ratsuck.pages.dev









Varför är det viktigt att vara normkritisk

Normkritik

Normkritik existerar en svenskt sociologiskt term på grund av olika metoder på grund av för att synliggöra, bedöma samt förändra strukturer samt sociala samt språkliganormer såsom begränsar existensen till individer liksom ej faller inom detta såsom betraktas liksom normalt inom samhället. Normkritik existerar ett teori samt enstaka teknik på grund av för att motarbeta diskriminering samt exkludering.[1]

Bakgrund

[redigera | redigera wikitext]

Normkritik uppstod beneath effekt från intersektionalitetsdiskussionen samt boken Skola inom normer (2008) från Lena Martinsson & Eva Reimers.

RFSL Ungdom ägde inom samarbete tillsammans Forum till levande saga gjort utbildningsmaterialet "Bryt!", vilket handlade ifall normer inom allmänhet samt heteronormer inom synnerhet.

Det viktigaste på grund av ett normkritisk pedagogik existerar för att synliggöra dem normer vilket styr våra föreställningar samt värderingar.

Själva begreppet normkritik myntades inom enstaka tvärprofessionell studiecirkel via RFSL Ungdom inom huvudstaden kring 2007, vilken bestod från pedagoger, akademiker inom genusfältet samt myndighetspersoner, samt var samtliga fanns intresserade från framför allt queera perspektiv vid pedagogik samt utbildning. Studiecirkeln läste Kevin Kumashiros (en) lärobok Troubling Education, inom vilken Paulo Freire samt dennas De förtrycktas pedagogik fanns många nödvändig.

sidled tillsammans studiecirkeln utgavs boken I normens öga från stiftelsen Friends. Studiecirkeln skrev boken Normkritisk pedagogik: auktoritet, utbildning samt plan till förändring samt termen fick snabbt spridning eftersom studiecirkeln bestod från personer inom olika maktpositioner samt liksom använde termen inom olika rapporter.[2]:27m32s-32m16s Normkritik slog inom landet igenom inom slutet från 00-talet.[3]

Feminister, queeraktivister samt teoretiker äger haft innebörd till dess framväxt.[förtydliga] Idag används normkritik både inom forskning[källa behövs] samt vid arbetsplatser[4][förtydliga].

Metoder såsom normkritisk pedagogik används inom exempelvis utbildningsväsendet.[källa behövs]

Tillämpningar

[redigera | redigera wikitext]

Normkritik brukar[förtydliga] appliceras vid kön, könsöverskridande identitet alternativt formulering, etnisk tillhörighet, tro, sexuell läggning, funktionshinder, ålder, klass, familjestruktur alternativt plats.[5][6][7][8][9]

Normer likt begränsar

[redigera | redigera wikitext]

Enligt Tema likabehandling[förtydliga] hänger diskriminering samt trakasserier nära samman tillsammans dem normer liksom finns inom en samhälle.

dem förespråkar en intersektionellt synsätt på grund av för att synliggöra hur olika partisk strukturer (som den etniska maktordningen[förtydliga] samt könsmaktsordningen) samverkar samt förstärker varandra.[10][förtydliga]

De begränsningar likt normerna innebär förmå ta sig kulturella, sociala samt ekonomiska formulering, exempelvis genom diskriminering samt trakasserier.

Utgångspunkten till en normkritiskt perspektiv[förklaring behövs] existerar för att lika rättigheter samt möjligheter bör gälla till samtliga samhällets medlemmar.[förtydliga]

Det innebär en fokus vid för att förändra normerna samt öppna upp möjligheterna för att existera sig egen snarare än för att ett fåtal människor för att justera sig mot gällande normer.[11]

Rädda barnens ungdomsförbund tror för att diskriminering samt mobbning inom skolan besitter tillsammans med normer samt auktoritet för att göra.[12]

Enligt olika genusvetenskapliga teorier[förtydliga] ifall normkritiskt jobb existerar utgångspunkten för att detta existerar rådande normer samt ej den liksom utsätts till diskriminering liksom existerar problemet.

i enlighet med teorin existerar målet på grund av normkritiskt sysselsättning ej för att producera samhällen alternativt sociala kontext utan normer, dock normer förändras inom samspel tillsammans olika ekonomiska samt materiella förhållanden inom samhället, samt dem existerar tänkbara för att påverka genom aktivt förändringsarbete.

Gruppövningar samt mekanismer

[redigera | redigera wikitext]

En övning liksom ingår inom normkritik existerar "privilegiepromenaden"[13][14][2]:47m29s (även kallad "Ett steg fram"[15]).

Normkritik existerar en svenskt sociologiskt term på grund av olika metoder på grund av för att synliggöra, bedöma samt förändra strukturer samt sociala samt språkliga normer liksom begränsar existensen på grund av individer liksom ej faller inom detta likt betraktas såsom normalt inom samhället.

Övningen förmå göras inom numeriskt värde versioner: enstaka var deltagarna utgår ifrån sig själva, ett var dem får begränsad tillsammans med roller såsom dem bör utgå ifrån. Deltagarna bör börja för att sålunda brevid varandra vid rad samt därefter ta steg vidare alternativt bakåt beroende vid ifall dem påståenden vilket övningsledaren läser upp stämmer alternativt inte.[15] Påståenden är kapabel handla angående tro, sexuell läggning, könsidentitet, hälsostatus samt privatekonomi.[16]

En ytterligare övning existerar "teflontestet".[17][18] Ytterligare andra övningar kunna existera "Artikelövning", "En vanlig man", "Egenskapsövning", "Ett steg fram", "Gruppsamtal angående makttekniker samt motstrategier", "Homogenitetsstick", "Jämställt all vägen", "En väg in", "Jämställdhetsquiz", "Mediegranskning", "Normfrågor", "Normspelet", "Normtriangeln", "Varför jämställdhet?", "Årtalsquiz".[19] detta förmå artikel värderingsövningar liksom "Heta stolen", "Värdebarometer", "Fyra hörn", rollövning, "Heta linjen" samt "Oavslutade meningar".[20]

I mars 2021 skrev folkhögskoleläraren Therese Malmberg inom Kvartal för att detta ifrån normkritiska övningar finns ett koppling mot kulturrevolutionen (1966–1976) inom Kina beneath Mao Zedong: Propaganda framfördes ej från demagoger mot passiva åhörare.

Istället engagerades mottagarna inom gruppsamtal var innehållet producerades gemensamt inom ett bestämd ideologisk ram, samt agitatorn plats snarare ett debattledare liksom bevakade för att samtalet höll sig innanför ramen. detta plats viktigt för att samtliga deltog aktivt, eftersom offentligt uttryckta åsikter då ej lika enkel kunde tas åter. Deltagarna tog därmed små steg in inom ideologin.[13]

Risker tillsammans normkritik

[redigera | redigera wikitext]

En fara tillsammans nedbrutna normer existerar för att detta är kapabel leda mot detta såsom inom sociologin kallas anomi, en socialt amoraliskt tillåtelse inom vilket en kollektivs gängse normer samt värden existerar ifrågasatta samt därmed vid väg för att avta inom styrka.

detta existerar ett försvagning alternativt splittring från sociala normer likt leder mot okontrollerade beteenden, bland annat ges människors djuriska drifter tydligare formulering. i enlighet med Émile Durkheim (1858-1917), likt introducerade termen, mår individer bäst inom miljöer var detta finns klara normer likt styr handlingar: individer liksom styrs från erhålla alternativt oklara normer tenderar för att existera olyckliga.

inom boken Självmordet visar upp Durkheim uppgifter likt stöder uppfattningen för att människor mår förbättrad, samt självmordsfrekvensen sjunker, då människor besitter klara normer för att ty sig mot.

Kritik

[redigera | redigera wikitext]

Normkritiska arbetssätt besitter anammats från statliga museer samt från public service-bolaget Utbildningsradion (UR), vilket besitter kritiserats från kulturdebattörer liksom ortnamn Linderborg[21], Ola Wong[22] samt Ann Heberlein[23].

I mitten från 2010-talet kritiserade journalisten Per-Axel Janzon UR:s sysselsättning tillsammans normkritik samt ville egen utföra en normkritiskt reportage angående normkritik. dock han fick efter enstaka uppgörelse tillsammans med sin arbetsgivare istället lämna UR nära 64 års ålder samt efter nio kalenderår likt reporter där.[23][24]

Sara Kristoffersson, professor inom designhistoria nära Konstfack, skrev 2016 både angående paradoxen för att "Om varenda bryter mot ett norm blir normbrytning snarare ett fräsch norm", angående detta genomslag liksom termen ägde fått inom skolvärlden samt inom lärorik undersökning, hur självklart detta verkade artikel till skolverket för att nyttja termen, samt även förslag vid för att normkritik borde genomsyra all lärarutbildningen.

Kristoffersson skrev för att termen normkritik ägde blivit en värdeord såsom varken ifrågasattes alternativt problematiserades, samt för att detta framförallt framstod såsom för att nedbrytande process från främst numeriskt värde normer prioriterades: etnicitet samt genus, medan andra, mot modell ålder, klass samt funktionsnedsättning, ej framstod såsom lika angelägna.

Normkritik syftar mot för att undersöka samt förändra normer samt arbetssätt såsom är kapabel leda mot medveten alternativt omedveten exkludering samt missgynnande.

Kristoffersson menade för att den ensidiga diskussionen plats intellektuellt ohederligt samt ledde mot nya normer samt hierarkier.[25][26]

2018 skrev Kristdemokraternas partiledare Ebba Busch Thor inom ett debattartikel inom Svenska Dagbladet för att "vänsterns normkritik besitter underminerat samhället".[27]

I juni 2021 skrev historieprofessor Yvonne Hirdman angående normkritik: "Ett mening likt dryper från radikalism.

från den goda viljan: oss bör leta efter, upptäcka dem normer liksom stryper våra sanna jag. Utan för att till en ögonblick tänka ovan vilka normer vilket styr normkritiken."[28]

I augusti 2021 skrev psykiatriprofessor Markus Heilig för att normkritik samt dekonstruktion från könsroller existerar missriktat ifall man önskar ett fåtal bukt tillsammans med våld mot kvinnor.[29]

I juli 2022, inom samband tillsammans enstaka samtal angående boken Skör demokrati, sade berg Widmalm, professor inom statskunskap, för att implementera normkritik blir enstaka bisarr paradox; ifall kravet vid normkritik kommer uppifrån samtidigt liksom man bör förespråka demokrati samt hållbar tillväxt, då innebär normkritik för att man bör ifrågasätta demokrati samt hållbart miljöarbete.[30]:9m17sErik Hörstadius sade 2023 för att enstaka uppifrån påbjuden normkritik blir absurd.[31]

Se även

[redigera | redigera wikitext]

Referenser

[redigera | redigera wikitext]

  1. ^”normkritik - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se.

    https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/normkritik. Läst 28 januari 2024. 

  2. ^ [ab] "Föreläsning angående Normkritik tillsammans Lotta Björkman", Studiestöd samt bokhylla nära universitet eller akademisk institution Väst, 19 april 2016.
  3. ^Lena Martinsson: inom Nationalencyklopedins nätupplaga.

    Läst 22 månad 2019.  [inloggning kan krävas]

  4. ^Janne Bromseth, Renita Sörensdotter, Anna Lundberg (red), Ann Werner (red). "Normkritisk pedagogik: ett chans för att förändra undervisningen", Genusvetenskapens pedagogik samt didaktik, s45–47, Nationella sekretariatet på grund av genusforskning, 2012.
  5. ^”Normkritik ifrågasätter vilket såsom existerar ”normalt””.

    opoponax.se. Arkiverad ifrån originalet den 18 november 2014. https://web.archive.org/web/20141118004657/http://www.opoponax.se/vad-ar-jamstalldhet/om-normkritik/. Läst 11 januari 2016. 

  6. ^”Vad räknas såsom diskriminering?”. opoponax.se. Arkiverad ifrån originalet den 4 mars 2016. https://web.archive.org/web/20160304215944/http://www.opoponax.se/vad-ar-jamstalldhet/diskrimineringslagen/. Läst 11 januari 2016. 
  7. ^”Om normkritik”.

    relaterat till göteborg samhälle. https://goteborg.se/wps/portal/start/kommun-och-politik/sa-arbetar-goteborgs-stad-med/manskliga-rattigheter/normkritik/om-normkritik. 

  8. ^”Normkritisk pedagogik inom skolan”.

    Normkritisk pedagogik samt perspektiv handlar ifall för att ständigt tänka ovan vilka normativa antaganden såsom påverkar vårt professionella agerande.

    normkritiskpedagogik.se. Arkiverad ifrån originalet den 24 januari 2016. https://web.archive.org/web/20160124081505/http://www.normkritiskpedagogik.se/412203962. Läst 11 januari 2016. 

  9. ^”Ett urbant tolkningsföreträde, Umeå högskola, 2014”. Arkiverad ifrån originalet den 29 november 2015. https://web.archive.org/web/20151129093258/http://www.jordbruksverket.se/download/18.724b0a8b148f52338a326d3/1413535909399/Rapport+f%C3%B6r+publikation.pdf. Läst 7 augusti 2016. 
  10. ^”Normkritik”.

    Arkiverad ifrån originalet den 26 juni 2016. https://web.archive.org/web/20160626210606/http://www.temalikabehandling.se/om-tema-likabehandling/vara-amnen/normkritik/. Läst 22 januari 2015. Tema likabehandling.

  11. ^Jämställ.nu. ”Normkritik”.

    De anser för att normkritik existerar betydelsefull inom samhällskunskapsämnet då detta ger tillfällen, för att ge studenter elementär kunskaper samt förståelser till normer på grund av för att vidareutveckla deras kritiska tänkande.

    Arkiverad ifrån originalet den 29 mars 2021. https://web.archive.org/web/20210329221945/https://www.jamstall.nu/fakta/normkritik/. Läst 29 mars 2021.  jamstall.nu, Jämställdhetsmyndigheten. Källa: Klara Nygren samt Emma Rasmusson (RFSL), inom samverkan tillsammans med Olle Andersson Brynja, Anette Sjödin samt Anneli Tillberg (Tema Likabehandling).

    ”Konstruktiv normkritik”. Arkiverad ifrån originalet den 14 femte månaden i året 2016.

    https://web.archive.org/web/20160514171012/http://www.jamstall.nu/wp-content/uploads/2014/02/Konstruktiv-normkritik.pdf. Läst 29 mars 2021. Tema Likabehandling, 2012, ISBN 978­91­87051­14­2

  12. ^”Normkritik”. Rädda barnens ungdomsförbund. Arkiverad ifrån originalet den 19 oktober 2016. https://web.archive.org/web/20161019040819/http://rbuf.se/vara-fragor/normkritik. Läst 22 januari 2015. 
  13. ^ [ab] Therese Malmberg.

    "Diktatorns idéer på baksidan normkritiken inom svenska skolan", Kvartal, 18 mars 2021.

  14. ^”Utbildningsguide Normkritisk utbildningsinstitution, nu!”. Arkiverad ifrån originalet den 17 augusti 2016. https://web.archive.org/web/20160817002740/http://rbuf.se/sites/default/files/dokument/utbildningsguide_normkritisk_skola_0.pdf. Läst 29 mars 2021.  s13, Rädda barnens ungdomsförbund.
  15. ^ [ab] ”Ett steg fram”.

    Arkiverad ifrån originalet den 11 april 2021. https://web.archive.org/web/20210411101838/https://www.jamstall.nu/verktygslada/ett-steg-fram/. Läst 18 januari 2022.  jamstall.nu.

  16. ^"Roller samt PåståendenArkiverad 18 januari 2022 hämtat ifrån the Wayback Machine.", jamstall.nu.
  17. ^Therese Malmberg. "Teflontestet", Kvartal, 29 oktober 2019.
  18. ^"Teflontestet", jamstall.nu, 21 januari 2014.
  19. ^”Övningar”.

    Arkiverad ifrån originalet den 6 mars 2022. https://web.archive.org/web/20220306075540/https://www.jamstall.nu/verktygslada/ovningar/. Läst 3 april 2022.  jämställ.nu, 21 jan 2014.

  20. ^”Värderingsövningar”. Arkiverad ifrån originalet den 3 mars 2022. https://web.archive.org/web/20220303142438/https://www.jamstall.nu/verktygslada/varderingsovningar/. Läst 3 april 2022.  jämställ.nu, 21 jan 2014.
  21. ^Linderborg, Åsa (3 oktober 2016). ”Normkritiken satt inom tvångströja”. Aftonbladet.

    https://www.aftonbladet.se/kultur/a/QlEv6A/normkritiken-satt-i-tvangstroja. Läst 22 månad 2019. 

  22. ^Lundberg, Rebecca (5 oktober 2016). ”Har normkritiken blivit norm?”. SVT. https://www.svt.se/kultur/har-normkritiken-blivit-norm. Läst 22 månad 2019. 
  23. ^ [ab] "Kan normkritik inom sig artikel normerande okritisk", Studio Ett sverigesradio.se, 21 september 2016.

    Åtkomst den 21 september 2016.

  24. ^Dan Korn. ”Får man artikel väsentlig mot normkritik?”. Arkiverad ifrån originalet den 30 månad 2018. https://web.archive.org/web/20181230214635/https://kvartal.se/artiklar/nar-kritik-av-normkritiken-bryter-mot-normen/. Läst 31 månad 2018. Kvartal, 21 september 2018.
  25. ^Sara Kristoffersson.

    ”Sara Kristoffersson: Normbrytning äger okritiskt blivit ett färsk norm”. Arkiverad ifrån originalet den 21 januari 2016. https://web.archive.org/web/20160121110011/http://www.dn.se/kultur-noje/kulturdebatt/sara-kristoffersson-normbrytning-har-okritiskt-blivit-en-ny-norm/. Läst 29 mars 2021. , Dagens Nyheter, 21 januari 2016.

  26. ^"Fredagsintervjun: Konstfacks Sara Kristoffersson ifall för att artikel pestsmittad" (vid 36m30s), Fredagsintervjun, Kvartal, 26 mars 2021.
  27. ^”Vänsterns normkritik äger underminerat samhället”.

    Vad existerar normkritik samt vilka fördelar finns detta tillsammans för att nyttja en normkritiskt perspektiv inom undervisningen?

    9 mars 2018. https://www.svd.se/vansterns-normkritik-har-underminerat-samhallet. Läst 22 månad 2019. 

  28. ^Yvonne Hirdman. ”I kriminalitet likt kallas kvinna”. Arkiverad ifrån originalet den 6 juni 2021. https://web.archive.org/web/20210606195859/https://kvartal.se/artiklar/i-fangelset-som-kallas-kvinna/. Läst 6 juni 2021. Kvartal, 6 juni 2021.
  29. ^Markus Heilig.

    "Kön existerar inget påhitt såsom oss är kapabel utföra oss från med", Kvartal, 11 augusti 2021.

  30. ^Sten Widmalm intervjuat inom "Hotet mot demokratin kommer inifrån", Rak motsats till vänster tillsammans Ivar Arpi, 7 juli 2022.
  31. ^"Panelen 2023 – Paula Bieler Eriksson: 'Då äger oss ej längre en fritt samtal'" (vid 28m59s), Axess TV vid YouTube, 11 femte månaden i året 2023.