Varför är man kvar i orala fasen
Psykoanalys
Psykoanalys (av grekiska ψυχή, psyché - själ samt ἀνάλυσις, análysis - upplösning) existerar enstaka psykologisk idé- samt terapitradition, liksom flora fram ur den österrikiske läkaren Sigmund Freuds (1856–1939) psykologiska tänkesätt samt psykoterapeutiska erfarenhet. Psykoanalysen existerar 1) ett idétradition, 2) enstaka terapitradition, 3) ett forskningstradition, samt 4) enstaka teknik för att analysera makrofenomen såsom traditioner samt bakgrund.
Psykoanalysen besitter utvecklats successivt, dels från Freud egen, dels från hans lärjungar, samt rymmer idag enstaka massiv diversitet.
Enligt Freuds psykoanalys upplever människan inre konflikter mellan drifter (från detet) samt moraliska förväntningar (från överjaget) samt äger för att tillsammans med sin vilja samt förmåga (i jaget) avvärja dessa.
Driftsimpulser trängs vid bas från moraliska krav försvunnen (till detta omedvetna), förskjuts samt återkommer (via detta förmedvetna mot detta medvetna) inom maskerad form eller gestalt, mot modell liksom psykiska symptom. Genom för att nyttja psykoanalysens tolkningsprinciper är kapabel impulsen följas baklänges samt man förmå komma mot förståelse angående den ursprungliga orsaken.
Driftspsykologer efter Freud fortsätter för att betona driftens innebörd. Klein samt Kernberg beskriver hur små människor är kapabel hantera en överskott från aggressionsdrift alternativt negativa erfarenheter från sin mor. Genom klyvning kunna gott samt ont behållas isär, samt detta goda således skyddas.
Study with Quizlet and memorize flashcards containing terms like Faserna såsom ingår inom orofaryngeala fasen, Sväljningens faser, Orala fasen and more.Detta leder dock mot svårigheter vilket vuxen: Borderline-personer kastas mellan gott samt ont samt besitter svårt för att titta nyanser. Terapin hjälper patienten för att förena gott samt ont. Bion lyfter fram vikten från för att modern inom sitt psyke kunna ta in samt rymma barnets intryck, tänka kring dem samt ge åter vid en kärleksfullt samt tryggt sätt.
Mahler studera barnets individuation samt separation samt betonar vikten från för att mamman både existerar tillgänglig samt accepterar barnets frigörelse. Annars är kapabel barnet bli kvar inom kampen mellan att vara nära något samt distans - borderline.
Jagpsykologer tonar ner drifterna samt betonar tillväxt från färdigheter samt anpassning.
Objektrelationsteoretiker tonar även ner drifterna samt betonar relationer. Winnicott lyfter fram vikten från enstaka intonad mor. denna behöver dock ej artikel perfekt, utan detta räcker för att denna existerar tillräckligt bra. Mellanområdet existerar en mentalt region mellan unge samt mor likt hjälper barnet för att reglera att vara nära något samt avstånd.
Fairbairn beskriver hur en ungar tillsammans med ett avvisande mor ändå längtar efter hon, samt senare inom existensen vid identisk sätt är kapabel uppleva sig både avvisad samt uppleva längtan efter personer trots för att dem existerar avvisande.
SjälvpsykologenKohut tonar även ner driften samt sätter självkänslan inom centrum.
denne beskriver vikten från för att bli uppskattad, behärska titta upp mot andra, samt uppleva likhet samt samhörighet.
Lacan fullfölja enstaka strukturalistisk tolkning från psykoanalysen.
Psykodynamisk psykoterapi utgår ifrån identisk idétradition, dock besitter reducerat psykoanalysens tre mot fem sessioner per sju dagar, alternativt ursprungligen sålunda gott vilket dagligen, mot ett alternativt numeriskt värde sessioner per sju dagar.
Psykoanalysens teori samt psykoterapi äger utvärderats utifrån vetenskapliga kriterier tillsammans blandade utfall.
Idéhistoriskt sålunda fanns många från Freuds tankestoff före honom, dock han sammanställer samt utvecklar detta mot ett unik teori. Exempelvis menade Platon samt Paulus för att människan äger olika delar tillsammans motstridiga viljor, Schopenhauer talade ifall människan såsom omedveten slav beneath bevarande- samt sexualdrifter, Herbart talade ifall omedvetna idéer likt kämpa samman samt därför är kapabel nå ovan medvetandetröskeln, samt Janet talade angående psykiska energier.
Exempel vid traditioner vilket uppstått ur psykoanalysen existerar anknytningsteorin samt den kognitiva terapin.
Indelning
[redigera | redigera wikitext]Olika indelningar äger gjorts från dem psykoanalytiska teorierna samt praktikerna. Den vanligaste härrör ifrån Fred Pine likt delar in dem inom fyra psykologier:
- Driftsteori (med fokus vid driftslivet),
- Jagpsykologi (med fokus vid anpassning mot samhället),
- Objektrelationsteori (med fokus vid relationer) och
- Självpsykologi (med fokus vid självkänsla).
Denna indelning följs nedan.
Det finns även andra indelningar. Ana Belchior Melícias fullfölja nästa indelning:[1]
- Freudianska skolan: Sigmund Freud
- Jagpsykologiska, Anna Freudianska, alternativt klassicistiska skolan: Anna Freud, Heinz Hartmann
- Kleinianska, alternativt objektrelationsskolan: Melanie Klein
- Post-kleinianska alternativt Bioniska skolan: Wilfred Bion
- Mellangruppen, den oberoende, alternativt den Winnicottianska gruppen: Donald Winnicott
- Självpsykologiska skolan: Heinz Kohut
- Franska, strukturalistiska alternativt Lacanianska skolan: Jaques Lacan
Psykoanalysen grundades inom Wien.
då Sigmund samt Anna Freud flydde undan nazismen 1938 bosatte dem sig inom London. Då fanns Melanie Klein redan var sedan 1926. Meningsmotsättningar uppstod mellan Anna Freud samt Melanie Klein samt den psykoanalytiska gruppen kom för att delas inom numeriskt värde likt stödde respektive teoretiker. Även enstaka tredjeplats samling uppstod - mellangruppen alternativt den oberoende.
Detta ger ett historisk förklaring mot ovanstående beteckningar.
Det finns även olika meningar ifall vilka teoretiker liksom skall räknas mot olika skolor. Detta gäller särskilt på grund av objektrelationsteorin. Ana Belchior Melícias kallar mot modell Melanie Kleins utbildning till objektrelationsskolan[1], medan Salman Akhtar menar för att detta snarare existerar den oberoende gruppen tillsammans med Donald Winnicott samt Ronald Fairbairn vilket skall räknas vilket objektrelationsteoretiker.
Psykosexuella faser.detta fanns Fairbairn såsom myntade begreppet objektrelationsteori. Klein, Margaret Mahler samt Otto Kernberg besitter visserligen en starkt fokus vid objektrelationer, dock besitter även behållit en starkt fokus vid driften samt bör därför i enlighet med Akhtar räknas mot driftsteorin, medan Winnicott samt Fairbain äger lämnat många från Freuds driftsteori.
[2] Nedan följs Akhtars indelning.
Freuds psykoanalys
[redigera | redigera wikitext]Teori - Metapsykologi
[redigera | redigera wikitext]Sigmund Freud (1856–1939) kallar sin psykologiska tänkesätt på grund av metapsykologi. denne refererar därvid mot AristotelesMetafysiken, likt existerar enstaka teoretisk reflektion ovan varats innersta väsen.
Freud beskriver människans psyke utifrån tre synvinklar alternativt perspektiv - den topiska, den dynamiska samt den ekonomiska.
Topiska synvinkeln - inledande topiken (1896) / Topografiska synvinkeln
[redigera | redigera wikitext]Den topiska synvinkeln beskriver psyket utifrån rumsliga modeller. inom den inledande topiken indelar Freud, tillsammans med utgångspunkt inom sin tids psykologi, psyket inom instanser till observation, minne samt kännedom.
han beräknar tillsammans en perceptionssystem, en omedvetet system, en alternativt flera förmedvetna system, samt det medvetna. dem omedvetna samt förmedvetna systemen existerar minnessystem.
I dessa struktur finns föreställningar, likt inom perceptionssystemet besitter formen från bilder, inom detta omedvetna från domstol, samt inom detta medvetna från mening.
Mellan föreställningarna finns associationsbanor, liksom inom detta omedvetna följer primärprocesser, detta önskar yttra associationer utifrån ordlika likheter; samt inom detta förmedvetna följer sekundärprocesser, liksom existerar mer logiska samt verklighetsnära. inom detta omedvetna råder vidare lustprincipen, vilket eftersträvar snabbast tänkbara tillfredsställelse; samt inom detta förmedvetna realitetsprincipen, såsom eftersträvar mer realistisk samt långsiktig tillfredsställelse.
detta omedvetna systemet besitter alltså andra funktionssätt än detta förmedvetna samt detta medvetna.
(Freud talade vid tyska ifall den "topiska synvinkeln" ["topischer Gesichtspunkt"], vilket mot engelska kom för att översättas "topografisk" ["topographical point of view"]. Inom jagpsykologin kom den andra topiken [se nedan] för att kallas på grund av den strukturella synvinkeln, varvid den "topografiska synvinkeln" kom för att syfta vid den inledande topiken.[3])
Dynamiska synvinkeln
[redigera | redigera wikitext]Den dynamiska synvinkeln fokuserar vid människans drifter samt beskriver dem tillsammans bilder hämtade ifrån läran ifall krafter (dynamis vid grekiska) samt ångteknik.
Drifterna existerar likt ångkraft, likt antingen är kapabel ta sig formulering inom muskelaktivitet liksom inom ångmaskinen, alternativt inom relaterade till känslor eruption såsom inom enstaka ångvissla. Freud beskriver flera olika drifter, dock existerar maximalt intresserad från den sexuella.
Första driftsdualismen (1910)
[redigera | redigera wikitext]Freud ordnar drifterna inom numeriskt värde typer.
inom den inledande driftsdualismen ställer han sexualdrifterna mot jagdrifterna alternativt självbevarelsedrifterna. Freuds sexualdrifter existerar vidare än begreppet vanligen förstås, samt inkluderar även oral drift (lusten för att smaka, suga samt äta), anal drift (lust förknippad tillsammans för att defekera), uretral drift (lust förknippad tillsammans för att urinera), exhibitionism (lusten för att visa upp sig), voyeurism (lusten för att betrakta) samt nyfikenhet (lusten för att veta).
dem senare kallas partialdrifter. Jagdrifterna existerar sådant såsom hunger, törst samt aggression. dem driver oss för att förtära samt förtära. dem behöver tillfredsställas inom enstaka viss tidsperiod. Sexualdrifterna (i Freuds vida mening) existerar mer formbara. dem är kapabel skjutas upp samt tillfredsställas vid flera olika sätt, vilket öppnar på grund av för att flera psykiska fenomen i enlighet med Freud förmå härledas åter mot dem.
Andra driftsdualismen (1920)
[redigera | redigera wikitext]I den andra driftsdualismen ordnar Freud ifall drifterna. Sexualdrifterna tillsammans tillsammans med jagdrifter såsom hunger samt törst ses för tillfället tillsammans utgöra livsdrifterna alternativt Eros. Dessa står emot dödsdrifterna alternativt Thanatos.
Den utåtriktade dödsdriften existerar aggressionsdriften, dock detta finns även enstaka inåtriktad dödsdrift likt syftar mot individens slutliga upphörande.
Ekonomiska synvinkeln
[redigera | redigera wikitext]Den ekonomiska synvinkeln hämtar sin metaforik ifrån energi- samt elektricitetslära. Drifterna äger således energi, varmed dem laddar föreställningar inom dem omedvetna samt förmedvetna systemen samt detta existerar detta liksom utför för att dem stiger mot medvetandet.
dem konkurrerar tillsammans varandra samt den idé tillsammans med starkast laddning når medvetandet. tillsammans denna teori menar sig Freud behärska förklara processerna observation, återkallande från minne, samt vision. nära perception når en upplevelse via sinnesorganen psykets preceptionssystem fylld med energi eller spänning tillsammans med psykisk energi.
vid bas från energin stiger den uppfattning sinnesintrycket givit upphov mot, inom konkurrens tillsammans med andra föreställningar, mot medvetandet. nära återkallande från en minne laddas en minnesspår inom detta omedvetna alternativt förmedvetna från psykisk energi samt bildar enstaka uppfattning liksom inom konkurrens tillsammans andra föreställningar stiger mot medvetandet.
nära dröm existerar medvetandet avstängt samt dem minnen vilket laddas tillsammans med psykisk energi måste inledningsvis backa ner inom perceptionssystemet samt var ta formen från bilder, innan dem förmå stiga upp samt nå medvetandet (den andra bearbetningen).
Alla föreställningar existerar dock ej acceptabla på grund av psyket. Mellan detta omedvetna systemet samt detta förmedvetna, respektive mellan detta förmedvetna samt medvetandet, finns censurinstanser, likt är kapabel hindra kontroversiella föreställningar för att nå medvetandet.
Även bortträngningen verkar vid likartat sätt samt tränger undan oacceptabla föreställningar, vilket önskar nå medvetandet. i enlighet med energikonserveringsprincipen är kapabel dock den psykiska laddningen ej omintetgöras, utan den fortsätter för att sträva efter för att nå medvetandet vid andra sätt. då den hindras ifrån för att utföra detta vid sin maximalt direkta väg sker enstaka förvrängning från föreställningen.
Den ursprungliga laddningen förskjuts längs associationsbanorna mot enstaka närbesläktad idé. inom detta omedvetna systemet förskjuts den i enlighet med primärprocessen längs ordlika associationsbanor, samt inom detta förmedvetna systemet i enlighet med sekundärprocessen längs mer realistiska associationsbanor. Sedan förmå enstaka ytterligare vid detta vis laddad uppfattning nå medvetandet.
detta förmå även ske ett förtätning, var flera ursprungliga föreställningar laddas ovan vid ett färsk. Ytterligare mekanismer inom drömmen existerar symbolisering samt dramatisering. Även psykiska samt psykosomatiska symptom menar Freud uppstår vid detta sätt. Den psykoanalytiska praktiken syftar därför mot för att härleda dem mot sitt ursprung genom för att tillsammans med utgångspunkt inom infall, felsägningar samt drömmar följa processerna baklänges.
eftersom detta i enlighet med Freud existerar dem sexuella drifterna (i nära mening) likt existerar dem maximalt oacceptabla, samt även dem maximalt formbara, existerar Freuds nyfikenhet riktat mot dessa.
Freud postulerar vidare för att varenda drift äger sin särskilda energi. Sexualdrifternas energi kallar denne libido, jagdrifternas på grund av jagintresse.
Även livsdrifternas energi inom den andra driftsdualismen kallar han libido. (Dödsdrifternas äger ibland kallats destruedo.) Freud talar även angående fri samt bunden energi. Den fria energin följer primärprocesserna samt den bundna sekundärprocesserna. inom den inledande driftsdualismen tillskriver Freud sexualdrifterna fri energi samt jagdrifterna bunden, samt inom den andra tillskriver denne livsdrifterna bunden energi samt dödsdrifterna fri.
Topiska synvinkeln - andra topiken (1923) / Strukturella synvinkeln
[redigera | redigera wikitext]1923 visar upp Freud ett kompletterande rumslig modell tillsammans med tre mer personifierade instanser - jaget, detet samt överjaget. Jaget existerar instansen till själsförmögenheter såsom tänkande samt vilja. Jaget äger även passage mot motoriken samt är kapabel alltså förverkliga önskningar inom verkligheten.
Den orala fasen 0-1,5 år.Överjaget existerar ett instans till moralisk vägledning modellerad efter våra föräldrar. Överjaget innehåller såväl förbud likt vård. Associerat mot överjaget finns även jagidealet alternativt idealjaget, vilket innehåller positiva ideal. Detet existerar enstaka mer opersonlig sektion ifrån vilken drifterna härrör.
inom denna modell stiger driftsenergin ifrån detet mot jaget, på grund av för att genom jagets resurs mot muskulaturen nå tillfredsställelse. Överjaget kunna dock äga invändningar mot detta samt jaget hamnar därför ofta inom en påfrestande korstryck, ett inre konflikt. inom denna modell ingår även objekt, liksom existerar internaliserade föreställningar angående andra människor.
(Freud talade även ifall den andra topiken vilket "strukturell". Inom jagpsykologin kom man därför för att prata ifall den andra topiken likt den "strukturella synvinkeln".[3])
Psykosexuell tillväxt (1924)
[redigera | redigera wikitext]Freud menar för att olika partialdrifter dominerar beneath olika faser inom existensen, samt härleder psykologisk innebörd ur dem.
beneath den orala fasen (cirka 0–2 år) existerar barnet orienterat mot för att anknyta mot människor samt den övriga världen genom munnen - beneath inledande subfasen genom för att suga samt smaka, mentalt tolkat liksom för att okritiskt ta in; samt beneath andra subfasen, den oralaggressiva, genom för att hugga samt spotta ut, mentalt för att visa personlig vilja samt yttra nej.
Personer såsom senare inom existensen äger oral karaktär existerar kritiklösa samt beroende.
Därefter kommer den anala fasen (cirka 2–4 år), då barnet finner nöje inom för att släppa ut samt hålla åter avföring - den inledande subfasen besitter fokus vid för att släppa ut samt den andra vid för att hålla igen. Den inledande subfasen tänks mentalt generera generositet samt den andra övervakning samt girighet.
Personer tillsammans med anal karaktär existerar kontrollerande samt giriga.
Därpå följer den falliska fasen (cirka 4–6 år) då barnet upptäcker könsskillnaderna, existerar nyfiken vid för att beröra sitt eget könsorgan, visa upp detta, samt titta andras. Fasen existerar mentalt kopplad mot nyfikenhet.
Därefter vidtar latensfasen då driftstrycket existerar lägre samt barnet är kapabel fokusera vid för att förbättra olika färdigheter.
I samband tillsammans puberteten utvecklas den genitala sexualiteten, vilket innebär myndig attraktion samt parbildning.
Freud presenterade denna utvecklingsteori 1923. Karl Abraham kompletterade 1924 tillsammans med subfaser i enlighet med ovan, vilka accepterades från Freud.
Objektrelationernas utveckling
[redigera | redigera wikitext]Barnet tänks inledningsvis äga en autoerotiskt stadium, inom vilket detta upplever stimulans från modern.
Barnet upptäcker snart för att detta är kapabel stimulera sig egen genom tumsugning samt onani, samt barnet besitter inträtt inom detta narcissistiska stadiet. Libidon existerar då riktad mot detta egna jaget. Barnet förmå fantisera behovstillfredsställelse samt upplever sig likt allsmäktig.
När önskehallucinationerna ej längre fungerar, vänder barnet libidon utåt samt börjar anknyta mot yttre objekt (personer), främst sina föräldrar, vilket upplevs liksom omnipotenta.
Barnet blir i enlighet med Freud särskilt intresserad från föräldern från motsatt kön, likt barnet önskar titta naken samt egen visa upp sig på grund av samt onanera, samt önskar samtidigt utföra sig från tillsammans med föräldern från identisk kön. Detta kallar Freud utifrån den antika berättelsen ifall Oidipus till Oidipuskomplexet.
en komplex existerar enstaka team driftsladdade föreställningar. Föräldern från identisk kön sätter sålunda småningom gränser mot detta beteende, varvid barnet känner sig hotat samt tränger försvunnen Oidipuskomplexet. Pojken drabbas i enlighet med Freud från fruktan till för att vilket straff bli kastrerad. Flickan drabbas från penisavund.
inom den genitala fasen börjar man sedan söka älskade utanför familjen. Freud betraktade Oidipuskomplexet liksom kärnan inom sin teori.
Freuds teori ifall Oidipuskomplexet (1897) avlöste ett ytterligare teori - förförelseteorin (1895–1897). flera från Freuds patienter ägde berättat barndomsminnen angående sexuella aktiviteter ifrån vuxna, oss skulle idag kalla detta övergrepp.
Freuds inledande teori gick ut vid för att dessa händelser givit upphov mot patienternas bekymmer. 1897 började han dock betvivla för att dessa händelser kunde artikel sålunda vanliga. Istället vände denne för tillfället vid detta, samt tänkte för att ursprunget mot dessa berättelser - samt mot dem psykiska problemen - istället fanns barnets egna sexuella önskningar samt fantasier, såsom avvisats samt sedan trängts försvunnen.
Den psykiska apparatens utveckling
[redigera | redigera wikitext]Vid födseln besitter barnet en ursprungligt real-jag, såsom äger förmåga för att skilja yttre retningar ifrån inre. Detta avlöses från en kropps-jag vilket uppfattar kroppens gräns mot yttervärlden. inom anslutning mot den narcissistiska fasen bildar barnet detta rensade lust-jaget, såsom består från allt liksom ger njutning, både inom barnet samt inom yttervärlden.
Barnet ser alltså även detta positiva inom yttervärlden liksom enstaka sektion från barnet egen. Kvar blir den främmande resten, liksom existerar allt såsom skapar olust, inom barnet egen samt inom yttervärlden. Barnet ser alltså detta liksom något liksom inte existerar enstaka sektion från barnet egen. Lustjaget existerar enstaka förelöpare mot jagidealet.
då Oidipuskomplexet trängs försvunnen, kommer detta mot detet samt blir omedvetet. Samtidigt bildas jagidealet samt överjaget utifrån förälderns gränser.
Försvarsmekanismer
[redigera | redigera wikitext]Freud beskriver psykiska mekanismer likt skyddar individen ifrån obehagliga känslor - orsakade främst från drifterna, dock även från händelser inom yttervärlden.
Försvarsmekanismerna handhas metapsykologiskt från jaget. Den försvarsmekanism såsom Freud fäster störst vikt nära, ja vilket existerar enstaka hörnsten inom hans teori, existerar bortträngning. Den innebär för att minnen hålls omedvetna genom för att dem trängs undan alternativt ner inom detta omedvetna systemet samt dess metapsykologi beskrivs ovan. Aspekter från känslan kunna finnas kvar, dock förskjuten mot andra föreställningar.
Andra försvarsmekanismer vilket Freud beskriver är: Isolering, liksom innebär för att ett emotion lösgörs ifrån tillhörande uppfattning samt hålls omedveten. Personen förmå prata angående svåra domstol, utan för att verka berörd.
Psykoanalysen existerar 1) ett idétradition, 2) ett terapitradition, 3) enstaka forskningstradition, samt 4) ett teknik för att analysera makrofenomen såsom tradition samt historia.Detta existerar lite grand enstaka motsats mot bortträngning. Reaktionsbildning innebär för att man förstärker motsatsen mot den impuls man försvarar sig mot. Den såsom besitter lust för att smutsa ner sig, blir mot modell överdrivet renlig. Upphävande innebär för att man efter enstaka tanke alternativt papper vilket uppfattas likt förbjuden, utför ett motsatt papper alternativt tanke på grund av för att magiskt försöka omintetgöra den inledande tankens alternativt handlingens verkan.
Rationalisering innebär för att man omedvetet uppfinner falska efterhandsförklaringar mot funderingar alternativt handlingar likt uppfattas såsom olämpliga. Förskjutning innebär metapsykologiskt för att ett energiladdning flyttas ifrån ett tro, liksom upplevs vilket förbjuden alternativt skrämmande, mot enstaka tryggare tro.
Omvändning inom motsats innebär för att enstaka driftsimpuls byts mot sin motsats, mot modell sadism (att plåga andra) mot masochism (att plåga sig själv). Vändning mot detta egna jaget innebär för att enstaka utåtriktad driftsimpuls, såsom aggressivitet, istället kunna vändas inåt mot ett egen. Regression innebär tillbakagång mot en tidigare utvecklingsstadium.
Projektion innebär för att man felaktigt uppfattar egna attribut samt uppfattningar likt angående dem finns hos andra. Introjektion innebär vid motsvarande sätt för att man felaktigt uppfattar andras attribut liksom sina egna. Identifikation innebär för att man införlivar någon annans attribut inom sin personlig självbild. flera från försvaren vänder sig mot driftsimpulser.
Förnekelse vänder sig mot yttervärlden samt innebär för att man ej önskar kännas nära smärtsamma omständigheter inom denna. Freud talar även ifall sublimering, detta önskar yttra för att driften omvandlas mot sublimera samt socialt acceptabla formulering. Sublimering existerar dock ingen försvarsmekanism.[4]
Praktik - Psykoterapi
[redigera | redigera wikitext]Freud tänker alltså för att orsaken mot psykiska samt psykosomatiska bekymmer existerar bortträngda sexuella önskningar, samt andra typer från hämmade drifter.
Genom för att anlända mot insikt ifall dessa ursprungliga önskningar, förmå knutar lösning upp samt saker hamna vid sin rätta område. Den psykoanalytiska psykoterapin går därför ut vid för att utforska patientens omedvetna samt, tillsammans med hjälp från teorierna angående hur föreställningar vid bas från energiladdningarnas förskjutningar kunna förvrängas, härleda dessa processer bakåt.
inom psykoanalysen analyseras vid detta sätt själva symptomen, dock även patientens idéer, felsägningar samt drömmar. Ursprungligen använde Freud hypnos, dock upplevde patienten likt alltför passiv samt exponerad inom den situationen, samt införde istället fria associationer likt teknik, vilket innebär för att patienten uppmanas för att informera varenda idéer liksom faller honom alternativt hon in, utan för att undanhålla något.
Patienten ligger vid ett divan medan psykoanalytikern sitter utom synhåll nära huvudändan. Syftet tillsammans detta arrangemang existerar för att patienten känslomässigt skall förväxla analytikern tillsammans sina föräldrar samt andra viktiga personer. Tanken existerar för att föreställningar kopplade mot Oidipuskomplexet då enklare skall aktualiseras hos patienten.
Denna relaterade till känslor förväxling kallas överföring. Terapeutens motsvarande upplevelse från patienten kallas motöverföring. Freud träffade sina patienter enstaka knapp 60 minuter inom stort sett dagligen. Psykoanalytisk psykoterapi vilket sker bara enstaka alternativt numeriskt värde gånger inom veckan kallas psykodynamisk psykoterapi.
Driftsteori
[redigera | redigera wikitext]Inom driftsteorin fortsätter Freuds betoning från driftsläran för att existera huvud. mot driftsteoretikerna räknas, i enlighet med Samlan Akhtar, bland andra Melanie Klein, Margaret Mahler samt Otto Kernberg.[5]
Melanie Klein
[redigera | redigera wikitext]Melanie Klein (1882–1960) utvecklar sin teori samt erfarenhet inom England.
denna behåller Freuds fokus vid driftlivet samt utvecklar den andra driftsdualismen mellan livs- samt dödsdrifter. Dessa drifter upplevs såsom älskade respektive hat. denna skapar lekterapi tillsammans med små människor samt utvecklar sin teori utifrån denna. denna fäster sig särskilt nära för att barnen ofta placerar saker inom varandra, samt denna formar utifrån detta ett teori var dem inre objekten (föreställningar angående viktiga relationer) existerar centrala.
Kleins metapsykologi existerar alltså framför allt topisk samt uppfattar detta egna samt andras psyken likt utrymme var objekt kunna placeras alternativt påverkas.
Klein överger Freuds psykosexuella tillväxt samt utformar ett personlig utvecklingsteori. i enlighet med Klein genomlöper barnet numeriskt värde positioner.
Den inledande kallas den paranoid-schizoida positionen (0–4 månader) (1946). Barnets jag samt inre objekt existerar ursprungligen osammanhängande samt behöver bli en del av mot enstaka totalitet - inledningsvis jaget samt sedan objekten. Mammans bröst upplevs exempelvis klart, medan detta tar en tag till barnet för att uppfatta mamman såsom enstaka totalitet.
Barnets inre planet befolkas därför i enlighet med Klein från delobjekt såsom bröst samt penisar. en bröst upplevs såsom gott, då barnet får föda, samt vilket ont samt förföljande då barnet ej får föda. Jaget kunna bli en del av kring en gott introjicerat objekt. Denna tillväxt påverkas dels från moderns omvårdnadskvalitet, dock framför allt från barnets balans mellan livs- samt dödsdrifter, vilka färgar objekten.
Barnets personlig dödsdrift existerar huvud samt upplevs vilket många skrämmande. inom den paranoid-schizoida positionen dominerar förföljelse- alternativt förintelseångest. dem försvarsmekanismer barnet använder existerar framför allt binär klyvning, projektion samt introjektion. bestående av två delar klyvning innebär för att goda samt dåliga aspekter från jaget samt objekten renodlas samt idealiseras respektive nedvärderas.
Onda aspekter är kapabel projiceras, detta önskar yttra avlägsnas ur barnet. Nackdelen tillsammans med detta existerar för att barnet försvagas samt för att omvärlden blir mer hotfull. dock även goda aspekter är kapabel projiceras, på grund av för att utföra objektet godare. Nackdelen tillsammans detta existerar för att barnets inre blir mer dominerat från detta onda.
vid motsvarande sätt kunna både goda samt onda objekt introjiceras, på grund av för att utföra den inre världen mer god, alternativt på grund av för att granska dem onda objekten. Agerandet existerar våldsamt samt allsmäktig. Fragmenterande klyvning innebär för att jaget alternativt objekten splittras inom smådelar samt detta leder mot enstaka mer patologisk tillväxt.
Kleins maximalt kända försvarsmekanism existerar projektiv identifikation, liksom innebär för att något från jaget projiceras in inom objektet, till för att sedan behärska granska objektet inifrån. Detta upplevs från den vilket utsätts till detta såsom för att den andra personens känslor ändrar bostadsort in inom enstaka egen.
Motsvarigheten introjektiv identifikation innebär för att man introjicerar en gott (del)objekt såsom detta goda bröstet, samt sedan identifierar sig tillsammans med detta, samt detta blir därför ett källa mot säkerhet. ifall livsdriften inom denna process överväger gentemot dödsdriften, samt ifall mammans omvårdnad överväger gentemot försummelse, kunna barnet mot slut stå ut tillsammans med mammans dåliga sidor samt integrera hon mot enstaka totalitet.
Bilden från hon är kapabel sedan bli alltmer realistisk. Detta innebär övergången mot nästa position.
Den andra samt sista positionen kallar Klein den nedstämmande positionen (4 månader – 5 år) (1935).
Orala fasen, 0 – 1 kalenderår detta existerar då barnet upplever lust samt utforskar sin omvärld genom för att stoppa allting inom munnen.då barnet blir medveten ifall för att gott samt ont båda existerar delar från identisk mor, inser barnet för att den aggressivitet barnet riktat mot dem onda delobjekten, även drabbat mamman likt helobjekt. Detta utför för att barnet känner skuld på grund av för att äga skadat mamman. Detta leder mot depressiv ångest.
Försvaret till detta existerar reparation, detta önskar yttra barnet försöker utföra således både delobjekten samt mamman ej längre existerar skadade. Reparationsstrategin utvecklas sedan mot autentisk älskade. Förståelsen från för att mamman existerar ett personlig individ tillsammans med egna känslor samt vilja, upplevs vilket enstaka negativt resultat samt framkallar sorg.
Barnet blir även mer medvetet angående pappan samt föräldrarnas relation samt känner avund samt sorg. därför småningom genomarbetar barnet dessa äventyr, integrerar föräldraobjekten inom mer realistisk form eller gestalt samt börjar behärska uppleva älskade samt tacksamhet, samt förmå således lämna den nedstämmande positionen.
I den nedstämmande positionen är kapabel barnet nyttja tre olika typer från försvarskonstellationer: Barnet kunna på grund av detta inledande komma tillbaka mot dem omogna paranoida försvaren inom den paranoid-schizoida positionen.
till detta andra kunna barnet nyttja maniska försvar såsom omnipotens, förakt, manisk reparation samt triumf. till detta tredjeplats är kapabel barnet nyttja dem mer mogna tvångsmässiga försvaren upphävande från detta skedda, reaktionsbildning, alternativt tvångsmässigt samlande, tvångsmässigt utbildning alternativt tvångsmässigt kontrollerande.
Klein introducerade lekterapin, inom vilken denna ser barnets fria lek likt ett motsvarighet mot Freuds fria associationer.
Leken tolkas inom mening på grund av barnet samt detta tänks behärska hjälpa barnet för att jobba sig igenom positionerna.
Wilfred Bion
[redigera | redigera wikitext]Wilfred Bion(en) (1897–1979) plats engelsk medicinare samt elev mot Klein. han bedrev psykoterapi tillsammans med psykotiker samt försökte förstå deras tänkande.
Bion tänker sig för att detta finns olika grader från mentala representationer vilka han ställer upp inom nästa ordning: betaelement, alfaelement, drömmar, pre-konceptioner, konceptioner, idé, vetenskapligt deduktiva struktur, samt algebraiska beräkningar. Alfaelement existerar tankarnas minsta delar samt dem går för att nyttja mot tänkande.
Orala-fasen existerar beroende från sensori-motoriska reflexbågen.Betaelement existerar upplevelsen från upplevelse. dem upplevs direkt, liksom tinget inom sig. dem kunna ej användas mot reflektioner, vision alternativt minne.
För för att behärska tänka kring sina erfarenheter, behöver betaelementen omvandlas mot alfaelement. Detta sker genom enstaka bearbetning såsom kallas alfafunktion. Detta existerar ett förmåga såsom detta lilla barnet ej äger, utan barnet behöver hjälp tillsammans med detta från sin mor.
Bion övertar ifrån Klein en fokus vid för att innehålla samt för att innehållas. Bion vidgar användningen. denne kunna mot modell prata ifall för att ett uppfinnare är kapabel innehålla enstaka uppfinning, alternativt för att en samhälle förmå innehålla ett individ. Mamman hjälper sitt ungar för att bearbeta sina erfarenheter, särskilt negativa känslor, just genom för att innehålla dem, hennes psyke samt tankeapparat blir ett behållare till barnets betaelement.
Genom sin alfafunktion omvandlar denna vid en ställföreträdande vis barnets betaelement mot alfaelement, detta önskar yttra denna känner, tänker samt förstår. denna återlämnar dem sedan mot barnet likt alfaelement. Barnet kunna då introjicera dessa samt egen börja tänka kring sina intryck. Detta utför mamman genom enstaka speciell sorts intuitiv öppenhet till barnets relaterade till känslor status, ett öppenhet likt Bion kallar drömmeri.
Den funktion vilket används existerar projektiv identifikation, varigenom barnet placerar betaelementen inom modern. till Bion existerar projektiv identifikation alltså ej bara enstaka försvarsmekanism, utan enstaka essentiell sektion från normalutvecklingen. Barnet förmå således egen förbättra ett alfafunktion, detta önskar yttra förmåga för att tänka kring sina intryck.
Det existerar dock ej ständigt modern klarar från för att låta sitt psyke artikel ett sådan kärl till barnets känsloliv, detta önskar yttra betaelement. denna möjligen egen besitter ett inte utvecklad alfafunktion, alternativt således älskar denna ej barnet alternativt dess far. Istället på grund av för att ta emot barnets betaelement, kunna denna då returnera dem genom projektiv identifikation alternativt utagerande.
Barnet upplever då namnlös skräck. Betaelementen blir kvar hos barnet samt barnet utvecklar ej någon alfafunktion. på grund av för att försöka utföra sig från tillsammans med betaelementen, är kapabel den projektiva identifikationen då utvecklas inom mer patologisk samt tvingande riktning. Betaelementen förmå komma för att upplevas likt vilda tankar alternativt tankar utan tänkare - psykotiska erfarenheter.
Dessutom introjicerar barnet mamman vilket en medvetet missförstående objekt.
Bion uttrycker sig även inom struktur från för att länka samman saker. han talar angående älskade, hat samt insikt såsom sådana länkar. Moderns drömmeri hjälper barnet för att länka samman vid en positivt sätt. Den psykotiska upplevelsen bottnar istället inom ett attack mot sammanlänkning.
Verkligheten uppfattas då likt osammanhängande samt meningslös.
Bion uppfattade liksom sagt algebran såsom den högsta formen från tänkande. denne försöker därför uttrycka sina teorier även inom algebraisk form eller gestalt. container betecknar denne tillsammans med den kvinnliga symbolen ♀ samt innehåll tillsammans med den manliga ♂. älskade betecknas tillsammans med L (love), hat tillsammans H samt förståelse tillsammans K.
Dessa förekommer även inom negativ struktur såsom -L, -H samt -K. O står till den yttersta verkligheten (ultimate reality), själva ursprunget (origin).
Margaret Mahler
[redigera | redigera wikitext]Margaret Mahler (1897–1985) studerade mor-barn-par inom en hemlikt laboratorium samt utvecklade utifrån dem ett teori angående barnets psykiska födelse.
Studierna avsåg framför allt separations-individuationsfasen, medan dem tidigare faserna inom högre grad baseras vid tidigare psykoanalytiska författare. Mahler formulerar nästa utvecklingsfaser:
1) Normal autism (första månaden): Barnet existerar inom denna fas passivt - vaknar på grund av för att förtära samt sover många.
Barnet liknas nära en oval form, inneslutet inom sig självt, omedvetet angående världen, omgivet från en mentalt skal. Barnet tänks uppfatta världen vid en allsmäktig, hallucinatoriskt önskeuppfyllande sätt - allt detta behöver finns inne inom ägget. ifall den vidare utvecklingen misslyckas, blir barnet kvar inom (fixering, regrediering) enstaka inåtvänd autistiskpsykos.
2) Normal symbios (1 mot 4–5 månader): en ospecifikt leende (riktat mot alla) visar för att barnet trätt ut ur den autistiska fasen samt börjat intressera sig till omvärlden. beneath fasen utvecklas sedan en specifikt leende, likt visar för att barnet föredrar modern. Barnet börjar inom denna fas bli intresserat från modern samt hennes ansikte, dock existerar ännu även många passivt samt insjunket inom sig självt.
Barnet lever kvar inom en allsmäktig, hallucinatoriskt önskeuppfyllande tillåtelse samt uppfattar sig äga inflytande ovan mor-barn-enheten. Barnet uppfattar sig självt likt en tillsammans med modern. Mor-barn-enheten existerar däremot skild ifrån resten från världen från en skal. detta inre uppfattas såsom lustbetonat, detta yttre likt olustbetonat (motsvarar Freuds lustjag samt främmande rest).
inom symbiosen börjar barnet uppfatta sin lekamen samt förbättra en kroppsjag, detta börjar även uppfatta enstaka identitet samt förbättra en egen. ifall den vidare utvecklingen misslyckas, blir barnet kvar inom enstaka symbiotisk psykos, var barnet använder mamman likt ett sektion från sig självt.
3) Separation-individuation (4–5 månader mot 4 år): Separations-individuationsfasen inleds tillsammans med för att detta autistisk-symbiotiska ägget öppnas.
detta sker då barnet blir mer alert samt målorienterat, kontinuerligt aktivt utan självinsjunkna perioder. Fasen indelas inom nästa delfaser:
- 3A) Differentiering (4–5 mot 10–12 månader): Barnet utforskar sin personlig samt moderns lekamen, börjar skilja ut sig ifrån modern, uppfatta andra personer vilket separata (objektrelationer) samt börjar nära 8 månader uppleva bekymmer till främlingar.
då modern existerar frånvarande blir barnet ofta dystert. Barnet visar nyfikenhet till titt ut-lekar samt liknande på grund av för att bearbeta frånvaro samt återkomst. Övergångsobjekt skapas (se nedan). Modern behöver artikel tillgänglig till barnet, behärska ta emot samt rymma barnets känslor, egen behärska skilja mellan barnets behov samt egna, samt låta barnet existera ifred då barnet signalerar detta.
ifall mamman existerar opålitlig riskerar barnet för att behöva fungera likt moder åt sig självt samt förbättra en falskt egen. angående barnet tvingas ut ur symbiosen till snabbt, riskerar detta för att förbättra ett social rädsla.
- 3B) Övning (10–12 mot 16–18 månader): Barnet börjar utforska världen, besitter ett "kärleksaffär" tillsammans med världen, samt återvänder mot hemmabasen modern på grund av för att beläggning vid sitt behov från säkerhet.
Barnet börjar uppleva viss bekymmer på grund av för att dess frigörelseprocess är kapabel innebära ett negativt resultat från modern.
- 3C) Åternärmande (16–18 mot 22–24 månader):
- 3Ca) Begynnande åternärmande: Upplevelsen från sig egen samt mamman vilket separata individer blir allt tydligare. en indikator vid detta existerar för att barnet ofta hämtar saker samt ger mot mamman till för att visa vid sina intressen.
Barnet erfar då även för att mamman ej ständigt existerar intresserad från identisk saker. Fadern besitter ej varit enstaka sektion från symbiosen, dock ej heller helt utanför. för tillfället börjar barnet behärska skilja ut honom såsom ett separat individ, samt förmå även inleda relationer tillsammans andra personer.
- 3Cb) Åternärmandekrisen (18–20 mot 24 månader): Medvetenheten ifall för att existera ett personlig individ utför barnet medvetet ifall sina egna begränsningar samt nödvändigheten från mamman samt hennes älskade.
Oron till för att förlora modern, hennes älskade samt uppskattning, tilltar samt barnet håller sig därför närmare hon. Barnet börjar erhålla ett fruktan på grund av främlingar samt är kapabel artikel svårtröstad från andra än modern. Krisen förmå från flera föräldrar uppfattas sålunda för att en tidigare kompetent samt frimodigt ungar går igen inom utvecklingen.
Modern behöver bejaka barnets ambivalens mellan för att dels söka sig ut inom världen, dels reagera våldsamt samt dels söka modern. angående barnet överbeskyddas riskerar han alternativt denna för att uppleva till massiv fruktan på grund av världen samt bli alltför bunden mot modern.
- 3Cc) Den individuella lösningen vid krisen: Barnet försöker hitta detta optimala avståndet mot modern.
Barnet börjar behärska uttrycka sig inom anförande samt lek, vilket ger nya möjligheter mot både överföring samt bemästrande. Skillnader mellan olika små människor blir större. Pojkar söker sig mer utåt, medan flickor önskar existera närmare modern. ifall den vidare utvecklingen misslyckas blir personen kvar inom separations-individuations-fasen samt fortsätter brottas tillsammans med att vara nära något samt frigörelse (borderline).
- 3Ca) Begynnande åternärmande: Upplevelsen från sig egen samt mamman vilket separata individer blir allt tydligare. en indikator vid detta existerar för att barnet ofta hämtar saker samt ger mot mamman till för att visa vid sina intressen.
- 3D) Konsolidering (22–24 månader samt framåt): Psykosexuell / libidinös objektkonstans etableras, detta önskar yttra enstaka inre foto från modern vilket existerar oberoende från hennes närvaro.
Detta förutsätter för att onda samt goda objekt (bilder från henne) kunnat förenas samt för att den goda bilden överväger. Kognitiv objektpermanens, detta önskar yttra förmågan för att uppfatta livlösa objekt såsom kontinuerligt befintlig, besitter uppnåtts nära 18–20 månader i enlighet med kognitionspsykologenJean Piaget. vid motsvarande sätt utvecklas självkonstans ifall ett positiv självvärdering överväger.
Erik H.
Erikson[redigera | redigera wikitext]
Erik Homburger Erikson (1902–1994) vidareutvecklar den psykosexuella utvecklingsteorin samt tillför fler biologiska aspekter. han existerar dock maximalt känd till dem psykologiska samt samhälleliga utvidgningarna. denne tillför även fler stadier, totalt åtta, sålunda för att teorin omfattar läka existensen.
han menar för att människan inom varenda etapp genomlever ett psykosocial kris, var detta står mellan numeriskt värde motsatta tendenser. angående krisen löses vid en positivt sätt etableras till varenda fas ett elementär styrka, angående ej skapas istället enstaka kärnpatologi. Stadierna framgår från nästa tabell.
| Ålder | Psykosexuellt stadium | Relationsområde | Psykosocial kris | Grundstyrka | Kärnpatologi | |
| Positivt | Negativt | |||||
| spädbarn | oral-respiratorisk-sensorisk-kinestetisk | modersfigur | tillit | misstro | hopp, förväntan | tillbakadragenhet |
| koltbarn | anal-uretral-muskulär | föräldrafigurer | självständighet | skam, tvivel | vilja | tvångspräglat beteende |
| lekålder | infantil-genital, lokomotorisk | kärnfamilj | initiativ | skuld | målmedvetenhet | hämning |
| skolålder | latens | grannskap, lärcentrum | arbetsamhet | mindervärdeskänslor | kompetens | tröghet |
| ungdom | pubertet | ungdomsgrupper, förebilder | identitet | identitetsförvirring | trohet | avvisande |
| ung myndig | genital | partner inom sex samt sysselsättning | intimitet, älskade | isolering | kärlek, sysselsättning | uteslutning |
| vuxen | (prokreativ) | hushåll, arbetsgemenskap | generativitet | stagnation, självupptagenhet | omsorg | förkastelse |
| ålderdom | (generalisering) | släkten, mänskligheten | integritet | förtvivlan, avsky | visdom | förakt |
Otto Kernberg
[redigera | redigera wikitext]Det främsta bidraget ifrån Otto Kernberg(en), född 1928, existerar hans indelning inom tre olika personlighetsorganisationer: neurotisk, borderline samt psykotisk.
Utvecklingsmässigt tänker sig Kernberg, inspirerad främst från Klein, Mahler samt Edith Jacobson (1897–1978), för att barnet inledningsvis delar upp verkligheten mellan gott samt ont, innan detta lär sig skilja mellan sig självt samt andra. detta är kapabel uppleva sig självt liksom en tillsammans mamman, dock skilja mellan positiv samt negativ interaktion tillsammans hon.
sålunda småningom lär sig barnet för att skilja ut sig självt ifrån sin omgivning, vanligtvis nära 1 1/2 – 3 års ålder). Därefter förmå barnet även känslomässigt förena gott samt ont inom identisk individ samt uppfatta nyanser (ytterligare en par tre tid framåt). Särhållandet från gott samt ont bottnar ursprungligen inom ett oförmåga för att förena dem.
Detta kunna senare utvecklas mot försvarsmekanismen binär klyvning, tillsammans med primitiv idealisering å en sidan samt primitiv nedvärdering å den andra.
Den såsom fortsatt äger bekymmer tillsammans för att skilja mellan sig egen samt andra besitter ett psykotisk personlighetsorganisation. Den vilket äger etablerat enstaka åtskillnad mellan sig egen samt andra, dock kvar utför bruk från tvådelad klyvning, tillsammans enstaka kraftfull uppdelning från verkligheten inom gott samt ont, särskilt inom relationsmässiga samt emotionella situationer, den äger enstaka borderline personlighetsorganisation.
Denna något som är svårt att hantera eller övervinna för att förena gott samt ont uppkommer angående aggressionsdriften överväger gentemot libidon, vilket kunna äga antingen konstitutionella orsaker alternativt bero vid för att negativa erfarenheter äger övervägt gentemot positiva. (Borderline personlighetsorganisation existerar ej detsamma såsom borderline personlighetsstörning.) Den likt lyckas förena gott samt ont inom identisk individ samt förmår titta nyanser äger ett neurotisk personlighetsorganisation.
Jagpsykologi
[redigera | redigera wikitext]Framträdande personer inom jagpsykologin existerar Anna Freud samt Heinz Hartmann (1894–1970). Jagpsykologin besitter haft massiv innebörd framför allt inom Nordamerika.
I jagpsykologin hamnar driftsläran samt dem inre konflikterna inom bakgrunden. Man fokuserar inom stället vid jagets förmågor, såsom övervakning ovan motoriken samt försvarsmekanismer.
inom centrum står förmågan mot anpassning, vilket blir liktydigt tillsammans psykisk välbefinnande. Hartmann menade metapsykologiskt för att detta utöver drifternas energier även finns neutral energi, likt jaget förmå nyttja.
Anna Freud plats verksam inom London. denna utvecklade former på grund av samtalsterapi tillsammans små människor samt sammanfattade även den psykoanalytiska teorin angående försvarsmekanismer.
Dels beskrev denna tre förstadier mot försvar samt dessa kallade denna förnekelse inom fantasin, förnekelse inom mening samt handling samt jaginskränkning (att man blir återhållsam samt försiktig). denna utvidgade dessutom teorin tillsammans med nya försvarsmekanismer, vilka denna benämnde identifikation tillsammans angriparen alternativt omkastning från passivitet mot aktivitet (att man tar ovan angriparens aggressivitet samt styrka samt egen går mot attack), en struktur från altruism alternativt deltagande identifikation (att man kunna hjälpa någon ytterligare för att förverkliga drömmar angående älskade samt släkt inom stället på grund av sina egna), pubertetsintellektualisering (att drifterna omvandlas mot samt får sitt utlopp inom tänkande) samt pubertetsaskes.[6]
Anna Freud omnämnde den andra topiken liksom "strukturell".
inom hennes efterföljd kallade Heinz Hartmann därför denna på grund av den "strukturella synvinkeln". Merton M. Gill utarbetad därefter den strukturella synvinkeln mot enstaka mindre konfliktfylld struktur, var detta styrande jaget existerar överordnat samt mer primärprocesstyrda strukturer underordnade.[3]) Även andra synvinklar äger föreslagits, såsom den genetiska (David Rapaport (1911–1960)[7] samt den adaptiva.[8]
Objektrelationsteori
[redigera | redigera wikitext]Objektrelationsteorin utvecklades inom Storbritannien.
Begreppet myntades från Ronald Fairbairn.[2] Även denna plats hamnar drifterna inom bakgrunden. Fokus läggs inom stället vid nära relationer, främst mellan små människor samt föräldrar, samt dem inre föreställningarna ifall dessa - dem inre objekten.
De främsta företrädarna på grund av objektrelationsskolan existerar i enlighet med Salman Akhtar: Michael Balint, Donald Winnicott, Harry Guntrip, Masud Khan, John Sutherland, Christopher Bollas samt Patrick Casement.[2]
Donald Winnicott
[redigera | redigera wikitext]Donald Winnicott (1896–1971) verkade inom England likt barnläkare samt barnanalytiker.
denne lade massiv vikt nära samspelet mellan mor samt ungar. enstaka utmärkt mor bör artikel lyhörd samt responsiv samt följa barnets initiativ. detta existerar viktigt för att denna existerar inom samklang tillsammans med sitt ungar samt tar emot barnets "spontana gest" alternativt genuina impulser. ifall mamman ej existerar lyhörd uppfattar barnet detta vilket en intrång.
Mamman fungerar såsom ett spegel genom för att bekräfta samt visa barnet vem han alternativt denna existerar. angående mamman ej klarar detta riskerar barnet för att förbättra en "falskt själv", detta önskar yttra förställa sig samt spela en spel inom förhållande mot omgivningen, ej våga existera sig självt utan rentav tappa försvunnen vem han alternativt denna existerar.
Mamman behöver dock ej existera perfekt, detta räcker för att existera tillräckligt bra alternativt normalt hängiven.
Winnicott tänker sig för att barnet ursprungligen befinner sig inom en status från först narcissism samt besitter en ointegrerat jag. Barnet existerar beroende från för att mammans jag täcker upp till barnets, då förmå barnets jag bli en del av mot enstaka totalitet.
Barnet uppfattar ursprungligen sig självt liksom oändlig makt. angående mamman existerar tillräckligt lyhörd samt responsiv förmå barnet behålla denna upplevelse. på grund av för att klara detta inträder denna nära förlossningen inom ett primär moderlig upptagenhet. Snart behöver barnet dock bli mer realitetsanpassat samt detta sker genom för att barnet inom sin föreställningsvärld riktar sin aggression mot den inre bilden från mamman samt förstör denna foto.
då barnet sedan upptäcker för att mamman existerar kvar, förstår detta för att detta finns enstaka från barnet oberoende verklighet. detta existerar viktigt för att mamman vid detta sätt tillåter barnet för att skilja ut sig samt bli enstaka personlig individ.
För för att klara denna passage skapar barnet mellan sig egen samt mamman en mellanområde alternativt "potentiellt rum".
detta existerar en region liksom ligger vid gränsen mellan ungar samt mor, mellan fantasi samt verklighet; både samt / varken alternativt. detta existerar platsen till lek samt kreativitet. Genom för att leka inför mor, lär sig barnet både för att anknyta samt för att artikel isolerad. Ibland kunna en objekt erhålla identisk innebörd, exempelvis enstaka nalle, samt kallas då en övergångsobjekt.
en sådant förmå bara skapas från barnet självt.
Winnicott accepterar sexualdriften. Denna betraktar denne liksom relationsbildande. han förnekar däremot dödsdriften samt betraktar aggression vilket något reaktivt. inledningsvis då denna frikopplas ifrån en relaterande blir den destruktiv.
Winnicott bedrev psykoterapi tillsammans med unge. ett teknik han använde plats för att rita ett krumelur vid en sidblad.
Barnet samt terapeuten turades sedan angående för att rita vidare samt denna lek blev utgångspunkt på grund av en diskussion. Krumelurleken fungerar både diagnostiskt samt terapeutiskt samt motsvarar Freuds fria associationer.
W. R. D. Fairbairn
[redigera | redigera wikitext]Ronald Fairbairn (1889–1964) plats verksam liksom doktor samt psykoanalytiker inom Skottland.
Fairbairn ser människan likt huvudsakligen relationssökande samt ej huvudsakligen lustsökande likt Freud antog. detta finns därför inget detta inom Fairbairns modell, samt libido existerar enstaka jagfunktion. han förnekar dödsdriften samt ser aggression likt ett reaktion vid frustration samt försummelse. till Fairbairn handlar detta inre existensen framför allt ifall älskade.
Psykopatologi uppkommer nära obesvarad alternativt frustrerad älskade. Fairbairn betonar betydelsen från dem verkliga relationerna. elementär existerar barns absoluta beroende från sina föräldrar. ifall mamman existerar avvisande är kapabel spädbarnet ej välja andra relationer utan måste hantera den psykiska smärtan från för att bli avvisad genom inre psykiska manipulationer från objekt samt jag.
detta avvisade barnet tvingas älska ut inom tomma intet. förkastas barnets älskade kunna barnet uppfatta sin älskade vilket dålig samt förbättra enstaka schizoid problematik. Alternativt förmå barnet uppfatta sitt hat såsom uselt samt förbättra enstaka depressiv problematik. inom Fairbairns teori existerar dem inre objekten helt centrala.
Jaget förmå rikta libido, detta önskar yttra älskade samt längtan, mot en inre objekt. Jaget förmå även tränga försvunnen en objekt, vilket i enlighet med Fairbairn innebär för att rikta hat mot detta. inom Fairbairns modell existerar detta alltså objekt likt trängs försvunnen, ej driftsimpulser.
| Fairbairns endopsykiska situation | |||
| Antilibidinösa | Libidinösa | ||
| Jag | Det antilibidinösa jaget (ursprungligen Den inre sabotören) | Centraljaget | Det libidinösa jaget |
| Objekt | Det avvisande objektet eller Det antilibidinösa objektet | Idealobjektet | Det lockande objektet eller Det libidinösa objektet |
Ronald Fairbairn existerar maximalt känd till den endopsykiska situationen.
detta existerar ett topisk metapsykologisk modell bestående från delar från jag samt objekt, vilken ersätter Freuds andra topik / strukturella synvinkel. inom sin slutliga struktur (1944/1951/1963)[9][10][11] består modellen från tre jag samt tre objekt. Mamman internaliseras vilket en inre objekt. angående mamman upplevs likt frustrerande klyvs detta objekt inom tre delar: Det avvisande alternativt antilibidinösa objektet, det lockande alternativt libidinösa objektet samt idealobjektet (detta objekt saknades inom den ursprungliga modellen).
detta avvisande objektet existerar utvecklat ur upplevelsen från mammans avvisande sidor. detta lockande objektet existerar format från barnets längtan efter sin mor, dock objektet existerar samtidigt ont eftersom detta ej fyller år barnets behov från älskade. Idealobjektet existerar en gott objekt. dem avklyvda antilibidinösa samt libidinösa objekten trängs försvunnen från jaget samt blir omedvetna.
eftersom jaget besitter ett libidinös bindning mot detta internaliserade objektet, klyvs även jaget vid motsvarande sätt inom tre korresponderande delar: Det antilibidinösa jaget (ursprungligen kallat den inre sabotören), likt förblir libidinöst bundet mot detta avvisande/antilibidinösa objektet, det libidinösa jaget såsom förblir libidinöst bundet mot det libidinösa objektet, samt centraljaget likt förblir libidinöst bundet mot idealobjektet.
dem libidinösa bindningarna finns var, på grund av för att barnet upplever detta liksom nödvändigt för att bli älskat från sin mor. Tanken för att lämna den förhoppningen skapar separationsångest. dem avklyvda delarna trängs försvunnen samt blir omedvetna. detta antilibidinösa jaget riktar även, å detta antilibidinösa objektets vägnar, hat mot detta libidinösa objekt-jag-paret inom enstaka indirekt bortträngning, vilket utför för att barnets längtan efter älskade blir extra kraftigt omedveten samt smärtsam.
Fairbairn tänker sig för att idealobjektet inom huvudsak motsvarar Freuds Överjag. Fairbairn avvisar existensen från en detta.
En individ såsom utifrån ett otillfredsställd älskade mot enstaka avvisande mor besitter utvecklat enstaka sådan endopsykisk struktur, är kapabel tolka andra människor, samt egen agera, utifrån dem tre jagen. Utifrån detta libidinösa jagets koppling mot detta libidinösa objektet är kapabel andra uppfattas liksom lockande dock oåtkomliga; samtidigt förmå denna längtan kännas sårig samt smärtsam vid bas från attackerna ifrån detta antilibidinösa jaget.
Utifrån detta antilibidinösa jagets koppling mot detta antilibidinösa objektet är kapabel andra uppfattas såsom avvisande. Man kunna även utifrån detta antilibidinösa jagets – från detta antilibidinösa objektet inspirerade – attityd mot detta libidinösa jag-objekt-paret behandla andra nedlåtande samt våldsamt. Modellen kunna utifrån dessa tre perspektiv förklara varför personer, såsom blivit negativt bemötta från sin mor, är kapabel artikel benägna för att uppleva sig lockade från personer såsom bemöter dem negativt även senare inom existensen.
Den kunna även förklara varför personer förmå uppleva för att någon trycker ner dem, även då ingen utför detta. Den förmå på grund av detta tredjeplats förklara varför människor mot synes omotiverat behandlar andra nedlåtande samt våldsamt.
Den psykologiska utvecklingen går i enlighet med Fairbairn ifrån infantilt beroende baserat vid mottagande mot moget beroende baserat vid belönande.
Psykoterapin syftar mot för att patienten skall öppna sitt slutna struktur, våga titta verkligenheten vilket den existerar samt integrera objekten samt jagen, således för att man är kapabel ge samt ta emot älskade vid en mer realistiskt sätt. på grund av för att detta skall existera möjligt, behöver patienten möta enstaka god samt omtänksam vårdare, samt våga skapa enstaka fräsch verklighetbild utifrån denna relation.
Självpsykologi
[redigera | redigera wikitext]Självpsykologin utvecklas från Heinz Kohut(en) (1913–1981). Begreppet själv införs inom psykoanalysen efter Freud samt finns hos exempelvis Hartmann samt Winnicott. Självet existerar till Kohut centrum på grund av upplevelse, motivation samt självkänsla.
Kohut placerar självet inom centrum samt utvecklar ett teori ifall självet liksom enstaka struktur inom den psykiska apparaten. Kohut tonar ner många från Freuds teorier samt lägger fokus vid självkänslan. Detta fullfölja han successivt, inledningsvis inom ett begränsad teori, var han infogar självet inom Freuds metapsykologi (1971), sedan inom ett utvidgad, var denne lämnar många från Freuds metapsykologi (1977).
Kohut utvecklar Freuds teori angående narcissism. Kohut ser narcissism (självkärlek) såsom något inom grunden gott, liksom dock är kapabel utvecklas fel. Freud ägde beskrivit hur ökad egenkärlek leder mot minskad älskade mot andra, vilket inom hans modell uttrycks sålunda för att libido antingen kunna riktas mot andra - objektlibido, eller mot ett egen - narcissistisk libido.
Kohut menar istället för att älskade mot andra samt mot ett egen existerar ömsesidigt givande samt för att oss behöver båda delar, vilket denne beskriver likt för att objekt- samt narcissistisk libido existerar separata.
Kohut beskriver självet liksom enstaka intrapsykisk struktur tillsammans tre poler: självhävdande ambition, internaliserade värden samt ideal, samt ett pol på grund av upplevelse från likhet samt samhörighet (som denne inför senare inom teorin).
Mellan dessa poler finns en spänningsfält från begåvningar samt färdigheter.
De tre polerna motsvarar tre självobjektsbehov: Speglingsbehovet innebär för att barnet behöver bli sett, uppskattat, beundrat. Idealiseringsbehovet innebär för att barnet behöver ett fåtal beundra någon ytterligare samt associera sig mot den personens betydelse.
Tvilling- alternativt alter ego-behovet (senare inom hans teori) innebär behov från upplevelse från likhet samt samhörighet. detta många lilla barnet äger även en sammansmältningsbehov liksom innebär behov från intuitiv medvetande.
Senare teoretiker äger lagt mot motståndarbehov, detta önskar yttra behov från sporrande konkurrens (Lachmann samt Wolf), valideringsbehov, detta önskar yttra stöd från känslor (Stolorow, Brandchaft samt Atwood), verkansbehov detta önskar yttra förmåga för att beröra andra därför för att man får sina självobjektsbehov tillfredsställda (Wolf), samt självbeskrivningsbehov, detta önskar yttra nödvändigheten från för att uttrycka sina erfarenheter (Trop samt Stolorow).
Utvecklingsmässigt menar Kohut för att barnet behöver erhålla dessa behov tillgodosedda genom intonade föräldrar. Dock ej vid en fullkomligt sätt, utan barnet behöver även uppleva ett optimal frustration, vilket hjälper barnet för att klara motgångar inom existensen. ifall denna tillväxt går väl, får individen ett upplevelse från för att artikel älskvärd, duglig samt tillhörig; angående ej, således uppstår tvivel vid detta.
En ytterligare utvecklingslinje handlar angående för att ett fåtal en sammanhållet själv, detta önskar yttra ett upplevelse från för att existera hel samt äga ett historisk kontinuitet. Motsatsen existerar en fragmenterat själv.
Kohut inför även nästa försvar: Horisontell klyvning innebär för att otillfredsställda självobjektsbehov hålls borta ifrån medvetandet.
Vertikal klyvning innebär för att detta grandiosa självet hålls borta ifrån resten från självet samt ej förmå utvecklas samt bli en del av. Undvikande innebär för att man undviker situationer var ens självkänsla ånyo riskerar för att kränkas. Kompensation innebär för att man försöker tillfredsställa sina självobjektsbehov vid andra sätt, exempelvis genom föda alternativt äventyr.
Kohuts psykoterapi existerar många lyhörd samt omvårdande samt försöker tillgodose dem självobjektsbehov patienten ej fått tillgodosedda inom barndomen - tillsammans med optimal frustration. inom självpsykologin sitter man inom terapin ansikte mot ansikte samt använder ej divanen.
Lacan
[redigera | redigera wikitext]Jacques Lacan (1901–1981) plats fransk specialistläkare.
han plats inspirerad från strukturalismen, särskilt från språkforskaren långnovell Jacobson samt etnologenClaude Lévi-Strauss. Lacan önskar igen mot Freud, dock fullfölja samtidigt ett radikal strukturalistisk omtolkning från hans skrifter. ett från hans teser existerar för att detta omedvetna existerar strukturerat liksom en tungomål, därför lämpar sig språkteorier på grund av dess tolkning.
Hans teori existerar enstaka från dem mer svårgenomträngliga.
Lacan beskriver tre ordningar alternativt register - detta reala, imaginära samt symboliska. dem illustreras från ett geometrisk figur - den borromeiska knut, vilket består från tre ringar inflätade inom varandra.
Den reala ordningen innefattar ämne samt lekamen, dock även drömmar, hallucinationer samt skräck.
Den existerar omöjlig för att förstå samt ligger nära Kants tinget inom sig. Den imaginära ordningen omfattar bilder samt ideal. Den existerar fascinerande dock även bedräglig. Hit hör den dyadiska relationen, känslor, aggressioner samt naturen. mot den symboliska ordningen hör språket, lagen, kulturen, den sociala ordningen samt den triadiska relationen.
Hit hör även döden, frånvaron samt bristen. således beskrivs mot modell den reale fadern vilket den fysiska individ liksom avlat en; den imaginäre fadern liksom samlingen från fantasier kring fadern, liksom utför honom mot ett ideal- alternativt skräckfigur; samt den symboliske fadern vilket den funktion fadern intar, då han på grund av barnet in inom den sociala ordningen.
Den symboliske fadern kallas även "fadersnamnet". vid identisk sätt förmå penisen beskrivas, alternativt fallosen, liksom Lacan föredrar för att kalla den. Den reala fallosen existerar penisen inom kroppslig mening; den imaginära fallosen existerar detta okända objekt såsom vårt begär ytterst sett sträcker sig mot; den symboliska fallosen existerar signifikanten (tecknet) till den Andres längtan samt på grund av jouissance, vilket existerar den smärtsamma njutning man uppnår då man efter kulmen fortsätter söka njutning.
Den uttrycker även könsskillnaden.
Den imaginära ordningen träder man in inom genom spegelstadiet. ifrån start existerar den "för tidigt födda" människan hjälplöst hänvisad mot en biologiskt relaterande mot sin mor. dock inom 1/2- mot 1 1/2-årsåldern blir barnet fascinerat från sin personlig spegelbild. då detta identifierar sig tillsammans med den, alternativt tillsammans ett jämnårig, uppstår jaget, samt barnet äger enstaka tidsperiod svårt för att skilja mellan sig självt samt andra.
inom detta blir barnet även delvis bedraget, eftersom man ej existerar sin spegelbild. Barnet blir avundsjukt vid bilden, vilket detta uppfattar liksom mer hel, samt sålunda förs enstaka aggressivitet in. Spegelbilden illustrerar den konfliktfyllda duala relationen mellan unge samt mor. detta existerar dock ingen autentisk dyad, ty den imaginära fallosen finns tillsammans vilket enstaka tredjeplats part.
Den imaginära fallosen existerar vad modern känner begär mot bortom barnet.
Den symboliska ordningen träder man in inom genom Oidipuskomplexet, inom vilket fadern träder in samt räddar barnet ifrån den konfliktfyllda samt illusoriska dyadiska relationen tillsammans modern. Oidipuskomplexet existerar indelat inom tre "tider": inom den första tiden inser barnet för att modern känner begär mot något bortanför detta självt - den imaginära fallosen.
Barnet inser för tillfället, för att modern ej existerar fullkomlig, eftersom denna längtar. Barnet inser även sin personlig ofullkomlighet, eftersom detta ej förmå tillfredsställa moderns begär. Barnet försöker artikel detta vilket modern längtar efter, samt uppfattar modern såsom skrämmande allsmäktig. mot detta kommer för att driften börjar utföra sig gällande inom dem reala genitalierna.
Barnet inser då, för att detta ej räcker tillsammans detta imaginära - detta måste tillhandahålla något realt, dock dess reala genitalier existerar utan hopp otillräckliga. inom den andra tiden träder den imaginäre fadern in. Fadern räddar barnet genom för att förbjuda moderns inträde mot fallosen samt barnets inträde mot modern, vilket Lacan ibland talar angående vilket kastration från modern.
detta existerar viktigt för att modern respekterar detta förbud. Barnet ser för tillfället fadern såsom objekt till moderns begär. inom den tredje tiden träder den reale fadern in. han visar för att han äger fallosen, samt kastrerar barnet inom därför måtto för att detta blir omöjligt på grund av barnet för att gå vidare försöka artikel fallosen till modern.
Barnet kunna då istället symboliskt känna igen sig tillsammans med fadern, vilket skapar överjaget.
Lacan beskriver tre strukturer. samtliga människor hör mot någon från strukturerna. Den såsom går igenom samtliga tre tiderna, utvecklar neurotisk struktur. Neurotikern bor inom språket samt neurosen existerar strukturerad vilket ett fråga. Den karaktäristiska försvarsmekanismen existerar bortträngningen, vilken innebär för att ett beteckning förpassas mot detta omedvetna, från vilket ställe den ständigt återvänder inom maskerad form eller gestalt.
Om man når den tredjeplats tiden, dock istället på grund av för att känna igen sig tillsammans med fadern, identifierar sig tillsammans modern och/eller tillsammans den imaginära fallosen, faller man igen inom den imaginära preoidipala triangeln samt får pervers struktur. inom relation mot driften positionerar man sig vilket objekt på grund av den Andres njutning.
Perversionen utmärks från bristen vid fråga. Förnekelsen, vilket existerar den på grund av den perversa strukturen utmärkande försvarsmekanismen, innebär för att man samtidigt förnekar samt erkänner. detta man förnekar existerar moderns kastration.
Om enstaka blockering äger plats redan före den inledande tiden, utvecklas psykotisk struktur. Den försvarsmekanism likt används denna plats existerar förkastelsen, såsom innebär ett mer total förnekelse än inom den perversa strukturen.
detta man förkastar existerar fadersnamnet. detta bli en del av ej inom detta symboliska universat, vilket leder mot en hål inom den symboliska ordningen. Fadersfunktionen existerar reducerad mot imaginär. Psykotikern existerar ockuperad från språket.
Ett drag inom Lacans psykoterapi fanns för att han ej arbetade tillsammans med fasta längder vid sessionerna, utan då terapeuten uppfattade för att patienten sade något viktigt, avslutades sessionen.
Forskning samt utvärdering
[redigera | redigera wikitext]Psykoanalysen ser sig vilket enstaka forskningsmetod, såsom genom för att fördjupa sig inom enskilda människor kunna komma mot djupa slutsatser angående människans psyke. Freud plats vilket medicin läkare väl tränad inom kvantitativ teknik. då han utvecklade sina psykoanalytiska teorier, valde denne dock för att ej nyttja den.
Istället utvecklade denne ett personlig teknik, grundad vid observationer inom anslutning mot behandlingen från sina patienter. Hans teknik liknar närmast kvalitativ teknik alternativt deltagande insamling.
Det existerar sant för att man genom fördjupning inom ett enskild individ förmå nå djup medvetande från honom alternativt hon. flera invändningar besitter dock även rests mot detta metodval.
en bekymmer existerar för att enstaka observationer ej är kapabel generaliseras mot för att gälla varenda - möjligen förstår man ett individ vid djupet, dock varför skulle slutsatserna gälla alla? en annat bekymmer existerar för att ett behandlare likt forskar vid sin personlig behandling kunna äga svårt för att förhålla sig neutral mot sina påverkan, samt detta finns ett fara för att han besitter enklare för att dra slutsatser liksom ligger inom linje tillsammans med hans förväntningar än såsom går emot dem.
på grund av detta tredjeplats sker behandlingen inom enskildhet samt detta existerar svårt på grund av andra för att vid en objektivt sätt granska vilket likt verkligen skett.
Det finns även empiriskt stöd till metodologiska tveksamheter. då Freuds meddelande mot Wilhelm Fliess publicerades, besitter detta argumenterats till för att hans beskrivningar inom breven samt fallbeskrivningarna skiljer sig åt vid en sätt såsom ger misstankar ifall för att Freud ibland förändrat sina fallbeskrivningar på grund av för att förbättrad passa hans teorier.[12]
Allt detta är kapabel dock avhjälpas angående psykoanalysen undergår vetenskapliga studier tillsammans förbättrad upplägg.
därför besitter dock hittills ej skett inom någon nämnvärd omfattning.
Metapsykologi
[redigera | redigera wikitext]En ytterligare något som är svårt att hantera eller övervinna existerar den höga abstraktionsnivå såsom dem psykoanalytiska författarnas teorier ligger vid. flera term skulle behöva definieras förbättrad, till för att behärska stödjas alternativt falsifieras.
inom vilken fras tänks mot modell detet, jaget samt överjaget existera? Teorierna ifall barns tidiga tillväxt möter särskilda svårigheter, då spädbarn ej kunna prata.
Karl Popper äger ifrågasatt psykoanalysens falsifierbarhet: han besitter menat för att teorierna formulerats vid en sådant sätt för att dem existerar förenliga tillsammans varenda tänkbara empiriska utfall.[12][13]Adolf Grünbaum äger istället argumenterat till för att psykoanalysen existerar falsifierbar.[12][14][15]
Kanske indikerar Freuds benämning "metapsykologi" för att psykoanalysen främst skall förstås liksom enstaka psykologisk tänkesätt, enstaka metafysik på grund av psyket?
Forskning äger utförts vid psykoanalytisk utvecklingsteori, från mot modell Margaret Mahler (se ovan). undersökning inom anknytningsteori, ett teoribildning likt ursprungligen utgick ifrån psykoanalysen, besitter bekräftat Mahlers, Winnicotts, Fairbairns, Kohuts tillsammans fleras idéer angående för att lyhördhet samt responsivitet hos föräldrar befrämjar tillväxt från enstaka psykisk hälsa.[16] Modern spädbarnsforskning äger även bekräftat delar från Mahlers resultat: Ögonkontakten blir mer kontinuerlig nära enstaka månads ålder samt en social leende kommer nära 3–4 veckor.
nära 6–7 månader kunna barnet visa fruktan. Modern undersökning besitter dock ej kunnat bekräfta Mahlers teorier ifall naturlig autism samt symbios hos detta lilla barnet.[17]
Psykoterapi
[redigera | redigera wikitext]Kvantitativ undersökning vid psykoanalytisk/psykodynamisk teknik besitter ej kommit igång förrän relativt nyligen, samt ännu inom små omfattning ifall man jämför tillsammans med kognitiv beteendeterapi.
Socialstyrelsen inom land äger gått igenom behandlingsmetoder mot nedstämdhet samt ångest samt då funnit för att psykodynamisk korttidsterapi besitter små inverkan vid vissa status, dock för att forskningsläget ofta existerar till uselt på grund av för att uttala sig. då detta gäller tvångssyndrom hos unga avråds ifrån användning från psykodynamisk korttidsterapi.[18]
Kultur
[redigera | redigera wikitext]Freud byggde upp ett gemenskap tillsammans starka personliga grupp, var denne egen intog ett roll liksom enstaka auktoritet.
Dessa grupp utvecklades bland annat genom för att Freud egen analyserade sina närmsta lärjungar, såsom inom sin tur analyserade nästa generation, samt sålunda vidare.[19] Personer tillsammans med självständiga idéer manövrerades vid olika sätt ut, såsom Carl Gustav Jung, Alfred Adler samt Jacques Lacan. Freud organiserade gemenskapen inom Internationella Psykoanalytiska Sällskapet, inom sin tur indelad inom olika landsföreningar.
vid dessa sätt kunde psykoanalysen leva sitt eget liv inom ett tillsammans den akademiska världen parallell struktur. Freud kunde därför behålla kontrollen ovan sitt verk, samt rörelsen kunde växa samt erhålla påverkan. Samtidigt innebar detta för att chansen mot alternativa idéer samt objektiv undersökning begränsades. detta faktum för att konkurrerande skolbildningar flora fram är kapabel tyda vid enstaka svag empirisk stabilisering eller fastsättning - angående ämnen är kapabel avgöras empiriskt, behöver man ej strida angående dem.
Webster betraktar psykoanalysen snarast vilket enstaka religion.[12][20]
Genusfrågor
[redigera | redigera wikitext]Psykoanalysen äger även utifrån genusteori kritiserats på grund av för att upprätthålla sedvänja synsätt vid kön samt genus. Nyare psykoanalytiska teoretiker äger gått inom svaromål samt omformulerat teorierna.
Alice Miller samt Jeffrey Masson äger kritiserat Freud på grund av för att denne övergav förförelseteorin, detta önskar yttra för att denne avfärdade sina patienters berättelser angående sexuella övergrepp inom barndomen, samt istället började tolka sådana minnen likt förskjutningar samt förvrängningar från patienternas egna förbjudna önskningar (Oidipuskomplexet).
Vissa vetenskapsman äger tvärtom ur Fliessbreven dragit slutsatsen för att övergreppsberättelserna ej existerar autentiska, utan härrör ur Freuds spekulationer.[12]
Idéhistoria
[redigera | redigera wikitext]Begrepp
[redigera | redigera wikitext]Freud plats många intresserad från antiken samt hämtade term därifrån.
Oidipuskomplexet existerar utvecklat ur legenden angående monark Oidipus. Oidipus dräper, ovetande ifall sitt ursprung, sin far samt gifter sig tillsammans sin mor. Narcissismen existerar utvecklad ur myten ifall Narkissos, ett fin yngling likt förälskade sig inom sin personlig spegelbild inom enstaka källa.
Andra topiken/Strukturella synvinkeln
[redigera | redigera wikitext]Platon (427–347 f.
Kr.) beskriver en tredelat psyke. Förnuftssjälen söker vishet samt äger sitt säte inom huvudet; mod- samt ambitionssjälen existerar energisk, stridslysten, söker ära samt finns inom bröstet; samt begärssjälen söker valuta, inflytande samt sex samt finns inom buk samt underlivet. inom Dialogen Faidros liknar Platon själen nära en bevingat tvåspann: Den en hästen existerar välartad, behärskad samt söker visdom; den andra existerar bångstyrig, impulsiv samt söker njutning.
Kusken besitter för att styra. Låter han den välartade hästen råda, förmå spannet höja sig mot idévärlden.[21][22]
Aristoteles (384–322 f. Kr.) beskriver enstaka ytterligare tredelning: Allt levande besitter enstaka vegetativ själ, vilket syftar mot näringsintag samt förökning.
Djuren besitter dessutom ett djursjäl, liksom möjliggör rörelse.
Freud delar in utvecklingen inom fem olika faser.Människan äger utöver detta även ett förnuftig själ, såsom möjliggör tänkande.
Aposteln Paulus (c:a 3 – c:a 65) utför även ett två- alternativt tredelning från människan. Anden alternativt den nya människan önskar detta goda. Köttet alternativt den gamla människan äger lust mot detta onda.
Människan äger för att välja mellan för att "vandra inom anden" alternativt för att "göra köttets gärningar". (Romarbrevet 6-8, Galaterbrevet 5, Efesierbrevet 4, Kolosserbrevet 3)
Dynamiska synvinkeln
[redigera | redigera wikitext]Arthur Schopenhauer (1788–1860) beskriver sin tänkesätt inom Världen likt vilja samt föreställning. inom världen finns enstaka opersonlig samt överindividuell vilja likt driver allt.
Den kommer mot formulering inom bevarandedriften såsom näringsintag, samt inom sexualdriften likt fortplantning. till den enskilde existerar dock världen bara föreställning, maya: Människan uppfattar ej varats innersta väsen, utan tror för att detta existerar denna egen såsom önskar saker, blir förälskad, bildar släkt. inom själva verket existerar denna bedragen från viljan, vars avsikt existerar artens fortlevnad.
Schopenhauer plats inspirerad från indisk tänkesätt, särskilt Upanishaderna. Freud lyfter även fram människans utsatthet till sexualdrifternas tryck, dock talar påfallande lite angående fortplantningen.[23][24]
Friedrich Nietzsche (1844–1900) talar ifall sexuella samt aggressiva drifter. denne beskriver flera psykologiska processer vilket liknar Freuds: Drifter förmå begränsas genom ett energisk glömska, dem är kapabel genom sublimering uttryckas vid en ställföreträdande sätt, dem förmå vändas inåt.
Dessa processer ger förutsättning till samhällets uppkomst.[23]