Den svenska modernismen med arbetarförfattarna

Under 1930-talet skulle enstaka skara författare tillsammans bakgrund inom arbetarklassen stiga fram samt ge svensk litteratur fräsch näring. dem ägde samtliga gemensamt för att dem ej plats akademiskt skolade utan autodidakter, självlärda, samt för att dem skildrade detta fattiga landet samt ej sällan tillsammans med perspektivet hos enstaka ung man inom struktur från utvecklingsromaner.

Hit sällar sig författare likt Ivar Lo-Johansson, Eyvind Johnson, Jan Fridegård samt Lars Ahlin.

Begreppet proletärförfattare blev vanligt vid 1910-talet samt numeriskt värde från pionjärerna inom ”skolan” plats Dan Andersson samt Martin Koch.¹ dock den såsom möjligen främst skulle förknippas tillsammans med begreppet proletär- alternativt arbetarförfattare blev Ivar Lo-Johansson.

Ivar Lo-Johansson (1901–1990) skulle förklara statarnas förhållanden inom flera skrivna verk samt en centralt verk existerar Godnatt, jord ifrån 1933.

De inledande svenska författarna vilket trädde fram ur arbetarled fanns ett skara poeter vilket diktade/agiterade politiskt till arbetarnas rättigheter.

Statare förmå ses vilket livegna lantarbetare – dem arbetade till enstaka godsägare samt fick inom utbyte överdel ovan huvudet samt grundläggande att födas. Systemet avskaffades 1945 samt Ivar Lo-Johansson anses tillsammans sina skrivna verk äga bidragit mot för att således skedde.²

Godnatt, jord existerar ett kollektivroman liksom skildrar flera statarfamiljers liv.

Statarna existerar överflödiga medan dem blott existerar arbetskraft samt därmed ersättbara. dem existerar mot synes utan medel för att ta sig någon annanstans. Flera från dem drömmer ifall en eget torp alternativt för att flytta mot staden, dock dem existerar samtidigt underdåniga samt då oppositionsmannen Brontén vilket bor bland dem uppmanar mot uppvigling noteras deras underdånighet vilket mest.

Lo-Johansson skildrar statarnas lantliga miljö utan försköning.

Kanske fanns arbetarförfattarnas kamp tillsammans dem litterära formerna liksom intensivast beneath slutet från 1960-talet samt 1970-talet.

Allt ifrån den konstanta ohyran inom bostäderna mot dem sexuella drifterna beskrivs detaljerad samt vid detta vis finns beröringspunkter tillsammans Émile Zolas naturalistiska stil samt miljöer inom Germinal.

Romanen besitter även självbiografiska sidor samt statarbarnet Mikael vilket besitter enstaka större roll än övriga romanpersoner besitter drag från författaren.

han lovar sin farmor samt sig egen för att inte någonsin bli statare samt berättelsen slutar tillsammans för att denne bryter upp ifrån sitt familjehem samt var planer angående en nytt liv tycks stå inskrivet.

Ivar Lo-Johansson skulle gå vidare informera angående denna sektion från svenska historien inom romaner tillsammans med självbiografiska drag samt särskilt inom den långa romansvit liksom inleds tillsammans Analfabeten (1951).

Jan Fridegård (1897–1968) romandebuterade tillsammans En mörker inom juli 1933 – identisk kalenderår såsom Godnatt, jord utkom.

Den skildrar ett arbetsstrejk igångsatt från statare såsom önskar äga drägligare förhållanden. Hos Fridegård existerar tonen råare än hos Lo-Johansson samt statarna romantiseras inom mindre grad. Svordomarna haglar tätt samt statarna besitter även ett mer vågad ton gentemot sina överordnade.

De äger dock ej många för att sätta emot.

Deras strejk kunna motvägas genom för att andra person som arbetar kallas in. samt då detta behövs ett van grabb mot inom arbetet lyckas patronens dotter tillsammans med lite kurtisering ett fåtal huvudpersonen Johan From för att sälla sig mot arbetsstyrkan.

Precis likt Mikael inom God kväll, Jord önskar frigöra sig ifrån statarlivet drömmer Johan From angående för att behärska utbilda sig samt påverka sitt eget öde inom enstaka ytterligare riktning.

Denne yngling liksom existerar Johan From inom En kväll inom juli blir sedan Lars Hård inom ett romansvit vilken inleds tillsammans med Jag Lars Hård 1935.

dem självbiografiska böckerna angående Lars Hård skildrar naket ett problemfylld uppväxt likt kantas från en fängelsestraff. Statarna skildras oromantiskt likt inskränkta från den liksom blivit socknens illa beryktade. Klassperspektivet samt samhällskritiken existerar än mer påtagliga samt detta finns enstaka motvilja mot regelstyrt arbete: ”Jag fanns ursinnig vid dem på grund av deras förmåga för att jobba sålunda självklart”; egen avskyr Lars Hård ”verktyg, arbetskläder samt bestämda tider”.

Eyvind Johnson (1900–1976) räknas mot dem svenska arbetarförfattarna även angående hans bokproduktion tillsammans tiden skulle innefatta helt andra ämnen.

I den lyxrum liksom kallas Romanen ifall Olof samt innehåller självbiografiskt stoff ifrån författarens unga liv finns miljöskildringar från timmergallring, sågverk, godståg, tegelbruk samt andra arbetsplatser var risken till arbetsskador existerar överhängande.

detta existerar noggrann likt hos Fridegård ingen att romantisera från arbetaren alternativt arbetet.

Den svenska arbetarlitteraturen existerar världsunik.

Olof känner sig ej bara fysiskt illa medfaren från sitt korta arbetsliv utan även själsligt samt han revolterar ständigt inombords mot dess krav: ”Men därför tänkte han vid termen. Måste? Visst måste denne. Fast termen fanns ju alldeles galet samt stred mot människans värdighet".³

I framställningen rör sig Eyvind Johnson säkert mellan inre monolog samt diverse andra berättarformer.

Både Ivar-Lo Johansson samt Jan Fridegård använder lågt tungomål inom struktur från talspråk samt idiom inom dialoger till för att ge närvarokänsla samt Johnson fullfölja detta inom än högre grad (särskilt inom dem inledande delarna). Romanerna lever genom överlappade ögonblicksbilder samt trots för att dem bottnar inom vardagsnära realism flödar detta fantasirika inom prosan:

Direktörn frågade honom, ifall han ägde någon bildning.
Olof stod var samt gapade möjligen, frågan verkade vilket angående den rasat ner ifrån ett reol vid väggen, enstaka konsol, var detta fanns ett släde från vitt porslin likt drogs från azurblå porslinshästar.

då denne tittat vid hästarna en tag samt tänkt, för att detta skulle existera roligt för att någon gång erhålla titta ett azurblå ridhäst, svarade han tillsammans med för att försöka le.⁴

”Barndomen slits ur kroppen” detta kalenderår till den fjortonårige Olof i Nu fanns detta 1914 (1934).

Trots rädslorna ger han sig ut inom existensen vid bas från rastlöshet, nyfikenhet samt avsaknad från enstaka solid familjerelation. han existerar fosterbarn sedan fadern insjuknat samt känner snarare främlingskap än gemenskap tillsammans med sin biologiska släkt. inom andra delen konstaterar han för att han ej besitter någonstans för att vandra ifall han önskar prata tillsammans någon, fast ”Det existerar ej smärtsamt längre, detta existerar naturligt”.⁵ Han besitter sin personlig väg för att vandra.

han börjar studera, kunskapens kraft existerar motmedel mot arbetarens underkastelse samt insikt existerar stegen denne bör klättra på.

Olof söker jobb på grund av för att överleva, dock kapitalismen besitter han ej många mot överst på grund av samt ser vid sig egen tillsammans viss avsmak sålunda fort han får in inom enstaka tramp inom en företag.

Samtidigt förmå han inom korta ögonblick tänka för att direktör detta möjligen man skulle äga blivit. Olika sidor från honom framhävas ifall vartannat medan han både drömmer angående stordåd vid personlig utstakad väg samt påminns angående sin belägenhet utan valuta.

Just på grund av för att Olof tillåts tänka inom motstridiga banor skapas en rikhaltigt porträtt från honom samt ingen onaturligt dogmatisk revolutionär liksom snarare existerar fallet hos huvudpersonen inom Tåbb tillsammans med manifest (se nedan).

Slutspel inom ungdomen (1937) avslutar romansviten. detta existerar konflikt samt ransonering.

Olof letar alltjämt efter jobb – han måste försörja sig samt han tittar vid sina sker liksom redan blivit vanskapta från arbetet. denne blir för tillfället ett sektion från arbetarrörelsen samt känner hur revolutionen ligger inom luften (det existerar 1917, året på grund av den ryska Oktoberrevolutionen). dock detta blir ingen revolution inom hemlandet medan arbetarna existerar långsamma för att driva upp mot kamp, märker han.

Olof hankar sig fram samt ungdomens drömmar förbyts mot personlig misär, tills han slutligen väljer uppbrottet samt reser sin väg mot okänt öde.

Eyvind Johnsons utvecklingsroman sätter därmed punkt inom identisk slags skede vilket gällde inom Ivar Lo-Johansson God mörker, jord.

Moa Martinson⁶ (1890–1964) växte vilket Eyvind Johnson upp inom enstaka fattig miljö var denna lämnades försvunnen mot fosterfamiljer då dem egna familjerna ej kunde försörja sig ordentligt.

Även hennes far blev sjuk samt gick försvunnen tidigt. denna kunde komma tillbaka mot modern efter denna gift sig vid nytt.⁷

I Mor gifter sig (1936) liksom existerar den maximalt kända från Martinsons romaner känns hennes egna erfarenheter igen vilket dotter mot enstaka mor såsom gifter ifall sig. Fastän fattigdomen mildras genom omgiftet handlar detta angående för att vända vid kronorna samt familjefaderns alkoholproblem skapar oro åt fru samt unge.

Även Moas styvfader drogs tillsammans med alkoholproblem samt temat tillsammans enstaka familjefars dryckesvanor samt dem bekymmer dem vållar existerar återkommande genom författarskapet.

Mor gifter sig inledde enstaka romansvit ifall Mia såsom följdes från Kyrkbröllop (1938) samt Kungens rosor (1939).

Kvinnliga erfarenheter präglar Moa Martinsons romaner.

inom debuten Kvinnor samt äppelträd (1933) skildras numeriskt värde kvinnor vilket tar sig igenom barnafödande samt uppfostrande från små människor tillsammans med ringa hjälp från dem involverande männen. Särskilt karaktären attack, tillsammans med uppenbara biografiska likheter tillsammans författaren, tvingas reda sig själv.

Berättandet sker tillsammans med från lågt anförande fulla dialoger samt tillsammans oförblommerade redogörelser angående sakernas status hos dem familjer såsom härdades beneath dem svåra år nära inledande världskriget inom Fattigsverige.

Harry Martinson (1904–1978) liksom fanns gift tillsammans Moa Martinson är kapabel även räknas mot dem svenska arbetarförfattarna även ifall denne möjligen främst existerar ihågkommen till verk utanför denna genre.

I ljus används benämningen ”arbetarförfattare” även ifall senare tiders författare tillsammans med arbetarbakgrund liksom inom sina verk skildrar sin miljö.

Även Martinson ägde varit tillsammans angående för att förlora ett far inom tidig ålder samt för att därefter inackorderas inom fosterfamilj. inom dem numeriskt värde sammanhängande romanerna Nässlorna blomma (1935) samt Vägen ut (1936) ger han sin rapport från Fattigsverige stödd ifrån egna uppväxtminnen. han ägde tidigt börjat inom fabriksarbete innan han gick mot sjöss nära sexton års ålder.

Äventyren mot sjöss skildras inom reseberättelserna Resor utan mål (1932) samt Kap farväl! (1933).

Om detta påföljande luffarlivet skildrar denne inom romanen Vägen mot Klockrike (1948) såsom berättar ifall dem likt valde för att upptäcka livets stor mängd tillgångar eller förmögenhet genom för att vandra vid vägarna inom stället till för att inpassa sig inom arbetslivets rutiner.

för att såsom luffare ställa sig utanför samhället vid detta sätt medförde tadel ifrån omgivningen samt fanns dessutom illegalt, flera fick avtjäna en års fängelsestraff inom form eller gestalt från straffarbete vid detta vilket inom romanen kallas "Berget".

Den nomadiserade livsstilen förmå placeras inom motställning mot den likt framfött samhället – flera från Martinsons skrivna verk små frukter från växter tydliga spår från samhälls- samt civilisationskritik.

inom Kap farväl! skrivs tillsammans författarens karaktäristiskt beskrivande mening en credo: "Härlig existerar världen, dock uselt lottad mot sitt förnuft. Utan för att oss ändra detta lilla samt detta stora behärska oss ej leva annat än tillsammans sorg, ty då kommer detta såsom ständigt kommit: orättvisornas isvindar, likgiltighetens gäspningar, krigens tyfoner."⁸

Lars Ahlin (1915–1997) debuterade 1944 tillsammans Tåbb tillsammans Manifest.

Temat går igen gällande arbetarlitteraturen samt detta rör sig vid nytt ifall ett utvecklingsroman tillsammans flera självbiografiska drag: författaren ägde egen varit vid luffen söka efter arbete.

Den kunna även ses likt enstaka idéroman då boken genomsyras från ett samtal vilket rör socialism samt kommunism. Den unge Tåbb genomfar existensen tillsammans med enstaka övertygelse fixerad mot enstaka skrift: Kommunistiska manifestet.

Ahlin föredrog ofta för att artikel något från ett ”budskapsförfattare”, var den konstnärliga gestaltningen således ej existerar från inledande prioritet.

Äldrevården, kassaarbete, restaurangkök samt elsparkcyklar – detta senaste decenniet besitter bjudit vid således flera litterära verk skildringar från detta moderna tjänstesamhället för att litteraturvetare.

Allting kretsar kring den idéutveckling huvudpersonen genomgår inom den mån för att nästan inget inom romanen får livsluft ifrån andra aspekter. Formuleringarna existerar långa tillsammans oräkneliga liknelser samt gäller på grund av utförliga redogörelser från berättelsens innehåll. Replikerna existerar ofta uttömmande, ej enstaka outsagd tanke finns kvar senare, vilket emellanåt renderar ett onaturlighet.

Huvudpersonen Tåbb, ständigt tillsammans Manifestet inom fickan, existerar ett resandegrabb – tillsammans med hans egna ord: ”en arbetslös vilket gett sig ut vid vägarna samt såsom reser ifrån ställe mot ställe till för att söka jobb”.

dock emedan han ej lyckas fixa något jobb lever han vid existensminimum samt erfar dessutom enstaka självförtroendekris. Den liksom existerar utan sysselsättning existerar i enlighet med Manifestet enstaka död människa.

Det existerar således enstaka halvt uträknad hjälte, tillsammans slocknande illusioner samt inom materiell bristande likt läsaren möter, samt fortsatt minskning gäller inom huvudsak på grund av Tåbb medan berättelsen framskrider.

han förblir isolerad (flickan denne träffar existerar ej kongenial nog), fattig (inga bestående arbeten dyker upp) samt slutligen desperat nog på grund av enstaka brottsling papper. dock allra värst kännbart blir då denne måste ifrågasätta bota sin livssyn då Manifestets mening ej längre svarar mot hans egna erfarenheter.

Men detta infinner sig enstaka hastig svängning mot detta bättre: Tåbb fullfölja en andra försök tillsammans med flickan Kajsa samt tycks då denne går eller reser ut ur berättelsen inleda enstaka ordnad samt harmonisk tillvaro.

Från arbetarklass mot parnassen

Arbetarlitteraturen (eller proletärlitteraturen liksom den även kallas) utgjordes från berättelser ifrån liknande vilket skrev från vilket dem egen sett samt upplevt.

Flera från dem involverade författarna skulle bli uppburna samt särskilt ifråga ifall Eyvind Johnson samt Harry Martinson vilket valdes in inom Svenska Akademien.⁹ Johnson samt Martinson skulle tillsammans tilldelas Nobelpriset inom litteratur 1974.

Senare modell vid svenska arbetarförfattare existerar Sara Lidman, Kjell Johansson samt Maja Ekelöf.

Arbetarlitteratur fanns inget enskilt svenskt fenomen. detta fanns representanter även inom andra nordiska länder var några från förgrundsfigurerna existerar Martin Andersen Nexö inom land, Johan Falkberget inom Norge samt Väinö Linna inom Finland.¹⁰

Nästa segment ur 1900-tal: Stig Dagerman

Av Litteraturhistorien.se| Senast uppdaterad: 2023.08.10

Noter

1.

Den svenska litteraturhistorien av Göran Hägg s. 500
2. https://arbetarlitteratur.com/ivarlojohansson/
3. quotation ur Det denna plats existerar ditt liv (1935)
4. quotation ur Se dig ej om! (1936)
5.

De svenska arbetarförfattarna beneath 1930-talet skulle enstaka skara författare tillsammans med bakgrund inom arbetarklassen stiga fram samt ge svensk litteratur fräsch näring.

quotation ur Här äger ni ditt liv (1937)
6. Hennes födelsenamn plats Helga Maria Swartz samt namnbytet skedde då denna blev skribent på grund av tidskriften Tidevarvet. Populär saga nr 9/2016 ”Kärlek samt litteratur” från Sara Griberg
7. Populär saga nr 9/2016 ”Kärlek samt litteratur” Sara Griberg
8.

Svensk arbetarlitteratur existerar enstaka grundläggande litterär strömning, vars styrka inom den kulturella offentligheten äger växlat beneath decenniernas gång inom 125 år.

quotation ur Kap Farväl! (1947)
9. Harry Martinson invaldes mot Svenska Akademien 1949. Eyvind Johnson blir ledamot från akademin 1957.
10. Termlexikon inom litteraturvetenskap från Kenneth Åström (red) s. 19.