Vad är skillnaden mellan folkhögskola och komvux
Den stora likheten är att kurserna är på grundskole- eller gymnasienivå.Folkhögskola
Folkhögskola existerar enstaka skandinavisk skolform till vuxenutbildning, ibland tillsammans internat. Den danske prästen, politikern samt folkbildaren Nikolaj Frederik Severin Grundtvig betraktas likt folkhögskolans fader.
Historik
[redigera | redigera wikitext]Grundtvigs syfte plats för att ge bönder samt andra ifrån dem breda folklagren högre bildning, genom personlig träning, "det levande ordet", liksom denne kallade detta.
Idén slog igenom vid 1830-talet samt den inledande folkhögskolan grundades 1844 inom Rødding inom Danmark.[1] Folkhögskolan skulle i enlighet med Grundtvig innehåll dem ungas sinnen tillsammans föresatser för att utföra sina kunskaper fruktbringande ute inom existensen, uppfostra dem mot goda samt sunda människor, mot dugande medborgare.
Vad existerar den viktigaste skillnaden mellan folkhögskola samt Komvux?Folkhögskolans syfte plats för att ge enstaka utbildning såsom ej drog allmogens söner samt döttrar ifrån kroppsarbetet utan återgav dem åt detta tillsammans stärkt minne eller intresse till deras livsvärv samt ökad förmåga för att utföra detta. Endast från "vakna människor" förmå man utföra duktiga jordbrukare, ansåg Grundtvig.[2]
Danmark
[redigera | redigera wikitext]Det plats särskilt efter dansk-tyska kriget tillsammans Preussen liksom folkhögskoletanken tog hastighet inom land.
Förlusterna utåt manade Danmarks människor för att samla varenda sina krafter mot inre balans. dem rikast begåvade samt högst bildade män lämnade ämbetsmannabanan, var dem ägde briljant utsikter mot befordringar, till för att ägna sitt liv åt detta stora värvet för att uppfostra samt förädla allmogens ungdom.[2]
Norge
[redigera | redigera wikitext]Den inledande folkhögskolan inom Norge plats Sagatun Folkehøyskole inom Hamar, liksom grundades 1964 från Olaus Arvesen samt Herman Anker.
tid 2016 fanns 80 folkhögskolor inom drift inom Norge.
Sverige
[redigera | redigera wikitext]De tre inledande svenska folkhögskolorna, vilka finansierades från landstingen, grundades 1868: Folkhögskolan Hvilan inom Åkarp, Önnestads folkhögskola utanför Kristianstad samt Lunnevads folkhögskola inom Östergötland. Den sistnämnda, ursprungligen beneath namnet Herrestads folkhögskola alternativt landskap folkhögskola, flyttades 1872 samt bytte namn mot detta nuvarande Lunnevads folkhögskola.[3]Leonard Holmström, likt plats Hvilans folkhögskolas inledande föreståndare, anses vilket enstaka förgrundsgestalt inom den svenska folkhögskolan.[4]
För för att mot enstaka start nästan uteslutande äga varit böndernas högre undervisningsanstalt, blev folkhögskolorna ifrån start från 1900-talet även förknippade tillsammans arbetarrörelsen, tillsammans skolor vilket Brunnsviks folkhögskola, grundad 1906.
Efterhand besitter ytterligare folkrörelser tillkommit, således kallade rörelseskolor. modell existerar nykterhetsrörelsen (Wendelsbergs folkhögskola (1908) alternativt Tollare folkhögskola (1952), idrottsrörelsen (exempelvis Lillsveds idrottsfolkhögskola samt Bosön idrottsfolkhögskola), kyrkor samt samfund, samt andra folkrörelser samt idéburna organisationer.[5] Den inledande folkhögskolan inom enstaka ort existerar Birkagårdens folkhögskola etablerad 1916 från Natanael Beskow.[6]
År 2022 fanns detta inom land 155 folkhögskolor, varav 113 bundna mot föreningar, stiftelser, folkrörelser alternativt ideella organisationer samt resten från regioner.[7] Stora delar från skolornas aktivitet finansieras tillsammans med allmänna medel ifrån bland andra staten samt fördelas via skolornas samlande organisation, Folkbildningsrådet.
Utbildningen mot folkhögskollärare existerar från tradition förlagd mot Linköpings högskola sedan 1970.[8]
Finland
[redigera | redigera wikitext]Sofia Hagman grundade Finlands inledande folkhögskola 1889 inom Kangasala.
I land i norden fanns detta 2009 17 svenskspråkiga folkhögskolor.
Fem från skolorna bygger vid religiös bas medan dem övriga existerar allmänt kulturella. Skolorterna existerar följande: Borgå, Esbo, Hangö, Helsingfors, Pernå, Karis, Pargas, Houtskär, Pålsböle (Åland), Kronoby, Lappfjärd, Vasa, Vörå, Närpes samt Nykarleby.[9]
Kursutbud
[redigera | redigera wikitext]Folkhögskolornas kurser delas vanligen in inom tre kategorier:
- Allmänna kurser ersätter helt alternativt delvis gymnasiestudier samt inom viss mån grundskolestudier, samt pågår beneath en mot fyra tid beroende vid förkunskaper.
dem allmänna kurserna existerar en alternativ mot komvux samt finns inom flera olika profiler samt inriktningar beroende vid skola.
- Särskilda kurser existerar inriktade vid en speciellt material liksom största delen från kursen ägnas åt. ett sektion från dem särskilda kurserna existerar yrkesinriktade alternativt vänder sig mot specifika målgrupper.Allmän lektion existerar en alternativ mot gymnasiet samt komvux samt enstaka parallell väg mot vidare studier, till vuxna.
Ämnesmässigt dominerar särskilda inriktningar mot melodier, bildkonst samt ytterligare estetisk verksamhet.[10]
- Övriga kurser förmå utgöras från kortkurser, sommarkurser, uppdragsutbildningar samt kurser inom andra skolformer.
Det samtida kursutbudet till samtliga folkhögskolor år 1952–2019 äger publicerats såsom enstaka öppen samt fritt tillgänglig Folkhögskoledatabas.
mot modell förmå databasen användas på grund av för att söka efter ämnen alternativt ett bestämd folkhögskolas kursutbud beneath efterkrigstiden.[11]
Studieomdöme
[redigera | redigera wikitext]På särskilda samt övriga kurser ges vare sig bedömning alternativt omdöme. vid allmänna kursen ges ej bedömning inom enskilda ämnen, utan istället ges en samlat studieomdöme från varenda pedagog såsom tillsammans bedömer elevens studieförmåga på grund av samtliga ämnen.
Omdömet ges efter minimalt en års heltidsstudier.[12] Studierna behöver ej äga skett inom sträck alternativt vid identisk folkhögskola.
Vad existerar skillnaden mellan komvux samt folkhögskola?Omdömet ges vid enstaka sjugradig skal tillsammans nivåerna:
- Utmärkt studieförmåga (4)
- Utmärkt-Mycket god studieförmåga (3,5)
- Mycket god studieförmåga (3)
- Mycket god studieförmåga-God studieförmåga (2,5)
- God studieförmåga (2)
- God studieförmåga-Mindre god studieförmåga (1,5)
- Mindre god studieförmåga (1)[13]
Med omdömet är kapabel enstaka folkhögskoleelev söka mot högskola/universitet förutsatt för att kursen besitter givit honom alternativt hon tillräcklig behörighet.
Eleven placeras då inom enstaka speciell kvot.[12]
Se även
[redigera | redigera wikitext]Referenser
[redigera | redigera wikitext]Noter
[redigera | redigera wikitext]Tryckta källor
[redigera | redigera wikitext]- Laginder, Önnesjö, Carlsson, Nylander, Ann-Marie, Eva, Irma, Erik (2 juni 2018). Folkhögskolan 150 år: Folkbildning & undersökning Årsbok 2018.
Föreningen till folkbildningsforskning. ISBN 978-9-19802-136-3
Vidare läsning
[redigera | redigera wikitext]- Sandström, Carl Ivar (1975). Utbildningens idéhistoria. Aldus², 99-0104310-7. Aldus. ISBN 91-0-040659-7
- Bernce Arvid, Bruun Patrick, red (1981). Efter 1809: ett krönika inom mening samt foto angående finlandssvenskarna.Folkhögskola existerar enstaka skandinavisk skolform på grund av vuxenutbildning, ibland tillsammans med internat.
Bernces förlag. ISBN 91-500-0408-5
- Furuland, Gunnel; Wikfeldt, Lars (2012). På upptäcktsfärd inom folkhögskolans värld : ett utflykt inom en svunnet samt nutida bildningslandskap. LaGun. ISBN 9789197910927
- Svensk folkhögskola beneath 75 tid / beneath medverkan från Enoch Ingers... ; publicerad från Karl Hedlund.Skillnaden mellan folkhögskola samt ytterligare vuxenutbildning.
Hökerberg. 1943
- Andersson, Per., Colliander, H. & Harlin, E.-M., red (2015). Om folkhögskolan: enstaka speciell utbildningsform till vuxna. Studentlitteratur. ISBN 978-91-44-13330-0