Hur kan man rädda ett språk

Ngong, poyanáwa, squamish, karok, dyaabugay, ume­samiska samt 467 mot. detta existerar dem tungomål inom världen vilket klassas likt akut utrotningshotade vid språkuppslagsverket Ethnologues webbplats. Dessa tungomål talas från en fåtal äldre personer samt kommer tillsammans med största sannolikhet för att dö ut inom bara några tid.

samt fler hotas framöver. i enlighet med Unescos Red book of endangered languages existerar nära hälften, 2 473 stycken, från jordens tungomål hotade vid sikt, eftersom ett fåtal alternativt inga små människor äger dem såsom modersmål längre.

Det kräver för att man kraftsamlar samt utför många utifrån en antal faktorer såsom anses språkbevarande såsom antalet talare, för att föra vidare tungomål mot kommande generationer samt stärka dialekterna ställning.

 

 

Och? vilket existerar problemet tillsammans med det? inom föremål eller textstycken inom tidningar samt vid nätet konstaterar debattörer krasst för att tungomål dör all tiden, för att tungomål ej existerar oförändrade. samt nog skulle detta artikel enklare för att hålla sams denna plats inom världen angående oss varenda talade identisk tungomål, skriver mot modell Tim Black vid debattsajten Spiked.

Otaliga andra tungomål besitter sålunda erhålla talare för att dem riskerar för att tystna till gott.

denne konstaterar för att språkdöd existerar en återkommande tema inom mänsklighetens saga, samt menar för att rädslan till internationell även besitter lett mot en missförstånd: ”Språk ses såsom något statiskt, något vilket förmå konserveras vid flaska. dock således existerar detta ej alls. tungomål utvecklas, muterar.

Blir rikare inom vissa aspekter, fattigare inom andra.”

 

En ytterligare debattör, den amerikanske socialpsykologen Roy F. Baumeister, påminner oss ifall Babels en hög byggnad eller struktur, samt fråga ifall detta ej vore väldigt god angående varenda inom all världen talade identisk tungomål, eftersom själva syftet tillsammans tungomål existerar överföring.

enstaka tredjeplats röst, språk­vetaren John McWhorter, skriver för att detta existerar hart då ett omöjlig övning för att lära vuxna människor för att prata en nytt tungomål flytande. ”De såsom önskar återuppliva utdöende tungomål månar angående diversitet.

Främjandet från dem nationella minoritetsspråken samt detta svenska teckenspråket innebär för att aktiva åtgärder bör vidtas till för att stärka språken således för att dem bevaras såsom levande tungomål inom Sverige.

dock dem förlorar för att språkdöd existerar hälsosamt till mångfalden. ifall människor bör behärska umgås vid riktigt talar dem en tungomål liksom flera talar.”

 

Men oavsett vilket dessa debattörer anser pågår räddnings­aktioner på grund av tungomål, alternativt språkvarianter, runt angående inom världen, mot modell till kagulu samt umesamiska (se föremål eller textstycken vid sidorna 24 samt 35).

Både inom land samt inom andra länder finns lagar om språk likt ger särskilda rättigheter åt människor liksom talar minoritetsspråk samt statligt stöd mot revitaliseringsåtgärder. i enlighet med Europarådets stadga ifall landsdels- samt minoritetsspråk bör dem länder vilket undertecknar avtalet höja statusen vid minoriteternas tungomål samt traditioner.

samt Unesco arbetar till för att skydda detta immateriella kulturarvet, detta önskar yttra detta kulturarv såsom ej går för att ta vid, mot vilket bland annat tungomål hör. 

 

Men går detta verkligen för att rädda tungomål liksom bara talas från några ett fåtal personer samt möjligen ej ens äger något skriftspråk?

 

 

– detta existerar ett knepig fråga, säger Östen Dahl, professor inom allmän språkvetenskap nära Stockholms högskola. oss existerar nog flera vilket existerar lite ambivalenta mot den. Å en sidan existerar detta förstås synd för att tungomål försvinner, å andra sidan existerar detta nog ej realistiskt för att tro för att detta går för att rädda således flera från dem utrotningshotade språken. 

 

I själva verket, menar han, existerar detta naturligt för att tungomål dör.

detta besitter hänt förr, samt sker ännu inom vår tidsperiod. samt eftersom människor rör vid sig vid en annat sätt än förr, sker detta oftare, eftersom detta förmå räcka tillsammans för att man gård mot affären inom ett ytterligare bygd på grund av för att man bör behöva nyttja en annat språk. 

 

– Hur detta än existerar blir majoritetsspråket enstaka betydande sektion från ens liv: inom skolan, vid jobbet, då man reser samt därför vidare. 

 

Östen Dahl tror för att detta existerar svårt för att hålla en litet tungomål hållbart beneath dem premisserna.

 

– dem flesta människor inser ej hur svårt detta existerar för att verkligen erhålla en tungomål för att överleva.

detta räcker ej för att prata detta vid söndagar utan detta måste läras in liksom modersmål, ifrån detta för att barnen existerar små. Därefter måste detta talas läka tiden. 

 

– ifall man bör existera helt trygg vid för att en tungomål bör behärska gå vidare leva skulle man nog behöva sätta staket runt detta plats var språket talas, samt ej tillåta vare sig in- alternativt utflyttning.

Man förmå exponera språken mot modell genom att: sätta upp skyltar.

samt även angående man ej tar mot liknande extrema åtgärder måste man även ställa sig frågan hur språket bör fungera. vid vilket sätt bör språket leva vidare? 

 

Han exemplifierar tillsammans med Papua Nya Guinea, vilket äger 840 tungomål vid enstaka landyta ungefär lika massiv såsom Sveriges, samt såsom dessutom existerar en från världens fattigaste länder.

 

– Hur bör människorna var behärska nå högre levnadsstandard samt samtidigt lyckas skydda varenda dessa språk? 

 

För för att en tungomål bör behärska överleva inom en modernt samhälle behövs även en levande skriftspråk, i enlighet med Östen Dahl. 

 

– detta räcker ej tillsammans en skriftspråk såsom besitter skapats från missionärer, vilket besitter översatt Bibeln.

detta behövs utbildat människor likt använder samt utvecklar språket. samt dem ändrar bostadsort ofta ifrån sina hemtrakter.

 

– Rent känslomässigt tycker jag detta existerar synd då tungomål försvinner samt blir lycklig då jag ser människor anstränga sig till för att återuppliva en tungomål. Jag tycker för att dem bör äga allt stöd dem förmå ett fåtal.

Ska man rädda varenda varieteter – samtliga olika former från språken – samt bör man inom därför fall äga en skriftspråk till vart samt ett?

dock allmänt besitter jag tyvärr svårt för att titta hur detta bör fungera vid sikt.

 

Fullt lika pessimistisk existerar ej Leena Huss, professor inom finska, likt arbetar tillsammans med minoritets- samt minoritetsspråksfrågor nära Uppsala universitet. 

 

– Jag tror vid flerspråks­ideologin. Större delen från mänskligheten växer upp tillsammans med flera tungomål omkring sig, samt detta besitter demonstrerat sig artikel positivt till individernas mentala förmåga samt sociala utveckling. 

 

Numera anser ganska flera vetenskapsman även för att ju fler tungomål ett människa lär sig desto enklare äger denna för att lära sig ännu fler, påpekar hon.

 

– dock sedan beror detta ju vid vad man lägger in inom begreppet ”rädda”.

Jag tycker nog detta existerar förbättrad för att prata ifall för att man ”stärker” en språk.

 

Leena Huss tycker detta existerar positivt då människor kämpar på grund av en språks överlevnad, även ifall denna ej direkt sörjer då en tungomål försvinner. 

 

– detta existerar ej identisk sak liksom då ett djur- alternativt växtart dör ut, eftersom tungomål är kapabel dokumenteras samt läras in vid nytt.

dock ändå. angående talarna önskar samt är kapabel rädda en tungomål tycker jag för att dem besitter riktig för att försöka. samt även ifall dem ej lyckas tycker jag för att detta existerar enstaka utmärkt sak inom sig då människor enas kring den egna kulturen.

 

Ett starkt argument på grund av för att rädda tungomål existerar nämligen för att dem hänger tätt samman tillsammans med den kulturella identiteten, möjligen inom synnerhet hos folkgrupper såsom besitter levt beneath förtryck. 

 

– därför detta finns ett rättvise­aspekt vid detta hela: för att ett fåtal upp­rättelse, helt enkelt, samt för att erhålla uppleva sig stolt ovan sitt tungomål samt sin traditioner, säger Leena Huss.

 

Detta existerar något liksom såväl enskilda regeringar likt Europa­rådet samt Unesco äger tagit fasta vid då man bidragit tillsammans tillgångar samt skrivit konventioner till för att främja samt stärka minoritetsspråk. 

 

Andra argument på grund av för att rädda tungomål existerar för att varenda tungomål existerar unikt, samt besitter sina formulering samt specifika mening.

”Ord-för-ord”-översättningar från mot modell ordstäv fungerar sällan, samt inom flera kulturer finns mening till särskilda företeelser såsom ej besitter någon motsvarighet vid andra ställen. Dessutom är kapabel såväl lingvister liksom vetenskapsman ifrån andra områden äga nytta från utdöende tungomål. mot modell förmå zoologer samt biologer lära sig många ifall växt samt djurliv genom dem lokala språken.

likt för att folkgruppen todzu inom Sibirien besitter enstaka mängd olika namn vid rådjur, utifrån djurens ålder samt andra faktorer.

Här redogör oss hur detta kunna vandra till.

ett tvåårig okastrerad råbock likt går för att rida vid kallas mot modell chary.

 

Det finns faktiskt även modell vid tungomål liksom besitter väckts upp ur enstaka tynande tillvaro – samt blivit livskraftiga. Den liksom träffar upp ”litauiska språket” inom skandinavisk familjebok ifrån 1912 får känna till för att detta existerar en tungomål liksom talas från allt färre samt för att ”nästan uteslutande landtbefolkningen talar litauiska”. 

 

– dock då Litauen blev självständigt fick befolkningen inom gång språket igen.

identisk sak hände inom andra delar från detta forna Sovjetunionen. samt inom Spanien fick katalanskan ett helt ytterligare ställning efter Francoregimens fall.

Den existerar knappast hotad längre, säger Östen Dahl.

 

Det finns mot samt tillsammans tungomål såsom återuppväckts ifrån för att äga ansetts döda. en sådant modell existerar hebreiskan (se Språktidningen 2/10). Aboriginspråket kaurna ägde heller ej några talare, beneath flera decennier. dock eftersom missionärer ägde dokumenterat detta, samt detta fanns andra näraliggande språkformer, gick detta för att återskapa, berättar Leena Huss. 

 

Men existerar detta då verkligen en levande tungomål alternativt en musealt?

 

– Ja, detta kunna man förstås fråga sig.

dock detta existerar ej oss utomstående likt bör värdera detta, utan talarna själva. 

 

Och även ifall man anser för att en tungomål existerar räddat inom solens tid behöver detta ej innebära för att detta kommer för att gå vidare leva, påpekar denna, samt konstaterar för att detta behövs en långt perspektiv på grund av för att känna till ifall en tungomål kommer för att överleva vid sikt.

 

– titta mot modell vid svenskan inom land i norden.

Den äger en starkt skydd inom lagen, dock ändå existerar talarna ganska oroliga. samt även ifall tungomål vilket walesiska alternativt frisiska får stöd vid olika sätt, går detta ej för att yttra för att dem existerar tryggade till alltid. 

 

Givetvis finns detta även fara till konflikter angående revitaliseringsåtgärder. Leena Huss exemplifierar tillsammans numeriskt värde falanger vid Färöarna, varav den en bara önskar producera nya mening utifrån färöiska ordstammar, medan andra tycker för att detta existerar inom sin ordning för att nyttja lånord.

denna plats samt plats inom världen finns detta även folkgrupper såsom önskar hålla sitt tungomål på grund av sig själva, samt ej låta utomstående lära sig det.

 

– dock jag tror för att detta existerar ganska ovanligt. dem flesta tycker nog tvärtom för att en tungomål blir stärkt från för att människor utifrån existerar intresserade från för att lära sig det. 

 

Man förmå även diskutera avgränsningar mellan olika språk: fanns börjar samt slutar en tungomål, vad existerar skillnaden mellan enstaka dialekt samt en språk?

bör man rädda varenda varieteter – samtliga olika former från språken – samt bör man inom därför fall äga en skriftspråk till vart samt ett? Ja, frågorna existerar flera samt är kapabel bli objekt till intensiva diskussioner, dock svaren bör helst finnas hos talarna själva, anser Leena Huss.

 

Både Leena Huss samt Östen Dahl samt poängterar för att språkforskare ej kunna rädda tungomål.

detta bota måste utgå ifrån talarna själva. 

 

– dock man är kapabel dra nytta från forskarnas kunskaper!