroppsställningar.
Några erhålla däggdjur använder även gift då dem jagar alternativt försvarar sig mot fiender.
Sinnen
[redigera | redigera wikitext]Luktsinnet agerar enstaka avgörande roll till däggdjurens levnadssätt, bland annat till för att söka att födas samt beneath parningsperioden. tillsammans med feromoner framträda för att enstaka individ existerar redo för att para sig.
Flera arter avgränsar sina territorier tillsammans urin, avföring alternativt särskilda körtelsekret. Beroende vid art förekommer doftkörtlarna vid olika kroppsställen samt flera arter äger flera doftkörtlar tillsammans med olika funktioner.[19]
I dem flesta fall existerar däggdjurens ljuduppfattning väl utvecklad.
enstaka speciell form eller gestalt existerar ekolokalisering vilket utnyttjar för att ljudvågor studsar mot objekt samt utifrån denna upplysning bestämmer djuret sin position inom omgivningen alternativt sin relation mot bytesdjur. Hos numeriskt värde däggdjursgrupper, tandvalar samt fladdermöss, existerar ekolokalisering särskilt väl utvecklad, dock den finns även hos andra grupper, mot modell hos några näbbmöss samt möjligen hos pälsfladdrare.[25] Yttre öron kunna artikel påfallande stora, likt hos fladdermöss, från måttlig storlek alternativt dem saknas helt, vilket hos flera vattenlevande alternativt underjordisk levande däggdjur.[18]
Däggdjuren utforskar även omvärlden tillsammans med hjälp från beröring.
Flera arter besitter därför särskilda morrhår, vilket styrs från muskelrörelser. Huden besitter hos flera arter särskilda känselceller likt finns inom större räckvidd inom primaternas fingrar samt inom näsan respektive snabeln hos flera arter.
pungdjur, Marsupiaʹlia, infraklass däggdjur tillsammans med ca 280 arter spridda vid sex ordningar samt 18 familjer (se textruta).Flera biologer antar för att stjärnmullvaden (Condylura cristata) besitter detta bäst utvecklade känselsinnet.
I kloakdjurens näbb finns fina el-receptorer vilket kunna spåra bytesdjurens muskelrörelser.[19]
Pipistrellus subflavus samt möjligen några andra fladdermöss kunna uppleva igen lufttrycket.[19]
Beträffande synen finns stora skillnader.
Ibland agerar synen bara enstaka underordnad roll, mot modell hos arter likt lever beneath mark samt besitter tillbakabildade ögon såsom ibland existerar täckta från hud.[26] Däremot äger primater samt kattdjur stora ögon samt utmärkt ögonkontakt. förmåga att se färger existerar väl utvecklad hos hominider, hos flyghundar samt hos några andra däggdjur.[27] relaterat till ögon placering inom skallen beror ofta vid djurets levnadssätt.
predator äger oftast framåtriktade ögon till utmärkt djupseende. Bytesdjurens ögon ligger oftast vid huvudets sidor därför för att dem är kapabel täcka in därför stort zon vilket möjligt.
Föda
[redigera | redigera wikitext]Som enstaka resultat från den jämna kroppstemperaturen behöver dem flesta däggdjur stora mängder att födas.
Några arter äter varenda solens tid att ge liv såsom motsvarar deras personlig kroppsvikt. Födans sammansättning existerar beroende vid art: detta finns växtätare (herbivorer), köttätare (karnivorer) samt allätare (omnivorer).[28] Tändernas antal samt uppbyggnad samt formen från dem olika matsmältningsorganen återspeglar sammansättningen från djurens att ge liv.
Köttätare äger ett begränsad tarm till för att undvika dem gifter likt snabbt uppstår beneath födans förruttnelse. Växtätare besitter utvecklat olika strategier på grund av för att utnyttja födan således utmärkt liksom möjligt. mot dessa hör enstaka förlängd tarm, ett mage tillsammans med flera kamrar (till modell hos idisslande, känguruer samt primater från släktet Colobus[29]) alternativt för att dem äter avföringen ett gång mot, vilket hos gnagare samt hardjur.
Arter liksom bara lever från ark, mot modell koala samt sengångare, utnyttjar sin näringsfattiga att ge liv vid bästa tänkbara sätt genom för att hålla sig stilla beneath långa viloperioder.
Fortplantning
[redigera | redigera wikitext]Parningsbeteende
[redigera | redigera wikitext]De flesta däggdjur existerar antingen polygyna, detta önskar yttra för att ett hane parar sig tillsammans med flera honor, alternativt även existerar dem promiskuösa, vilket betyder för att hanar samt honor parar sig tillsammans flera partner.
vid bas från för att honan behöver många energi beneath dräktigheten samt då denna ger di åt ungarna, äger hanen chansen för att para sig tillsammans med flera honor. Hos flera arter existerar detta jämförelsevis några erhålla hanar likt sprider sina gener, genom för att para sig tillsammans flera honor, medan flera hanar ej alls får tillfälle mot parning.
Därför uppstår ofta strider bland hanarna angående chansen för att para sig. Detta resulterar inom för att flera däggdjur äger komplexa sociala beteendemönster samt specifika anatomiska kännetecken. Flera arter uppvisar enstaka utpräglad könsdimorfism (hanar existerar ofta klart större samt tyngre än honor).
Uppskattningsvis besitter bara tre andel från däggdjurens arter monogama relationer, var enstaka hane parar sig tillsammans ett enda hona.
inom dessa fall hjälper hanen ofta mot nära ungarnas uppfostran. Ibland existerar djurens parningsbeteende beroende vid resurser vid föda: då detta finns litet att födas parar sig hanen tillsammans enstaka hona samt hjälper mot tillsammans med ungarnas uppfostran, nära större passage mot att ge liv existerar honan isolerad ansvarig på grund av ungarna samt hanen parar sig tillsammans flera honor.
Polyandri (en hona parar sig tillsammans flera hanar) förekommer bara sällan hos däggdjuren, mot modell hos olika kloapor. Hos dessa varelse existerar hanen huvudansvarig på grund av ungarnas uppfostran.
Ett annat parningsbeteende besitter några arter från afrikanska mullvadsråttor. dem lever inom likhet tillsammans med olika insekter inom kolonier var bara enstaka enda hona, ”drottningen”, äger parningsförmåga.
Drottningen parar sig tillsammans flera hanar samt dem andra individerna inom gruppen existerar ofruktbara person som arbetar såsom äger uppgiften för att försörja all gruppen.[30]
Födelsen
[redigera | redigera wikitext]Vad gäller sättet för att att födas sina ungar finns stora skillnader mellan dem tre underklasserna från däggdjur.
Kloakdjur
[redigera | redigera wikitext]Kännetecknade till kloakdjur existerar för att dem besitter enstaka gemensam kroppsportal på grund av tarmen samt fortplantningsorganen - den således kallade kloaken. Hanarnas penis överför bara sperma samt existerar nära spetsen tvådelad. Kloakdjur skiljer sig ifrån andra däggdjur genom för att dem lägger ägg.[24] Dessa existerar små (ungefär 10 mot 15 mm inom diameter) samt liknar tillsammans sitt läderaktiga skal mera kräldjurens än fåglarnas vanligtvis för fortplantning hos djur.
Honan ”ruvar” ungefär tio dagar. Nykläckta kloakdjur existerar nakna samt små samt liknar betalkort efter födelsen pungdjursungar.
Pungdjur
[redigera | redigera wikitext]Pungdjur skiljer sig klart ifrån högre däggdjur vilket gäller fortplantningsorganens uppbyggnad. Deras kroppsdel finns inom dubbel uppsättning – honor besitter numeriskt värde livmödrar samt numeriskt värde slidor samt även hanar besitter ett kluven penis alternativt numeriskt värde penisar.[31] Dräktigheten existerar begränsad, endast 12 mot 43 dagar.
Den kortaste dräktigheten hos pungdjuren besitter arten Sminthopsis macroura tillsammans tio mot tolv dagar. dem flesta arter utvecklar ingen moderkaka, dock några pungdjur (till modell koalor samt punggrävlingar) besitter ett primitiv moderkaka. Födseln sker via enstaka kanal likt ligger mellan dem numeriskt värde slidorna.[31] Nyfödda ungar existerar små samt inom jämförelse tillsammans nyfödda moderkaksdjur klart underutvecklade.
Ungar från snabelpungdjur (Tarsipes rostratus) balanserar bara fem milligram, vilket existerar den minsta kända vikt hos nyfödda vilt från samtliga däggdjur. dem flesta organen finns bara rudimentärt hos nyfödda pungdjur. Enda undantaget existerar dem främre extremiteterna, eftersom ungarna måste klättra upp själva mot moderns mjölkkörtlar utan hjälp ifrån modern.[31]
Många, dock ej samtliga, pungdjur äger ett pung (marsupium) tillsammans mjölkkörtlar inuti.[31] Några honor besitter pungen läka existensen, hos andra finns pungen bara beneath dräktigheten samt inom vissa fall hänger ungarna fritt vid mjölkkörtlarna, bara skyddade genom pälsen samt rynkor inom huden.
Ungarna hänger fast tillsammans munnen vid mjölkkörtlarna samt släpper ej denna förbindelse beneath dem inledande veckorna. Ungar från pungdjur får jämförelsevis längre di än ungar från högre däggdjur.
Tidigare vetenskapsman ansåg pungdjurens teknik för att att födas ungar likt primitiv,[32] dock idag existerar detta tydligt för att detta sätt även besitter fördelar: den energikrävande dräktigheten på grund av honan existerar mindre samt vid sålunda sätt besitter honan tidigare tillfälle för att att ge liv ett fräsch unge angående den inledande skulle dö.
beneath historisk period besitter olika pungdjur mot samt tillsammans med ökat omfånget från sitt levnadsområde.[32]
Högre däggdjur
[redigera | redigera wikitext]I denna däggdjursgrupp finns dem flesta arter.
Det liksom skiljer dem numeriskt värde ifrån varandra existerar 1) deras reproduktionssätt, 2) könsorgan samt 3) deras blodtemperatur, likt existerar något lägre än hos moderkaka däggdjur.termen ”högre” betyder inom detta kontext ej för att dem existerar framgångsrikare än andra däggdjur utan för att dem tillhör enstaka nyare kvist inom släktträden. Även detta andra svenska namnet på grund av denna djurgrupp, placentadäggdjur, existerar missvisande då även några pungdjur äger enstaka lätt moderkaka.
Det viktigaste kännetecknet på grund av denna djurgrupp existerar för att deras befruktade hönsägg bildar en skyddande cellskikt likt kallas trophoblast.
Pungdjurs embryon saknar detta skikt samt måste därför lämna moderns lekamen innan honans immunförsvar kommer igång. Placentan från högre däggdjur kännetecknas från enstaka lurvig hud – Allantochorion. Denna hud hjälper många effektivt för att försörja embryon tillsammans näring.
Hur länge dräktigheten varar samt antalet nyfödda ungar beror vid artens levnadssätt.
Hos arter tillsammans ungar liksom vykort efter födelsen förmå vandra alternativt simma (till modell partåiga hovdjur samt valar) varar dräktigheten utdragen period samt honan föder bara ett alternativt numeriskt värde ungar. Hos arter vars ungar ej existerar fullt utvecklade (till modell predator samt gnagare) varar dräktigheten mindre period samt honan föder flera ungar åt gången.[21] således varar dräktigheten hos några arter från hamstrar bara 16 dagar samt hos den afrikanska elefanten upp mot 25 månader.
Pungdjur (Marsupialia alternativt Metatheria) existerar ett infraklass från vilt likt tillhör klassen däggdjur.denna plats finns även undantag, såsom mot modell människan.
Digivning
[redigera | redigera wikitext]Det kännetecken såsom besitter givit däggdjuren deras namn existerar för att nyfödda ungar får näring inom form eller gestalt från mejeriprodukt liksom produceras inom honans mjölkkörtlar.
Dessa körtlar består från en antal begränsad eller markerad av gränser komplex, lober, samt mjölken leds inom kanaler mot ett vårtliknande utväxt likt ibland kallas del av juver, alternativt hos människan bröstvårta. en undantag existerar kloakdjuren var ungarna slickar mjölken direkt ifrån mjölkkörtelområdet alternativt ifrån pälsen.
Antalet bröstvårtor beror vid antalet födda ungar. Hos människor samt hästar finns mot modell bara numeriskt värde vårtor samt hos arten vanlig tanrek (Tenrec ecaudatus) talet 24. Ungarna får di tills dem besitter förmåga för att ta upp fast näring.
Digivningen existerar många betydande på grund av ungarna samt på grund av honan. Ungen får vid en enkelt sätt enstaka fett- samt näringsrik att födas, således för att den snabbt förmå växa, dock å andra sidan existerar ungen beroende från närheten mot sin mor.
Ammor, alltså honor likt ger di åt ungar från andra honor, finns bara hos ett fåtal arter, bland annat lejon. inom dem flesta fall resulterar digivningen även inom enstaka stark omvårdnad från ungarna samt inom starka relationer mellan ungar samt modern. på grund av honor betyder digivningen för att dem måste investera många period samt energi inom ungarnas uppfostran.
Systematik
[redigera | redigera wikitext]Evolution
[redigera | redigera wikitext]Under 1900-talet plats däggdjurens ursprung omstritt, dock numera existerar dem flesta zoologer övertygade ifall för att samtliga däggdjur utvecklades ifrån identisk förfader. Denna anfader fanns inom djurgruppen tillsammans detta vetenskapliga namnet Cynodontia.[33] dem flesta medlemmar från Cynodontia föll offer på grund av perm-trias-utdöendet var 70 andel från dem landlevande ryggradsdjuren samt flera landlevande växter försvann ifrån jorden.
Den ledande djurgruppen vid jorden blev sedan härskarödlorna likt senare utvecklades mot dinosaurier, krokodiler, fåglar samt andra djurgrupper. Efter enstaka tidsperiod fanns från Cynodontia bara små nattaktiva arter kvar liksom främst ägde insekter likt föda.[34]
Troligen fanns levnadssättet hos dessa insektsätare kritisk till utvecklingen mot dagens däggdjur.
Olikartade tänder uppkom redan hos therapsider dock dem blev idag ännu precisare sålunda för att övre käkens tänder motsvarade förbättrad undre käkens tänder.
Pungdjur skiljer sig klart ifrån högre däggdjur vilket gäller fortplantningsorganens uppbyggnad.Dessutom utvecklades trekantiga knölar vid molarernas höjdpunkt. detta krävdes på grund av för att fånga små leddjur samt avbryta deras hårda kroppspansar.[35] dem nattaktiva djuren behövde enstaka förbättrad värmeisolering till för att hålla enstaka jämn kroppstemperatur beneath den kalla natten. Lika viktiga plats en förbättrat luktsinne samt ett god ljuduppfattning.
på grund av för att förarbeta signalen ifrån dessa sinnen ökade hjärnans volym, vilket inom sin tur fordrade mer energi.[36] Å andra sidan minskade förmågan mot förmåga att se färger samt därför äger flera från däggdjuren, mot modell flera lemurer, svårt för att urskilja färger.[37]
Övergången mot dem egentliga däggdjuren existerar ej helt utredd.
detta beror främst vid bristande vid fossil. Dessutom existerar forskarna oense vilket från dem kända fossilen bör räknas vilket detta inledande däggdjuret. Några kandidater uppvisar inom konstruktionen från mellanörat, underkäken, leden mellan käkarna samt från tänderna övergångsformer mellan kräldjur samt däggdjur. Några zoologer sammanfattar dessa vilt liksom äger en närmare samband tillsammans dagens däggdjur dock vilket skiljer sig ifrån dagens underklasser (Protheria samt Theria) beneath namnet Mammaliaformes alternativt Proto-Mammalia.
Mammaliaformes betraktas från dessa zoologer ej vilket däggdjur inom strikt innebörd (sensu stricto). andra vetenskapsman menar för att Mammaliaformes förmå räknas likt däggdjur inom vidare innebörd (sensu lato).
Inre systematik
[redigera | redigera wikitext]Det finns ungefär 5 500 arter från däggdjur, spridda vid cirka 1 200 släkten, 152 familjer samt upp mot 46 ordningar, lite beroende vid vilket klassifikationssystem vilket används.
liksom ett jämförelse är kapabel nämnas för att detta finns cirka 10 000 kända fågelarter, uppdelade vid cirka 30 ordningar.
Dessutom blev upp mot 100 arter beskrivna likt dog ut beneath dem gångna 500 åren.[38]
Släktskapet mellan dem olika ordningarna besitter länge varit omstritt,[39] dock börjar närma sig konsensus.[40]
Sannolikt ser däggdjurens stamträd ut likt nedan:[41][42][43]
Kladogram till placentala däggdjur
[redigera | redigera wikitext]Nedanstående kladogram existerar baserat vid molekylära data.[44][45][46] Molekylär fylogeni använder DNA-sekvenser till för att konstruera en släktskapsträd – ju större likheter, desto närmare släkt.
andra släktskapsträd (se t.ex. Cladogram of Mammalia - Palaeos) bygger mer vid fossil samt anatomiska attribut. Några skillnader mellan dessa numeriskt värde typer från släktskapsträd diskuteras nedan.
Kladogrammet innehåller inga fossila grupper, eftersom DNA-data ifrån dessa saknas. detta omfattar bara högre däggdjur, (Eutheria alternativt Placentalia, moderkaksdjur); pungdjur samt kloakdjur existerar ej tillsammans med.
Några modell vid varenda ordning anges; dessa existerar dock ej fullständiga.
| Eutheria |
| |||||||||||||||||||||
Etymologi på grund av några från kladernas namn: Atlantogenata: ’födda runt Atlanten’, Paenungulata: ’nästan hovdjur’, Boreoeutheria: ’nordliga god (d.v.s.
placentala) däggdjur’.
Följande existerar några från dem viktigaste skillnaderna mellan detta kladogram samt dem fossilbaserade släktskapsträd likt paleontologer ofta använder:
- Den inledande delningen ovan existerar mellan Atlantogenata samt Boreoeutheria, inom stället på grund av mellan Xenarthra samt resten, såsom inom fossilbaserade växt.
Emellertid visar nyare analyser (baserade vid insertioner från transposabla element) ett tredelning mellan Xenarthra, Afrotheria samt Boreoeutheria.[47][48]. Kladen Atlantogenata får ej stöd inom dem senaste molekylära analyserna.[49]
- Afrotheria innehåller flera grupper vilket endast existerar avlägset släkt i enlighet med paleontologiskt synsätt: Afroinsectiphilia (’afrikanska insektsätare’), Tubulidentata (jordsvin, vilka paleontologer brukar betrakta likt mera närstående mot uddatåiga hovdjur) samt Macroscelida (snabelslidmöss, liksom ofta anses närstående mot gnagare samt hardjur).
dem enda medlemmar från Afrotheria liksom paleontologen skulle erkänna likt närbesläktade existerar Hyracoidea (hyraxar), Proboscidea (elefanter) samt Sirenia (manater samt dugonger).
- Insektsätare (Insectivora) existerar splittrad inom tre grupper, varav ett ingår inom Afrotheria samt dem andra numeriskt värde inom Boreoeutheria.
- Fladdermöss (Chiroptera) existerar mer närstående mot predator (Carnivora) samt uddatåiga hovdjur än mot primater samt pälsfladdrare.
- Uddatåiga hovdjur (Perissodactyla) existerar mer närstående mot predator (Carnivora) än mot partåiga hovdjur (Artiodactyla).