På väg mot världsfred eller världskrig

JULLÄSNING Trots samtliga uppmärksammade konflikt samt konflikter menar somliga för att den planet oss inom dygn lever inom kunna artikel den fredligaste någonsin. Isak Svensson, professor inom freds- samt konfliktforskning nära Uppsala högskola, läser angående Steven Pinkers berömda tes för att våldet inom världen besitter minskat ovan tid.*

År 2011 utkom ett volym likt blev enormt uppmärksammad, inom den publika debatten såväl likt inom forskningen.

Kognitionsforskaren Steven Pinkers anslag inom The Better Angels of Our Nature: Why Violence Has Declined existerar detta bredast tänkbara.

Ett världskrig existerar en konflikt från sålunda massiv omfattning för att man är kapabel yttra för att detta utkämpas vid ett global nivå.

Pinker går ifrån mänsklighetens start mot nutid samt använder sig beneath dem 700 välskrivna sidorna vid en utomordentligt sätt från överblickbara information samt statistik på grund av för att belägga bokens huvudtes. samt den tesen existerar för att våld (i samtliga dess former) besitter minskat ovan period. Denna trend inom riktning mot stegvis utfasning från våld existerar ”det viktigaste liksom någonsin äger hänt inom mänsklighetens historia,” skriver Pinker.

Reduktionen från våld besitter skett vid flera olika nivåer: mellan nationer samt stormakter, mellan grupper samt stammar, inom familjer samt mellan individer. Slutsatsen existerar för att oss troligen lever ”in the most peaceable era in our species’ existence.”

Många besitter svårt för att ta mot sig denna tes. enstaka orsak existerar logiken vid idéernas marknad: detta existerar enklare för att sälja en budskap ifall katastrofer samt hot, än en angående fredlig tillväxt samt möjligheter.

samt flera organisationer besitter tyvärr utvecklat enstaka vana för att motivera sin personlig existens inom ljuset från enstaka allt mörkare samtid. dock den främsta orsaken, menar Pinker, mot för att oss äger sålunda svårt för att acceptera detta faktum existerar för att ej bara detta faktiska våldet äger minskat, utan för att även attityderna mot våldet besitter förändrats markant.

detta äger skett enstaka perceptionsförändring ovan period genom för att acceptansen till våld äger minskat. detta fullfölja för att nutidsmänniskan existerar mer känslig till våld än människor fanns förr. Pinker visar övertygande hur detta historiska normaliserandet alternativt glorifierandet från våldet besitter fått vika på grund av attityder likt ifrågasätter dess legitimitet inom flera från livets sfärer.

samt eftersom oss inom våra dagar inom allt lägre grad accepterar våldet, ser samt upprörs oss från dagens begränsade våld inom större utsträckning än tidigare generationer gjorde från dåtidens mer utbredda våld. Därför upplevs världen liksom allt mer våldsam, även angående den ej existerar det.

Skiftet ifrån en våldsamt förflutet mot ett fredligare samtid besitter ej skett inom en stöt.

Pinker identifierar sex omfattande förändringar genom vilka våldet minskat beneath århundradena. Den inledande existerar förändringen ifrån jägar- samt samlarsamhällena mot civilisationer inom bofasta byar samt städer.

Under den senare halvan från 1900-talet ansågs dem militära konfrontationerna mellan supermakterna utgöra en extremt hot mot uppnåendet från världsfred, inom samt tillsammans för att detta kapitalistiska USA konfronterades tillsammans med detta kommunistiska Sovjetunionen inom detta kalla kriget.

Den utbredda bilden från ”den fredliga vilden” existerar alltför förenklad samt missvisande, eftersom existensen på grund av dem inledande människorna kunde artikel många våldsamt. Nutida analyser från skelett samt andra lämningar visar för att flera från dåtidens människor bragtes angående existensen vid en brutalt samt våldsamt sätt. Genom jordbrukets access samt upprättandet från vilket man inom någon bemärkelse förmå kalla stater, minskade emellertid våldet mellan individer drastiskt.

tillsammans med enstaka svag statsmakt existerar individerna utlämnade mot sig själva. Självhjälp (och förebyggande åtgärder till för att skydda sig egen samt sin grupp) skapar större osäkerhet samt mer våld. Genom centralisering från auktoritet samt från möjligheterna för att nyttja våld, sjönk våldsnivåerna samtidigt vilket våldet skiftade karaktär.

Hierarkier upprättades, tillsammans maktcentra såsom utövade avgörande övervakning – Pinker använder sig från begreppet pacificering på grund av för att förklara vad såsom hände.

Genom den andra fasen – the civilizing process – likt Pinker identifierar ifrån medeltiden samt vidare, internaliserades enstaka serie beteenden liksom minskade våldet inom samhället.

detta handlar ifall impulskontroll, empati på grund av andra samt för att förutse dem långsiktiga konsekvenserna från sitt handlande. Hederskultur samt hämndcykler gav vika till ett ökad beredskap för att granska sina känslor samt sitt beteende.

Upplysningen existerar den tredjeplats epokskiftande förändringsprocessen, var detta humanitära tänkandet revolutionerade utvecklingen.

Detta fanns starten vid en antal samhälleliga processer: slaveriets avskaffande, tillväxt från den humanitära rätten, ifrågasättandet från tortyr samt därför vidare.

Den fjärde utvecklingsfasen kallar Pinker (i linje tillsammans med tidigare forskning) den ”långa freden”, vilket syftar vid freden mellan europeiska stormakter efter andra världskrigets slut.

beneath 1400-, 1500-, samt 1600-talen bröt detta ut nya konflikt mellan europeiska stater ungefär tre gånger per tid. Efter andra världskrigets slut äger dock detta konstanta europeiska kriget lyst tillsammans sin frånvaro. Sedan Koreakrigets slut äger stormakterna ej krigat tillsammans med varandra ett enda gång. Trots hotet ifrån dem nukleära vapnen, äger dessa efter andra världskriget inte någonsin använts inom strid.

enstaka vanlig förklaring mot den långa freden existerar detta såsom kallas den ”nukleära freden”, detta önskar yttra enstaka avsaknad från konflikt baserad vid detta faktum för att nukleära sammandrabbningar skulle existera katastrofala till varenda inblandade parter. Den nukleära freden är kapabel dock ej förklara varför fred bestått mellan länder liksom ej besitter kärnvapen, alternativt varför länder utan kärnvapen besitter initierat alternativt deltagit inom väpnade konflikter tillsammans kärnvapenmakter.

Den femte förändringsprocess Pinker identifierar, den ”nya freden,” inföll efter kalla krigets slut.

detta handlar ifall en minskat antal konflikter beneath dem senaste årtiondena. Den sjätte samt sista förändringsprocessen existerar den liksom Pinker benämner rättighetsrevolutionerna – var rättighetsbegreppet successivt utvidgats mot för att gälla kvinnor, unge, homosexuella, samt delvis samt stegvis vilt. Våldets reträtt förmå förklaras från fem historiska krafter: staternas tillgång vid scenen, ett förändring från den militariserade maskulinitetsnormen, detta affärsmässig intresset, ett framväxande världsmedborgarskap, samt en ökat utrymme på grund av förnuft samt förnuftsbaserade resonemang.

Pinker fäster speciell vikt nära förmågan för att läsa; den allmänna läskunnigheten utvidgade människornas emotionella horisont samt utvidgade deras medvetande från andra människors situation bortom deras absoluta att vara nära något, vilket bidrog mot identifikation samt vi-känsla liksom sträckte sig utanför den närmaste gruppen.

Detta plats den grogrund ur vilken rättighetsrevolutionerna kunde växa sig således starka samt livskraftiga för att dem kunde växtdel ut inom den idag således gott liksom allmänt accepterade idén ifall generella mänskliga rättigheter. Pinker existerar enstaka mästare inom hantverket för att notera välinformerade texter. han existerar allvetande inom sin insikt samt spänner tillsammans med lätthet ovan ett mängd olika ämnen: arkeologi, saga, freds- samt konfliktkunskap, antropologi, biologi, spelteori, psykologi, samt neurovetenskap.

Bokens avsnitt ifall konfliktmönster ovan period bygger inom relativt massiv utsträckning vid uppgifter ifrån Uppsala högskola. Uppsala Conflict information schema (UCDP) existerar hans främsta källa till för att förklara utvecklingen sedan andra världskrigets slut. Pinker äger ej egen samlat information, utan visar upp befintlig information, såsom han sätter in inom en större kontext inom enstaka strävan för att förstå dess innebörd.

han står vid andras axlar, sålunda vilket god undersökning ständigt fullfölja. detta Pinker utför inom sin litteratur för att existerar vända forskningsdebatten ifrån för att ställa frågan varför detta blir konflikt, mot för att inom stället fråga varför detta existerar fred. detta existerar ett kritisk förändring, såsom även öppnar till nya svar samt forskningsansatser.

The Better Angels of Our natur bidrog mot för att producera enstaka förnyad argumentation ifall krigets samt våldets utfasning.

Forskarna inspirerades samt debatten fördjupades. detta existerar ingen tillfällighet för att en från dem större samhällsvetenskapliga forskningsprogrammen inom land beneath dem senaste år handlat ifall för att förklara just minskningen från väpnat våld ovan tidsperiod. beneath dem senaste fem år besitter Uppsala högskola bedrivit en innovativt forskningsprogram, ”The East Asian Peace Since 1979”, tillsammans professor Stein Tønnesson inom ledningen.

Programmet syftar mot för att loda den asiatisk fredens djup samt förklara dess tillkomst.

Östasien existerar ett helt kritisk distrikt för att analysera till för att förstå trenden inom riktning mot minskat antal döda inom strid. ett massiv sektion från den globala variationen är kapabel förklaras från förändringar inom just Östasien.

Före 1979 (det kalenderår då konflikten mellan Kina samt Vietnam avslutades) fanns Östasien skådeplatsen till några från dem allra maximalt blodig eller täckt med blod konflikterna inom modern tid: våldsamma strider beneath andra världskriget, Koreakriget, krigen inom Vietnam samt Kambodjakonflikten. Bara beneath Vietnamkriget (1962–1975) dog 1,6 miljoner människor vid slagfältet.

Konflikterna inom Indokina fanns sammanlänkade, samt var spelade regionala samt globala stormakter ut sina konflikter mot varandra vid en sätt vilket ej existerar helt olikt detta vilket idag sker inom region. Koreakriget (1950 –1953) inkluderade en tjugotal parter vilket stridande samt resulterade inom ovan ett miljon döda samt en permanent krigstillstånd mellan Nord- samt Sydkorea.

Längre åter förmå man nämna andra ohyggliga konflikter: 1,2 miljoner döda beneath kinesiska inbördeskriget 1946–1950. samt den i enlighet med Pinker sämsta konflikten genom tiderna, inom begrepp från dödsoffer, utspelades inom östra Asien: An Lushan-upproret inom Kina beneath Tangdynastin vid 700-talet, var ovan 30 miljoner människor dog.

Mot bakgrund från regionens våldsamma bakgrund existerar dess tillväxt mot fredligare förhållanden överraskande.

detta besitter självklart ej blivit helt fredligt – en antal konflikter fortgår alltjämt inom område. inom södra Filippinerna står fredsprocesser just idag samt balanserar, samt detta existerar ännu osäkert angående parterna (framför allt regeringssidan) kommer för att lyckas implementera detta fredsavtal såsom förhandlats fram var.

Fredsprocessen inom södra Thailand gick inom stå efter för att militären tog ovan inom Bangkok. Situationen till dem muslimska minoriteterna inom Myanmar existerar besvärlig. detta handlar alltså angående ett relativ snarare än ett total fred, ett fred likt ej nödvändigtvis (och möjligen ej ens främst) existerar baserad vid ömsesidig medvetande, pluralistisk demokrati alternativt lika rättigheter.

En planet vid väg mot världsfred alternativt världskrig?: ett omläsning från ’Steven Pinker’s The Better Angels of our Nature: Why Violence Has Declined’”.

dock sett inom historiens ljus existerar den asiatisk utvecklingen ändå anmärkningsvärd.

I en antal olika forskningsprojekt inom ramen till detta schema försöker oss idag kartlägga samt förklara denna fred utifrån faktorer såsom ledarnas omprioriteringar, staters förmåga mot repression, ländernas ekonomiska interdependens, USA:s inflytande likt garant, externa aktörers disassociation ifrån distrikt, samt strategibyte ifrån våldsamt motstånd mot ickevåldsmotstånd på grund av dem grupper såsom existerar missnöjda tillsammans den rådande ordningen.

Forskningsprocesserna pågår på grund av fullt samt jag bör ej denna plats föregripa slutsatserna likt bör presenteras senare beneath 2016.

dock våldets reträtt (och tänkbara återkomst) existerar ej begränsad mot Östasien, trots för att kontrasterna syns tydligare var än vid annat håll. Frågan existerar global. Mot bakgrund från den senaste tidens massiva flyktingströmmar mot Europa, inom synnerhet mot Tyskland samt landet, tillsammans en region inom fritt fall, samt tillsammans framväxande globala stormakter vilket Kina samt Ryssland liksom spänner sina muskler, kunna Pinkers tes tyckas obsolet.

Debatten inom solens tid handlar ej ifall om oss existerar vid väg mot fredligare relationer, utan tvärtom om oss befinner oss inom något liksom kunna sägas artikel enstaka uppstartsfas från en tredjeplats världskrig. Flera debattörer samt auktoriteter svarade ja vid den frågan beneath vintern 2015/ 2016. Mats Svegfors skrev vid Dagens Nyheters debattsida för att en ”rimligt sätt för att förklara detta vilket idag sker existerar för att oss existerar inne inom en tredjeplats världskrig”.

Den välkände konflikt- samt underrättelseforskaren Wilhelm Agrell uttryckte sig inom liknande begrepp inom Aftonbladet: ”Vi befinner oss inom något såsom bäst kunna förstås vilket en världskrig.” Även påven Franciskus uttalade sig inom samband tillsammans med enstaka utflykt inom Latinamerika hösten 2015 ifall ”detta tredjeplats världskrig, vilket stegvis pågår, samt likt oss för tillfället bevittnar”.

Hur bör oss ställa oss mot dessa motsägande perspektiv vid den pågående utvecklingen?

existerar oss vid väg mot världskrig alternativt mot världsfred? inledningsvis måste man konstatera för att dem senaste år besitter minskningen från antalet döda inom väpnade konflikter avstannat samt inom stället vänts inom ett uppgång. Trenden mot den ”nya freden” tycks alltså bruten.

Världsfred alternativt fred vid jorden existerar en tänkt scenario var detta ej längre skulle inträffa några konflikt alternativt andra våldsamma konflikter inom världen, utan istället skall konflikter lösning genom samtal.

kalenderår 2014 dog ovan 100 000 människor inom väpnade konflikter – detta plats detta maximalt dödliga året sedan kalla krigets slut, i enlighet med Uppsala Conflict information schema. många från detta drivs från situationen inom region inom allmänhet samt krisen inom Syrien inom synnerhet. tid 2014 krävdes drygt 50 000 dödsoffer bara inom Syrien, tillsammans med andra mening fler än inom samtliga andra konflikter tillsammans detta året.

detta äger skett enstaka uppgång inom antalet väpnade konflikter. tid 2014 utkämpades detta högsta antalet väpnade konflikter sedan 1999: kurera 40 stycken (och tillsammans väpnad menas inom detta kontext konflikter tillsammans mer än 25 personer dödade inom strid). dock dem maximalt intensiva typerna från väpnade konflikter besitter även ökat.

beneath kalenderår 2014 inträffade elva väpnade konflikter såsom förmå utmärks såsom konflikt (”krig” existerar enstaka begrepp såsom oss fredsforskare vanligen reserverar på grund av dem väpnade konflikter var mer än 1000 personer besitter dött inom strid per år). ett särskilt oroande trend existerar detta stigande (om än alltjämt begränsade) antalet konflikter var externa stater blandat sig inom dem lokala konflikterna.

oss ser ett ökad grad från internationalisering från inomstatliga konflikter samt detta existerar just dessa konflikter såsom tenderar för att bli såsom maximalt våldsamma: tid 2014 fanns nio från dem elva krigen internationaliserade.

Under enstaka resultat från kalenderår äger vetenskapsman vid en övertygande sätt kunnat visa för att världen äger blivit fredligare, samt forskningsresul- taten besitter inom sin tur bidragit mot denna positiva utveckling.

detta existerar detta största antalet internationaliserade inomstatliga konflikter sedan slutet från andra världskriget.

Steven Pinkers litteratur förmå hjälpa oss för att ett fåtal korrekt proportioner vid vår konfliktfyllda samtid. Jag tror för att detta existerar både felaktigt samt farligt för att förklara detta såsom för tillfället sker vilket världskrig.

Trots dem blodig eller täckt med blod samt fruktansvärda krigen inom Syrien samt Ukraina pekar den långsiktiga trenden mot mer, ej mindre fred. Flera från länderna inom region befinner sig inom fritt fall, dock inom flera andra regioner runt ifall inom världen besitter utvecklingen varit mer positiv. eftersom krigen inom region utkämpas vid tröskeln mot Europa, upplever européer världen vilket mer konfliktfylld än annars.

dock inom en internationellt perspektiv är kapabel oss notera en antal svåra konflikter beneath årens lopp likt ej äger beskrivits likt världskrig, eftersom dem utspelats längre ifrån Europa än flera från dagens konflikter. Ta exempelvis kriget inom östra Kongo vid 1990-talet, tillsammans med stridande trupp ifrån Angola, Uganda, Rwanda, Tchad, Namibia samt Zimbabwe, vilket skördade tusentals offer.

Vidare, trots för att detta 2014 dog ovan 50 000 inom strid inom Syrien, ligger varken kriget var alternativt något från dem andra pågående krigen inom andra delar från världen inom närheten från nivåerna på grund av döda inom dem numeriskt värde världskrigen. Uppskattningsvis 55 miljoner dog inom andra världskriget, vilket existerar omkring 10 miljoner per kalenderår.

detta existerar även således för att termen ”världskrig” vanligen reserveras till konflikter var dem flesta från världens stormakter ligger inom konflikt mot varandra. sålunda existerar detta ej inom dagsläget. Något världskrig rasar alltså ej inom dygn. Retoriken existerar ej heller helt riskfri; ifall man beskriver detta liksom för att detta idag rasar en världskrig riskerar detta för att bli enstaka självuppfyllande profetia.

Militanta extremister gynnas från apokalyptiska stämningar samt världskrigsretorik. Dagens jihadister skulle nog gärna prata angående en tredjeplats världskrig.

Vad existerar detta egentligen vilket förändrats sedan The Better Angels of Our natur kom ut? numeriskt värde omständigheter bör särskilt nämnas: Rysslands agerande beneath Putin samt den arabiska vårens sammanbrott sidled tillsammans jihadistkonflikternas framväxt.

inledningsvis Putin.

Är oss vid väg mot världskrig alternativt mot världsfred?

i enlighet med Pinker existerar ett betydande förklaring mot stabilitet samt mellanstatlig fred för att gränser mellan länder ses liksom nästan ”heliga”. Denna norm angående för att man ej tillsammans med våld får förändra gränser (sacred border norm) äger bidragit mot betydligt fredligare relationer mellan stater, eftersom detta existerar just territoriella problem att diskutera vilket annars maximalt riskerar för att trappas upp mot väpnade konflikter samt konflikt.

dock detta existerar just denna norm liksom Ryssland, genom sin annektering från Krimhalvön, således fundamentalt äger hotat samt rubbat. Brottet mot Ukrainas territoriella suveränitet hotar för att sätta ur spel bota detta normativa ramverk vilket tjänat dem mellanstatliga relationerna väl efter andra världskrigets slut. detta förmå samtidigt konstateras för att den kraftiga internationella reaktionen – Ryssland äger gått ifrån för att existera enstaka samarbetspartner mot för att betraktas liksom en internationellt bekymmer – visar för att normen alltjämt existerar levande samt betydelsefull.

Normen angående för att ej ändra gränser tillsammans med våldsmakt existerar alltså hotad, dock ej avlivad inom sank.

Pinkers volym skickades mot tryck just då den arabiska våren utbröt. Den arabiska våren möttes tillsammans med massiv entusiasm, dock inom eftertankens kranka blekhet förmå oss ej förklara utfallen liksom några framgångssagor. inom Egypten sitter enstaka färsk diktatorisk chef tillsammans med militärens stöd.

Syrien existerar söndertrasat från radikala extremisters härjningar, sekteristiskt våld samt regimens brutalitet. inom Libyen blev den utländska interventionen en fiasko samt Irak existerar splittrat. Tunisien existerar detta briljant undantaget, något likt även uppmärksammades inom samband tillsammans 2015 års fredspris. Pinker skriver för att detta sannolikt ej existerar några ”[arab]länder likt kommer för att styras från den tankesystem liksom förfäktas från al-Qaida” (s.

368). detta existerar således klart för att ej heller denne kunde förutse framväxten från Islamiska staten, vilket ju existerar ett terrorgrupp tillsammans med aspirationer vid för att producera samt skapa enstaka personlig statsbildning.

Men fenomenet fryst vatten existerar en indikator vid ett större problematik. Samtidigt såsom konflikt allmänt sett äger minskat, besitter vissa typer från konflikter följt en annat mönster.

detta gäller sådana väpnade konflikter var militanta grupper agerar utifrån islamistiska schema (”jihadister”). Dessa ökar inom proportion mot antalet väpnade konflikter, vilket förklaras både från för att dem besitter blivit fler samt från för att andra typer från konflikter blivit mindre vanliga.

JULLÄSNING Trots varenda uppmärksammade konflikt samt konflikter menar somliga för att den planet oss inom solens tid lever inom kunna artikel den fredligaste någonsin.

Världen äger alltså allmänt sett blivit förbättrad vid för att förebygga samt åtgärda konflikter, dock detta gäller ej inom identisk utsträckning då detta handlar ifall dem väpnade konflikterna tillsammans rebellgrupper liksom använder islamistisk retorik. Varför existerar jihadistkonflikterna mer svårlösliga? Överhuvudtaget vet oss överraskande lite angående förutsättningarna till för att åtgärda jihadistkonflikter tillsammans med fredliga medel, helt alternativt delvis.

Framför allt finns detta ett lucka inom freds- samt konfliktforskningen rörande ifall, hur samt inom vilken omfattning våra befintliga teorier angående konfliktlösning existerar tillämpliga till för att åtgärda jihadistkonflikter. inom viss mån förmå dessa konflikters relativt höga frekvens förklaras från för att dem strukturella förklaringsfaktorer Pinker besitter identifierat på baksidan våldets allmänna reträtt ej äger fått identisk genomslag inom arabvärlden.

Statens försvagade roll samt hedersnormen existerar möjligen dem numeriskt värde främsta faktorerna på baksidan utebliven fredsutveckling. Svårigheten för att åtgärda dessa typer från konflikter förmå delvis härledas mot för att flera från staterna inom område inom princip äger brutit samman, samt mot för att makten inom dessa samhällen, inom frånvaro från ett kraftfull statsmakt, inom upphöjd grad baseras vid klansystem.

Dessutom besitter den militariserade maskulinitetsnormen ej utmanats samt förändrats vilket vid flera andra ställen inom världen. dock detta handlar även angående globaliseringen från denna konfliktlinje. då fler nationella konflikter samt lokalt missnöje knyts samman inom ett global retorik, reduceras förhandlingsutrymmet. chansen för att åtgärda dem konkreta underliggande problemen försvåras ifall kampen internationaliseras, samt både regeringar samt rebeller ser sig likt enstaka sektion från enstaka global maktkamp.

Omläsningen från Pinkers lärobok är kapabel tjäna mot för att sätta dagens diskussion samt bedömning inom djupare samt vidare perspektiv.

Lika lite likt oss kunna nyttja årets klimat på grund av för att värdera klimathotet inom världen (temperaturen vid vykort sikt kunna variera, dock den långsiktiga trenden tillsammans med varmare klimat existerar tydlig), förmå oss nyttja information ifall konflikter beneath enskilda tid på grund av för att värdera om världen vid längre sikt rör sig mot fredligare interaktion mellan människor.

på denna plats behövs alltså enstaka balanserad utvärdering. Hoten ifrån Putins Ryssland samt ifrån jihadisterna existerar verkliga samt oroande, samt den fredliga utvecklingskurvan besitter vänt, inom samtliga fall vid begränsad sikt. dock den trend likt Pinker pekar vid existerar ej avhängig utvecklingen beneath en begränsat antal tid – detta existerar längre tidsperspektiv detta handlar ifall.

dem strukturella faktorer liksom driver fram ett fredligare planet kunna många väl vinna ovan dem mer nutida utmaningarna vilket oss idag står inför. detta finns därmed ingen anledning för att ge efter till enstaka pessimistisk fatalism. detta minskade utrymmet till konflikt samt våld inom mellanmänskliga relationer (på olika nivåer) existerar enstaka bedrift vilket mänskligheten slutfört.

Däremot existerar denna minskning av våld ej något oss förmå ta till självklart inom framtiden.

Isak Svensson

Isak Svensson existerar professor inom freds- samt konfliktforskning nära Uppsala högskola. denne existerar chef på grund av detta femåriga forskningsprojektet Resolving Jihadist Conflicts? tro, Civil War, and Prospects for Peace.

* Texten publicerades ursprungligen inom Riksbankens Jubileumsfonds årsbok 2016/2017.

Vill ni nedteckna ett skrivelse var ni kommenterar, samtalar om alternativt kritiserar detta inlägg?

Kontakta ämnesansvarig redaktör.

Ansvarig redaktör:Sebastian van Baalen, skribent Bistånd & tillväxt, Klimat & Säkerhet, Afrika.