Heter som en finsk sjö
Päijänne
- För asteroiden, titta 1535 Päijänne.
Päijänne (ˈpæi(j)ænːe) (tidigare vid svenskaPäjäne[a]) existerar ett vatten inom landskap Mellersta land i norden samt Päijänne-Tavastland. stort insjövatten existerar den näst största inom land i norden samt äger enstaka yta vid 1 080 km².
Saimen (finska: Saimaa ([ˈsɑi̯mɑː])) existerar Finlands största samt Europas fjärde största vattendrag, efter Ladoga, Onega samt Vänern.Längden vid stort insjövatten existerar 119 km (längsta stort insjövatten inom Finland[2]), samt den största bredden existerar 28 km.
Päijänne existerar Päijänne-Tavastlands landskapssjö.[3]
Geografi
[redigera | redigera wikitext]Päijänne existerar den näst största stort insjövatten inom Finland;[1]Enare sumpmark eller våtmark existerar något mindre samt Saimen större.
Päijänne utgör enstaka sektion från Kymmene älvs vattendrag. stort insjövatten avrinner inom söder via Kalkisforsen mot stort insjövatten Ruotsalainen samt vidare genom Kymmene flod mot Finska viken.
I Päijänne finner man detta största finländska insjödjupet vid 95 m.[1] Djupet ligger inom fjärden Ristinselkä inom norra Päijänne invid Rappukallio inom Toivakka samhälle. Djupet existerar markerat tillsammans med en speciellt sjömärke både vid fjärden samt vid sjökortet ovan Päijänne. Medeldjupet inom Päijänne existerar inom medelvärde 16,2 meter.
Vattennivån existerar inom medelvärde 78,39 m ö.h, tillsammans ett årlig variation mellan 77,94 samt 78,83 m ö.h.
Lista ovan Finlands sjöar.Vattenståndet existerar likt lägst inom april samt vilket högst beneath midsommaren.
De största öarna inom Päijänne existerar (från söder mot norr) Salonsaari (i Asikkala), Virmailansaari (i Padasjoki), Judinsalo samt Onkisalo (i Luhanka), Muuratsalo (ligger delvis inom Muurame samt delvis inom Jyväskylä [före 1993 delvis inom Säynätsalo]) samt Vuoritsalo (i Jyväskylä, före 2009 inom Jyväskylä landskommun).
Historia
[redigera | redigera wikitext]Från enstaka vik mot enstaka insjö
[redigera | redigera wikitext]Päijänne fanns ett vik inom Ancylussjön efter för att inlandsisen drog sig igen nära slutet från den senaste istiden. Landhöjningen gjorde viken senare mot ett personlig vatten. Vattnet ur den forna Päijänne rann från norrut ovan Muurasjärvi, Iso-Kotajärvi samt älven Hinkuanjoki (i Pyhäjärvi) mot Kalajokidalen, vilket då fanns ett vik inom Bottniska viken.
detta antas för att vattnet ifrån Saimen rann från mot Päijänne beneath identisk tidsperiod.
Lista ovan Finlands sjöar i enlighet med kommun.Landhöjningen fanns starkare norrom samt inom dem norra delarna från Päijänne. till ca 6 200 tid sedan blev Suomenselkä ett vattendelare samt vattennivån inom dem södra delarna från Päijänne steg. Vattenmassorna trängde igenom Stängselåsen samt började istället rinna från söderut, antagligen mot ett start ovan Mäntyharjuleden.
Idag rinner vattnet från ovan Vuolenkoski samt Kymmene flod mot Finska viken.[4]
Etymologin på baksidan namnet Päijänne
[redigera | redigera wikitext]Päijänne torde existera en från dem äldsta ortnamnen inom land i norden.
Man är kapabel ta ett tur vid stort insjövatten, fiska, paddla, bada inom isvak samt åka skridskor.Språkforskare besitter försökt ge olika förklaringar vid namnet dock man vet ej vilken förklaring vilket existerar den relevanta. Oklart existerar även ifrån vilket tungomål namnet härstammar. detta är kapabel artikel från samiskt ursprung samt härstamma ifrån den tiden då samerna ännu levde inom södra samt mellersta land i norden. [5]
Vattenkvalitet
[redigera | redigera wikitext]Päijännes vattenkvalitet existerar god samt vattnet inom den södra delen förmå drickas utan beredning.
Den fabriksrelaterade belastningen plats likt störst år 1960–1985, dock sedan dess besitter vattenkvaliteten förbättrats. Vattnen inom norra Päijänne äger påverkats från industrierna inom Äänekoski samt Lievestuore sulfitcellulosafabrik samt Kangas pappersbruk inom Jyväskylä, centrala Päijänne äger å sin blad påverkats från industrierna inom Jämsä älvdal. Kvaliteten förbättrades många inom mitten vid 1980-talet då dem striktare utsläppsreglerna gjorde för att man plats tvungen för att utveckla reningen nära Metsä-Botnia inom Äänekoski.
De striktare reglerna plats delvis resultatet från den namnlista vid 140 000 underskrifter såsom folkrörelsen Päijänne puhtaaksi lyckades samla ihop på grund av för att påtvinga industrierna effektivare rening från sitt utsläppsvatten.
Här listar oss några från dem maximalt populära sjödestinationerna såsom kunna ge dig ett koncept angående varför land i norden ofta kallas “Landet tillsammans dem tusen sjöarna”.Namnlistan överlämnades mot inrikesminister Matti Ahde1983. Högsta domstolen slog 1985 fast dem striktare reglerna. Den finländska huvudstadsregionens vatten leds ifrån södra Päijänne, ifrån Asikkala, längs Päijännetunneln mot Sillböle pool inom Vanda.
Nationalpark
[redigera | redigera wikitext]I södra delen från Päijänne finns Päijänne nationalpark såsom befinner sig vid kommunerna Padasjokis, Asikkalas samt Sysmäs områden.
Sjöar förändras beneath sina livscykler – dem flesta finska sjöarna existerar bildade nära slutet från den senaste istiden, Weichselistiden, vilket ägde utrymme på grund av 115 000 – 11 600 kalenderår sedan.Kärnområdet inom nationalparken existerar Kelvenneåsen, såsom löper inom syd-nordlig riktning, existerar 8 km utdragen samt 50–800 m bred. dem skyddade lagunsjöar likt bildas från åsen existerar populära båtutflyktsplatser.
Kanaler
[redigera | redigera wikitext]Päijänne besitter kanalförbindelse mot Keitele inom norr längs den kalenderår 1993 färdigställda Keitele kanal, mot Vesijärvi nära Lahtis inom söder längs den tid 1871 ibruktagna Vääksykanalen samt mot stort insjövatten Ruotsalainen nära Heinola längs den kalenderår 1878 färdigställda Kalkkinen kanal.
Man byggde ett helt fräsch kanal nära Kalkkis tid 1964.
Man äger länge planerat för att förena Kymmene älvs vattendrag tillsammans med enstaka färsk kanal mot havet, dock dessa planer besitter än därför länge ej genomförts. en alternativ skulle artikel för att förbinda via Keitele, detta önskar yttra den således kallade Savolaxkanalen, alternativt ifrån Päijännes södra ände tillsammans med den därför kallade Mäntyharjukanalen mot Saimen, varvid ett förbindelse mot havet skulle vandra längs Saima kanal.
en tredjeplats alternativ skulle existera för att förbinda Päijänne direkt mot Finska viken tillsammans med kanaler mot Kymmene flod.
Båttrafik
[redigera | redigera wikitext]Päijänne existerar en populärt båtutflyktsmål: man förmå ta sig ifrån Lahtis ända mot norra delen från Mellersta land i norden samt Pielavesi inom Savolax.
Ett från dem största båtevenemangen inom land i norden, Päijännepurjehdus seglas varenda juli ifrån en änden från stort insjövatten mot den andra änden. förruttnad går ifrån Padasjoki mot Jyväskylä, starten sker vartannat tid ifrån söder (Padasjoki) samt vartannat tid ifrån norr (Säynätsalo inom Jyväskylä).
inom segeltävlingen deltar årligen omkring 180 kölbåtar samt cirka tusen seglare.
Kommentarer
[redigera | redigera wikitext]- ^I modernt språkbruk används detta finskspråkiga namnet även vid svenska.