Figaros bröllop och barberaren i sevilla

För andra betydelser, titta Barberaren inom Sevilla (olika betydelser).

Barberaren inom Sevilla (italienska: Il barbiere di Siviglia) existerar ett italiensk komisk musikdrama (melodrama buffo) inom numeriskt värde akter tillsammans melodier från Gioacchino Rossini samt libretto från Cesare Sterbini efter Pierre dem Beaumarchais teaterstycke Barberaren inom Sevilla alternativt Den fåfänga försiktigheten (1775).

Operan ägde urpremiär vid Teatro Argentina inom Rom den 20 februari1816 tillsammans med tonsättaren egen vilket dirigent. inledande aftonen blev en fiasko, dock sedan kom framgångarna.

Historia

[redigera | redigera wikitext]

Rossini fick inom uppgift för att komponera numeriskt värde operor till karnevalen inom Rom 1816. Den inledande, Torvaldo e Dorliska, framfördes den 26 månad 1815 samt identisk solens tid lovade han inom kontrakt för att äga den andra färdig senast den 20 januari 1816.

Tiden fanns knapp samt Rossini försäkrade för att detta 600 sidor stora partituret mot Barberaren inom Sevilla skrevs vid endast 19 dagar. Denna tidsbrist tvingade honom för att låna melodier samt mot samt tillsammans all siffra ifrån äldre verk. denne tog melodier ifrån HaydnsoratoriumÅrstiderna samt denne byggde Bertas aria vid enstaka rysk ton, vilket han hört inom Rom.

enstaka spansk air användes inom scenen beneath Rosinas balkong nära inledande framförandet, dock då detta ej gjorde tillräcklig konsekvens skrev Rossini den berömda cavatinanEcco ridente il cielo. denne ägde använt denna ton inom sin tidigare musikdrama, Aureliano in Palmira, samt den plats ursprungligen hämtad ifrån en ännu äldre verk, Ciro in Babilonia.

En sektion från den ursprungliga musiken mot operan äger gått förlorad samt ersatts från ytterligare toner. Detta gäller mot modell ouvertyren, liksom inom sin nuvarande utformning inledningsvis skrevs mot operan Aureliano in Palmira samt senare även användes såsom införande mot enstaka tragisk musikdrama ifall Elisabeth inom från England samt earlen från Essex, Elisabetta, regina d'Inghilterra.

Barberaren inom Sevilla blev ett massiv succé samt fick numeriskt värde fortsättning, Figaros bröllop samt La Mère coupable.

Premiären

[redigera | redigera wikitext]

Operan ansågs mot enstaka start såsom enstaka pietetslös omarbetning från Giovanni Paisiellos musikdrama Barberaren inom Sevilla baserad vid identisk teaterstycke, dock kom efterhand för att erkännas vilket överlägsen Paisiellos version.^[1] Paisiello ägde 34 kalenderår tidigare komponerat sin utgåva.

på grund av för att ej förarga Paisiellos beundrare kallade Rossini sitt verk Almaviva, alternativt Den fåfänga försiktigheten, samt gjorde sig många besvär tillsammans för att erhålla Paisiellos tillåtelse för att nyttja identisk material. dock även detta visade sig existera enstaka fåfäng försiktighet, ty operan blev regelrätt utvisslad nära premiären 20 månad 1816.

då Rossinis vänner gick bostad mot honom på grund av för att trösta honom fann dem honom djupt insomnad; denne fanns från allt för att döma fullt övertygad angående för att nederlaget enstaka solens tid skulle vändas mot seger. ej desto mindre överlämnade han ledningen på grund av operan mot någon ytterligare nära nästa framförande samt föredrog för att stanna hemma.

Efter detta framförande samlades ett massiv människomassa utanför hans bostad. han trodde för att dem ägde kommit på grund av för att än enstaka gång skymfa honom, dock därför plats ej fallet.

Paisiellos musikdrama fanns för tillfället bortglömd samt människor ägde kommit på grund av för att reol den nye mästaren.^[2]

Den svenska premiären ägde plats vid Stockholmsoperan den 26 oktober 1825 samt iscensattes åter tillsammans premiär den 7 november 1931, den 5 oktober 1943 samt den 25 januari 1958.^[3] Den sattes upp vid Folkoperan tillsammans premiär den 10 månad 1989.^[4] samt vid Göteborgsoperan tillsammans premiär den 7 oktober 2000 samt den 16 september 2007.^[5]

Operan besitter sin fortsättning inom MozartsFigaros bröllop.

Originalpartituret tillsammans Rossinis handskrift finns inom Kungliga musikkonservatoriets bokhylla inom Köpenhamn.^[1]

Roller

[redigera | redigera wikitext]

• Greve Almaviva (tenor)
• Doktor Bartolo, doktor, Rosinas vårdnadshavare (bas)
• Rosina, hans myndling, (mezzosopran)^[6]
• Basilio, Rosinas musiklärare (bas)
• Figaro, barberare inom Sevilla, (baryton)
• Berta (Marcellina), Rosinas guvernant (mezzosopran)
• Fiorello, Almavivas betjänt (baryton)
• Ambrosio, Bartolos tjänare (bas)
• En officer (bas)
• Notarien (stum roll)
• Musikanter samt vaktmanskap (kör)

Handling

[redigera | redigera wikitext]

Operan utspelas inom Sevilla omkring 1750.

Akt I

[redigera | redigera wikitext]

Greve Almaviva sjunger enstaka serenad ("Ecco ridente in cielo") beneath Rosinas balkong, dock den sköna visar sig ej. Lyckligtvis dyker barberaren Figaro upp samt redogör sig villig för att hjälpa greven ("Largo al factotum"), såsom besitter följt efter Rosina ifrån Madrid. denna vaktas emellertid exakt från sin gamle vårdnadshavare läkare Bartolo, såsom egen tänker gifta sig tillsammans med hon.

Rosina kommer fram inom fönstret tillsammans enstaka biljett mot Almaviva, såsom hinner ta upp den ifrån gatan innan Bartolo får tag inom den. han lämnar sitt bostad enstaka vykort stund, samt beneath tiden berättar Almaviva på grund av Rosina för att han heter Lindoro samt för att detta enda han äger existerar sin älskade mot hon.

Rosina äger skrivit en meddelande mot Lindoro liksom denna ber Figaro överlämna ("Una voce poco fa"). Då Bartolo kommer bostad gömmer sig Figaro samt får vid sålunda sätt lyssna för att Bartolo förtalar Almaviva inför Rosina ("La calunnia è un venticello"). maskerad mot berusad dragon kommer greven samt begär inkvartering, samt samtidigt får denne situation för att prata ifall på grund av Rosina vem han existerar.

Bartolo existerar medicinsk expert samt därmed befriad ifrån inkvarteringsskyldigheten dock detta bryr sig ej den allt bråkigare dragonen ifall, samt mot slutligen kommer vakten på grund av för att gripa honom. Efter några mening ifrån den förklädde greven försvinner emellertid konstaplarna ("Fredda ed immobile, komma una statua").

Akt II

[redigera | redigera wikitext]

Nu då den inledande förklädnaden misslyckats försöker Almaviva erhålla inträde liksom sånglärare inom stället på grund av don Basilio, liksom påstås existera sjuk ("Pace e gioia sia con voi").

Bartolo existerar skeptisk, dock då "sångläraren" säger sig uppleva Almaviva, samt existerar villig för att baktala honom inför Rosina, låter Bartolo tillkalla hon.

Barberaren inom Sevilla (italienska: Il barbiere di Siviglia) existerar ett italiensk komisk musikdrama (melodrama buffo) inom numeriskt värde akter tillsammans med melodier från Gioacchino Rossini samt libretto från Cesare Sterbini efter Pierre dem Beaumarchais teaterstycke Barberaren inom Sevilla alternativt Den fåfänga försiktigheten (1775).

denna känner genast igen Lindoro samt redogör sig villig för att ta lektioner. beneath tiden skall Figaro raka Bartolo dock dem störs från don Basilio, liksom mot sin förvåning får lyssna för att han existerar sjuk dock går tillsammans med vid en spratt då Almaviva sticker mot honom ett fylld börs. Bartolo avlyssnar samtalet mellan Rosina samt hennes sånglärare samt uppsnappar termen förklädnad, varpå han rusar in samt sliter peruken från Almaviva vilket inom all hast måste ta mot flykten tillsammans Figaro.

Bartolo sänder bud efter don Basilio, likt förmodar för att den falske sångläraren plats den beryktade greve Almaviva. Bartolo skickar genast efter notarien, dock denne existerar ej hemma. inom stället kallar han in Rosina samt visar hon hennes personlig biljett mot Lindoro såsom den falske sångläraren besitter gett honom vilket indikator vid för att han kände greve Almaviva.

Rosina blir upprörd samt tror för att Lindoro äger förrått hon, samt denna går tillsammans vid för att gifta sig tillsammans Bartolo. beneath en väldigt åskväder lyckas Almaviva samt Figaro ta sig in inom Bartolos byggnad, dock Rosina önskar ej känna till från Lindoro eftersom denna tror för att denne önskar sälja hon mot den skurkaktige greven.

Mozarts kär musikdrama FIGAROS BRÖLLOP inom färsk uppsättning.

Då denne avslöjar för att han egen existerar greve Almaviva blir denna lycklig, samt sålunda fort Basilio kommer tillsammans med notarien, såsom äger tillsammans sig en äktenskapskontrakt, skyndar dem sig för att nedteckna beneath. Don Basilio mutas för att artikel vittne tillsammans tillsammans med Figaro. Då Bartolo stiger in tillsammans med några soldater inom följe finns detta inget annat för att utföra än för att resignera samt glädja sig ovan för att denne får behålla Rosinas hemgift.

Musiken

[redigera | redigera wikitext]

Orkestern består av:

• Träblås: numeriskt värde flöjter, numeriskt värde oboer, numeriskt värde klarinetter, numeriskt värde fagotter
• Bleckblås: numeriskt värde valthorn, numeriskt värde trumpeter, numeriskt värde tromboner
• Slagverk: pukor, bastrumma, cymbal, triangel
• Stråkar
• Piano, gitarr

Operan innehåller nästa musiknummer:

Akt I

• Introduktion (Fiorello, greven, kör): "Piano, pianissimo" (Scen 1)
• Cavatina (Greven): "Ecco ridente in cielo" (Scen 1)
• Cavatina (Figaro): "Largo al factotum" (Scen 2)
• Canzone (Greven): "Se il mio nome saper voi bramate" (Scen 4)
• Duett (Figaro, Greven): "All'idea di quel metallo" (Scen 4)
• Cavatina (Rosina): "Una voce poco fa" (Scen 5)
• Aria (Basilio): "La calunnia è un venticello" (Scen 8)

• Duett (Rosina, Figaro): "Dunque io son… tu non m'inganni?" (Scen 9)
• Aria (Bartolo): "A un dottor dem la mia sorte" (Scen 10)
• Final I: "Ehi di casa… buona gente" (Scen 13–16)
• Stretta samt sista inom (Tutti, Officer, kör): "Ma signor" / "Zitto tu!" (Scen 16)

Akt II

• Duett (Greven, Bartolo): "Pace e gioia il ciel oss dia" (Scen 2)
• Aria (Rosina): "Contro un cor che accende amore" (Scen 3)
• Arietta (Bartolo): "Quando mi sei vicina" (Scen 3)
• Kvintett (Rosina, Greven, Figaro, Bartolo, Basilio): "Don Basilio!…" / "Cosa veggo!" (Scen 4)
• Aria (Berta): "Il vecchiotto cerca moglie" (Scen 6)
• Temporale/ovädersmusik (Figaro, Greven): "Al fine eccoci qua" (Scen 9)
• Terzett (Rosina, Greven, Figaro): "Ah qual colpo inaspettato!" (Scen 9)
• Accompagnato-Recitativ (Greven, Bartolo): "Il Conte!… che mai sento!" (Scen 11)
• Aria (Greven, kör): "Cessa di più resistere" – "Ah il più lieto" (Scen 11)
• Finaletto II (Tutti samt kör): "Di sì felice innesto" (Scen 11)

Återanvänt musikmaterial

[redigera | redigera wikitext]

Rossini använde sig från åtskilligt musikmateriel ifrån tidigare verk:

• Till den ouvertyr liksom spelades nära uruppförandet äger inget noter överlevt.

  detta finns teorier angående för att Rossini ägde komponerat enstaka helt fräsch ouvertyr, dock dem flesta äldre utgåvor innehåller enstaka ouvertyr likt redan ägde brukats från Rossini till Aureliano in Palmira samt Elisabetta, regina d'Inghilterra, samt liksom Rossini ursprungligen ägde komponerat 1811 på grund av L'equivoco stravagante.

• Öppningskören "Piano, pianissimo" härrör ifrån inledningskören "In segreto a che ci chiami" ifrån akt II från Sigismondo.
• Almavivas cavatina "Ecco ridente in cielo" (Akt inom, scen 1) bygger vid dem åtta inledningstakterna mot prästkören "Sposa sektion grande Osiride" ifrån Aureliano in Palmira.
• Andra delen från Rosinas cavatina "Una voce poco fa" (akt inom, scen 5) kommer även ifrån Aureliano in Palmira (Arsaces rondo "Non lasciarmi in anförande momento") samt dyker även upp inom Elisabettas avskedsaria inom Elisabetta, regina d'Inghilterra.
• Även start vid Basilios aria "La calunnia è un venticello" (akt inom, scen 8) kommer ifrån Arsaces samt Zenobias duett inom Aureliano in Palmira.

  Arians crescendo härstammar ifrån Ladislaos samt Aldimiras duett ifrån akt inom från Sigismondo.

• Tonföljden inom Rosinas mening "Ah, tu solo Amor tu sei" inom duetten "Dunque io son" (akt inom, scen 9) existerar identiska tillsammans med Fannìs aria "Vorrei spiegarvi il giubilo" ifrån La cambiale di matrimonio.
• Orkesterpassusen "I confetti samtliga raggazza" inom Bartolos aria "A un dottor dem la mia sorte" (akt inom, scen 10) kommer ifrån duetten "E un bel nodo che due cori" inom Il signor Bruschino.
• Melodin mot Rosinas mening "Dolce nodo avventurato" ifrån terzetten "Ah qual colpo inaspettato!" (akt II, scen 9) hämtade Rossini ifrån kantaten Egle ed Irene.
• Ovädersmusiken (akt II, scen 9) kommer ifrån La pietra sektion paragone samt L'occasione fa il ladro.

Utöver detta finns detta flera musikcitat ifrån andra kompositörer:

• Avsnittet Zitti, zitti, piano, piano inom terzetten "Ah qual colpo inaspettato!" (akt II, scen 9) tog Rossini ifrån Simons inledande aria "Schon eilet froh der Ackersmann" inom namn HaydnsoratoriumÅrstiderna.
• Orden "Mi par d'esser con la testa" inom finaldelen bygger vid en tema mot finalen från akt II från Gaspare Spontinis musikdrama Vestalen.
• Bertas aria "Il vecchiotto cerca moglie" (akt II, scen 6) bygger troligen vid enstaka rysk folksång.

Omvänt besitter toner ifrån Barberaren inom Sevilla senare dykt upp inom andra musikverk:

• La gazzetta innehåller melodier ifrån sju tidigare operor däribland Barberaren inom Sevilla.
• Askungens rondo "Non più mesta" inom finalen mot La Cenerentola existerar ett omändrad utgåva från Almavivas cabaletta "Ah il più lieto" (akt II, scen 11).
• Orkesterförspelet mot akt II från Gaetano DonizettisIl borgomastro di Saardam plagierar den mot soldat förklädde grevens entréaria inom akt I.

Se även

[redigera | redigera wikitext]

Bibliografi

[redigera | redigera wikitext]

• Barberaren inom Sevilla: musikdrama buffa inom numeriskt värde akter.

  Malmö: malm Musikteater. 1996. Libris11632310 

• Barberaren inom Sevilla alternativt Den fåfänga försiktigheten. Operans textböcker, 0282-0420 ; 44. Stockholm: Operan. 1998. Libris2874503 

Inspelningar (urval)

[redigera | redigera wikitext]

• Il barbiere di Siviglia.

  Ewing, Rawnsley, Cosotti, Desderi, Furlanetto. Clyndebourne Choir, London Ohilharmonic Orchestra. Cambreling, dirigent. Warner NVC Arts DVD 4509 99223-2.

• Il barbiere di Siviglia. Callas, Alva, Gobbi, Ollendorf. Philharmonia Choir and Orchestra. Galleria, dirigent. EMI Stereo 4 56444-2. 2 CD.^[7]

Referenser

[redigera | redigera wikitext]

Noter

[redigera | redigera wikitext]

Tryckta källor

[redigera | redigera wikitext]

• Gademan, Göran (2015). Operahistoria. Möklinta: Gidlund. Libris17853406. ISBN 9789178449293 
• Musiklexikon : melodier inom mening samt foto  : alfabetiskt uppställd tillsammans omkring tvåtusen illustrationer ([Ny, aktualiserad, utg.]).

  Göteborg: Kulturhistoriska förl. 1982. Libris367546 

• Opera : kompositörer, verk, uttolkare / utgivare András Batta ; lektör Sigrid Neef ; [översättning ifrån tyska: Kjell Waltman] ([Ny utg.]). Köln: Könemann.
  Från Figaros inledande halsbrytande entré ifrån husets överbyggnad – vilket möjligen, möjligen är kapabel artikel enstaka inbyggd referens mot operahusets personlig inneboende bakgrund, ifrån kostymvind mot scengolv.

  2005. Libris10110147. ISBN 3-8331-1884-9 

• Sørensen, Inger; Jansson, Anders; Eklöf, Margareta (1993). Operalexikonet. Stockholm: Forum.
  Detta inledande avsnitt inom sagan angående Figaro handlar angående hur den uppfinningsrike barberaren Figaro hjälper den förälskade greve Almaviva för att erhålla sin Rosina.

  Libris7256161. ISBN 91-37-10380-6 

• Wenzel Andreasen, Mogens (1990). Operans värld : en lexikon ovan kompositörer, roller samt innehåll inom våra vanligaste operor. Stockholm: Rabén & Sjögren. Libris7236411. ISBN 91-29-59233-X 

Vidare läsning

[redigera | redigera wikitext]

• Nordström, Sixten (1995). Världens bästa operor : 29 operor likt förhäxat världen : innehåll, historik, illustrationer ifrån kända uppsättningar.

  Stockholm: Wahlström & Widstrand. sid. [41]-48. Libris7282227. ISBN 91-46-16778-1 

• Rabe, Julius (1943). Radiotjänsts operabok : tolv operor beskrivna till radiolyssnarna. 3. Stockholm: Radiotjänst. sid. [89]-110.
  I ”Barberaren inom Sevilla” – den unge Gioacchino Rossinis prequel mot Mozarts ”Figaros bröllop”, likt han lär äga skrivit vid bara en par veckor inför premiären 1816 – får den finurlige person som klipper hår samt fixaren Figaro inom uppgift för att vinna den vackra Rosina åt Greve Almaviva.

  Libris1804542 

• Sandberg, Ingrid (1944). Våra populäraste operor samt operetter. Bd 2. Uddevalla: gud, Björkman & Ericson. sid. [27]-48. Libris420181