Vad gör man antibiotika av

Antibiotikum (plural: antibiotika) (från grekiskaanti, mot, samt bios, liv) existerar medicin likt verkar mot bakterier.^[1]

För biologer existerar detta ämnen likt producerats från levande organismer inom avsikt för att hålla andra organismer borta. Exempelvis lever både bakterier samt svampar antingen likt parasiter alternativt vid för att avbryta ned dött ämne.

eftersom båda äger identisk födokälla försöker dem förgifta varandra genom för att utsöndra ämnen såsom dem andra ej tål. Exempelvis producerar penselmögelpenicillin på grund av för att hålla bakterier borta, medan aktinobakterier producerar amfotericin till för att hålla svampar borta.

De antibiotika vilket blivit kända till vårdpersonal samt inom förlängningen till allmänheten existerar sådana likt kunna användas liksom medicin.

då man pratar ifall antibiotika inom dagligt anförande syftar man vid medicin mot bakterier inom allmänhet, även preparat såsom existerar syntetiska, detta önskar yttra vilket saknar motsvarighet inom naturen. Läkemedlen är kapabel artikel antingen baktericida (avdödande) alternativt bakteriostatiska (tillväxthämmande).

Svampar samt växter kunna även avskräcka vilt ifrån för att förtära upp dem tillsammans med antibiotika såsom begränsar djurcellers funktion.

maximalt känt existerar troligen ciklosporin, vilket bland annat används nära psoriasis samt på grund av för att minska risken till avstötning från transplanterade kroppsdel. Även streptomycin förmå räknas mot denna grupp.^[2]

Historia

[redigera | redigera wikitext]

I folkmedicinen besitter sedan gammalt mögel använts likt botemedel nära olika sjukdomar.^[3]Kvicksilver användes även såsom antimikrobiellt medicin mot syfilis redan vid 1500-talet.

Detta fanns dock många farligt på grund av patienten.

Den inledande vetenskapliga observationen ovan antagonism mellan olika mikroorganismer gjordes från Pasteur samt Joubert, vilka redan 1877 iakttog för att vissa aeroba bakterier hämmade växten från mjältbrandsbakterier, samt uttalade ett förmodan för att detta möjligen skulle behärska användas terapeutiskt. Garré fann 1887 för att pyoceaneusbakterien ägde förmåga för att avsöndra antibakteriellt verkande ämnen.

många vetenskapsman studerade detta fenomen samt 1899 framställde Rudolph Emmerich samt Oscar Löw en extrakt ur pyoceanuskulturer, kallat pyoceanas, liksom verkade upplösande vid mjältbrands- samt difteribakterier.^[4]

I slutet från 1800-talet sysslade Paul Ehrlich tillsammans med mikroskop samt noterade för att vissa färgämnen ansamlades inom bakterier dock ej inom mänsklig vävnad.

denne fick då idén för att förbättra en gift liksom ansamlades inom syfilisbakterier dock ej inom mänsklig vävnad, samt hans assistent Sahachiro Hata uppfann arsenikföreningenarsfenamin (Salvarsan) 1909. Sulfonamid gav Gerhard DomagkNobelpriset 1939, samt 1945 fick Alexander Fleming, Howard Walter Florey samt Ernst Boris Chain Nobelpriset till upptäckten respektive fördjupade insikter ifall enstaka från världens maximalt nyttja antibiotikatyper, penicillin.

Test från antibiotikas hämmande verkan vid bakterietillväxt.

Waksman fick Nobelpriset 1952 på grund av sin upptäckt från streptomycin.

Antibiotikatyper samt verkningsmekanismer

[redigera | redigera wikitext]

För för att en antibiotikum skall behärska användas måste detta behärska skada alternativt avdöda bakterieceller (prokaryota celler) utan för att inom alltför upphöjd utsträckning skada människo- alternativt djurceller (eukaryota celler).

detta måste alltså verka vid dem beståndsdelar alternativt processer inom bakterier liksom saknas hos, alternativt existerar många olik jämfört tillsammans, eukaryota celler. från dessa finns endast en fåtal. titta nedan.

Cellvägg

[redigera | redigera wikitext]

De allra flesta bakterier, mot skillnad ifrån varenda djurceller, äger ett cellvägg.

Antibiotika såsom förstör alternativt hindrar uppbyggnad från denna tillhör dem maximalt nyttja antibakteriella läkemedlen. Den största gruppen från dessa kallas betalaktamantibiotika samt inbegriper penicilliner, cefalosporiner samt karbapenemer.

Antibiotika existerar läkemedel likt tar död vid bakterier.

Betalaktamantibiotika besitter ett baktericid verkan. Vissa glykopeptider, mot modell vankomycin, stör även uppbyggnaden från cellväggen.

Proteinsyntes

[redigera | redigera wikitext]

Såväl bakterier såsom eukaryoter besitter ribosomer såsom tillverkar proteiner efter RNA-ritningar. detta finns dock skillnader inom deras uppbyggnad; prokaryoter besitter enstaka 70S-ribosom uppbyggd från ett 30S- samt enstaka 50S-enhet, medan eukaryoter besitter ett 80S-ribosom likt består från ett 40S- samt ett 60S-enhet.

Antibiotika vilket tetracykliner, aminoglykosider, linkosamider (klindamycin), kloramfenikol, makrolider samt linezolid begränsar vid olika sätt proteinsyntesen inom ribosomen.

Cellmembranfunktion

[redigera | redigera wikitext]

Några polypeptider, exempelvis polymyxin E, fungerar såsom lösningsmedel inom detta fettrika cellmembranet, vilket medför för att bakteriens cellinnehåll läcker ut samt bakterien dör.

Nukleinsyrasyntes

[redigera | redigera wikitext]

Bakterier saknar cellkärna dock besitter liksom eukaryota celler DNA. Kinoloner samt antibiotikum stör vid olika sätt DNA-syntesen medan rifampicin begränsar RNA-syntesen.

Ämnesomsättning

[redigera | redigera wikitext]

Till skillnad ifrån eukaryota celler förmå bakterier tillverka folsyra.

Trimetoprim existerar en modell vid en vanligt antibiotikum liksom stör denna tillverkning.

ANTIBIOTIKA existerar våra viktigaste vapen till för att behärska behandla svåra bak - terieinfektioner liksom annars kunna äga dödlig utgång.

detta används ibland tillsammans tillsammans med sulfonamid vilket även begränsar folsyrasyntesen.

Nya antibiotika

[redigera | redigera wikitext]

Den primär utmaningen inom utvecklingen från nya antibiotika existerar för att känna igen samt exploatera skillnader inom cellstruktur samt mekanismer mellan å en sidan värdorganismens celler samt å andra sidan bakteriecellerna.

detta existerar kritisk på grund av en antibiotikums värde liksom medicin för att detta äger produktiv verkan mot ett alternativt flera mikroorganismer, samtidigt såsom detta utövar därför lite skadeverkningar likt möjligt vid den värdorganism vars infektionssjukdom bör botas. Detta villkor benämnde Paul Ehrlich "selektiv toxicitet", alltså förhållandet för att ämnet existerar skadligt på grund av dem sjukdomsframkallande mikroorganismerna dock ej alternativt inom små utsträckning skadar värdorganismens celler.

Utvecklingen från nya antibiotika står inför ett rad svårigheter. dem existerar kostsam för att framställa, samt besitter enstaka vykort patenttid jämfört tillsammans med tiden detta tar för att täcka utvecklingskostnaderna via salg. Försäljningen försvåras även från för att förskrivningsperioderna existerar korta samt för att detta pågår en sysselsättning tillsammans för att förhindra överförskrivningar från preparat var resistensutvecklingen kvar existerar låg.^[5][6] Därför existerar utvecklingstakten från nya substanser på grund av nedsänkt till för att hantera den globala antibiotikaresistensutvecklingen.^[7]

Bredspektrumantibiotika

[redigera | redigera wikitext]

De bakterier vilket orsakar infektioner existerar från flera olika stöt.

dem flesta antibiotika förmår därför bara för att påverka enstaka sektion från dessa bakterier. Antibiotika såsom påverkar flera olika bakterier sägs äga en brett spektrum^[8], medan antibiotika liksom påverkar endast enstaka mindre samling bakterier sägs äga en smalt spektrum.^[9]

Det existerar förbättrad för att således ofta likt möjligt välja antibiotika tillsammans med smalt spektrum såsom ej påverkar den normala skyddande bakteriefloran, utan enbart dödar dem bakterier vilket orsakar ett viss sjukdom.

Kinoloner samt tetracykliner existerar modell vid bredspektrumantibiotika.^[10]

Resistens

[redigera | redigera wikitext]

Ett från dem stora problemen inom sjukvården inom solens tid existerar den snabba resistensutvecklingen bland bakterier, speciellt vid vårdinrättning. detta blir ofta fråga angående "kapprustning" mellan bakterier likt förvärvar nya mekanismer till för att komma runt antibiotikas verkan samt sjukvårdens samt forskningens försök för att hitta nya vägar mot behandling.

enstaka ej ovanlig missförstånd existerar för att människor samt vilt kunna bli resistenta (immuna) mot antibiotika, dock detta existerar ej möjligt. detta existerar den infekterande bakterien liksom egen blir resistent.

Resistens är kapabel antingen uppkomma genom spontana mutationer inom bakteriens genom, alternativt genom det att förvärva från andra bakteriers resistensgener genom enstaka från tre mekanismer:

Överföring från plasmider mellan bakterier (sker normalt mellan kroppens personlig normalflora samt främmande bakterier)

Upptag från fritt DNA ifrån döda bakterier inom dess närhet

Överföring från gener mellan bakterier genom ett bakteriofag, dvs en bakterievirus

Det existerar riskfritt för att ta antibiotika därför länge man tar kurera dosen, beneath precist ordinerad period.

nära varenda antibiotikabehandling liksom ej ger 100 andel avdödning från bakterier överlever dock dem bakterier vilket besitter den största motståndskraften. Detta kunna hända ifall behandlingen avbryts inom förtid alternativt angående dosen existerar till nedsänkt. Då finns detta massiv fara för att man blir sjuk igen (de överlevande bakterierna existerar resistenta mot den tidigare medicinen samt då måste enstaka färsk läkemedel användas).

detta finns fara för att identisk inverkan förmå uppkomma genom för att bakterier utsätts till små mängder antibiotika ifrån spill, kvarlevor från antibakteriella rengöringsmedel alternativt urin samt avföring ifrån antibiotikabehandlade.

Så fungerar antibiotika.

Genom detta urval ökar bakteriestammens resistens. Viktiga åtgärder på grund av för att förebygga resistens existerar för att minska den totala användningen från antibiotika samt för att titta mot för att antibiotikabehandlingar ej avbryts inom förtid.

Behandling tillsammans med bakteriofagterapi förmå existera enstaka alternativ bakteriedödande teknik till infektioner liksom ej går för att bota tillsammans med antibiotika.^[11]

Referenser

[redigera | redigera wikitext]

Vidare läsning

[redigera | redigera wikitext]