Vilka fördelarnackdelar finns det med civil olydnad

Sommaren 2018 spreds en klipp vid 21-åriga Elin Ersson vilket hindrar en luftfarkost ifrån för att lyfta till för att stoppa utvisningen från enstaka man mot Afghanistan. Händelsen plockades snart upp från internationell media samt Elins aktion blev enstaka världsnyhet.

Men vilket fanns detta Elin gjorde egentligen? Hennes agerande är kapabel beskrivas liksom civil olydnad.

Principen på baksidan civil olydnad är för att människor förmå förändra orättvisa regler genom för att helt enkelt ej lyda dem, vilket existerar vilket Elin gjorde vid jetplan.

dem likt protesterar tillsammans hjälp från civil olydnad existerar beredda för att utföra detta obekvämt till sig själva samt andra – samt ta konsekvenserna från sitt regelbrott – på grund av för att erhålla makthavarna för att ändra sig.

I klippet vid Elin ser man hur ett ytterligare resenär påpekar för att utvisningen från den afghanske mannen bygger vid ”hennes lands regler”.

denna svarar: ”Jag försöker ändra mitt lands regler. Jag tycker ej ifall dem. detta existerar ej riktig för att skicka människor mot helvetet.” Elin fortsätter sedan för att stå upp tills mannen får vandra från planet.

”Jag försöker ändra mitt lands regler. Jag tycker ej ifall dem.”

Vad existerar civil olydnad – samt vad existerar detta inte?

Det finns några saker för att tänka vid.

till detta inledande bör detta finnas starka moraliska skäl för att avbryta mot lagen samt detta går ej heller för att bete sig hur likt helst.

Dessa principer tillämpades från dem historiska aktivisterna Mahatma Gandhi samt Martin Luther-King, samt idag utgår bland annat Greenpeace ifrån dem inom sina aktioner:

• Icke-våld: du får inte någonsin bete dig våldsamt, hota tillsammans med våld alternativt låta någon anlända mot skada.
• Ingen skadegörelse: ni får ej förstöra någon privat alternativt allmän egendom.
• Öppenhet: ni bör ej maskera dig, samt syftet tillsammans detta ni utför bör artikel tydligt.
• Ansvarstagande: ni bör stå upp till vilket ni utför samt existera beredd för att ta eventuella straff då ni bryter mot enstaka team alternativt en beslut.

Tre gånger civil olydnad besitter gjort skillnad

• Rosa Parks vägrar ge sin sittplats åt ett ljus man

Rosa Parks fanns ett afroamerikansk medborgarrättskämpe likt tidigt engagerade sig på grund av likabehandling.

denna bodde inom Alabama inom södra USA samt enstaka solens tid inom månad 1955 satt denna vid bussen vid väg bostad ifrån jobbet. då ett ljus man klev vid fordrade busschauffören för att denna skulle lämna sin sittplats mot honom.

Det stod nämligen skrivet inom lagen för att svarta människor plats skyldiga för att lämna sina stolar eller bänkar på grund av vita.

vid den denna plats tiden plats rassegregering – för att svarta samt vita hölls åtskilda – vanligt inom USA:s sydliga delstater.

dock Rosa ville ej längre följa regler såsom byggde vid rasdiskriminering. Hennes svar den på denna plats dagen fanns tydligt: ”Jag reser mig ej. Tänker ni arrestera mig på grund av för att jag sitter vid ett buss? Då får ni utföra det.”

Protesten blev en startskott samt ett tecken på grund av den amerikanska medborgarrättsrörelsens kamp till för att avskaffa dem lagar såsom sa för att svarta samt vita människor skulle äga olika rättigheter.

Genom stora, icke-våldsamma kampanjer lyckades rörelsen beneath 1950- samt 60-talen utföra uppror mot den rassegregerande samt diskriminerade ordningen, samt slutligen ändra lagarna.

”Jag reser mig ej. Tänker ni arrestera mig på grund av för att jag sitter vid enstaka buss? Då får ni utföra det.”

• Gandhi bryter förbjudet krydda till Indiens självständighet

Mahatma Gandhi kämpade beneath 1900-talets inledande hälft till för att Indien skulle bli fritt ifrån detta brittiska kolonialstyret.

enstaka från hans maximalt framgångsrika kampanjer handlade ifall salt.

För för att gynna den egna industrin införde britterna en monopol vid salg samt beskrivning från krydda inom Indien, samt enstaka avgift vid krydda. Invånarna inom Indien förbjöds ifrån för att själva utvinna krydda.

dem människor liksom levde inom fattigdom drabbades ytterligare hårt, samt Gandhi beskrev monopolet likt ”brutalt” samt saltskatten såsom ”den maximalt orättvisa från alla”.

För för att protestera mot britternas saltmonopol, vilket sågs liksom enstaka emblem till kurera kolonialstyret, påbörjade Gandhi ett 40 mil utdragen marsch mot byn Dandi var stränderna plats naturligt salta.

Fler samt fler anslöt sig beneath marschens gång samt då Gandhi kom fram ägde denne flera tusen människor tillsammans med sig. han gick ut vid stranden, bröt loss ett näve krydda samt trotsade därmed saltlagen.

Gandhis aktion spred sig snabbt, samt fler började skrapa förbjudet krydda längs Indiens kuster. flera, bland annat Gandhi egen, hamnade inom fängelse till för att äga brutit mot lagen.

dock uppmärksamheten vilket kampanjen ägde fått inom Indien såväl såsom internationellt skakade kolonialstyret samt spred enstaka emotion från kraft hos befolkningen. 1947 blev Indien självständigt.

• Vandana Shiva uppmanar mot fröfrihet genom olydnad

Vandana Shiva existerar enstaka indisk vetenskapsman samt jordbruksaktivist.

denna förespråkar matsuveränitet, biologisk diversitet samt erkännandet från urfolks förståelse. denna besitter flera gånger uppmanat människor för att avsluta följa dem lagar vilket denna menar fråntar enskilda jordbrukare rätten för att spara, kultivera samt byta fröer, samt utför för att världens struktur till matproduktion tas ovan från stora, över nationsgränser företag.

Vandana menar för att detta existerar bäst för att avbryta mot lagar liksom ej existerar rätt och jämlikhet samt vilket utgör hot till existensen vid jorden.

då regelverket skrivs angående samt fullfölja tidigare självförsörjande jordbrukare beroende från storföretag, samtidigt likt den biologiska mångfalden hotas, behövs andra alternativ. Shiva uppmanar mot vilket denna kallar "fröolydnad" – civil olydnad inom kampen på grund av fröfrihet.

Shiva besitter beneath flera årtionden lett kampanjer samt protester, hindrat för att storföretag tagit patent vid lokala råvaror, grundat sitt eget forskningsinstitut samt skrivit ovan 20 skrivna verk, bland annat angående civil olydnad liksom ett teknik.

1993 fick denna Right Livelihood Award.

"När oss äger identifierat dem lagar likt skapar fröslaveri - låt oss besluta oss på grund av för att ej lyda dem.”

Om Globalportalen

Globalportalen är enstaka parti­politiskt obunden plattform tillsammans fokus vid globala problem att diskutera samt råd till dig vilket önskar engagera dig på grund av enstaka rättvis samt hållbar planet.

oss drivs från bistånds­organisationen ForumCiv.

Ser ni något såsom ej stämmer alternativt besitter ni andra funderingar? Mejla oss gärna på info@globalportalen.org!