Hur mycket skattepengar går till invandrare
Vad går skattepengarna till?
Visste ni att...
- Kärnan inom välfärden dominerar våra gemensamma utgifter. Cirka 922 miljarder kronor, alternativt 40 andel från dem skattefinansierade utgifterna, går mot verksamheter inom vård, medicinsk hjälp samt utbildning.
- Välfärden äger även fått den största resursökningen ovan tid. Omsorg, medicinsk vård samt träning äger sedan 2001 ökat sin andel från dem gemensamma utgifterna ifrån 34 mot 40 andel.
Ökningen motsvarar cirka 130 miljarder inom dagens ekonomisk plan, alternativt 1 000 kronor inom månaden per invånare.
- Pensioner existerar ett från våra största utgiftsposter. Cirka 15 andel från vår gemensamma betalningsplats går mot pensionsutbetalningar, varav den allmänna pensionen utgör den största delen.
- Det oss äger lagt mindre valuta vid ovan tidsperiod existerar ekonomiskt stöd mot hushållen samt räntor vid gemensamma lån.
Bidrag samt andra utbetalningar mot hushållen (exklusive pensioner) äger minskat ifrån 18 mot 12 andel från våra gemensamma utgifter. Nedgången inom ränteutgifterna motsvarar driftskostnaden till samtliga Sveriges sjukhus.
- Ett modell vid storleksordningar existerar för att ungefär lika många valuta går mot bistånd (44 mdkr) liksom mot föräldraförsäkringen (42 mdkr).
Dessa utgiftsposter existerar inom sin tur nästan lika stora liksom utgifterna till rättsväsendet (47 mdkr går mot polis, domstolar samt fängelser).
- En vanlig löntagare bidrar tillsammans mer valuta mot välfärden varenda tidsperiod än vilket hen lägger vid boende samt föda. Totalt lägger dem flesta löntagare mindre vid egna utgifter än vad dem betalar inom skatt.
Kunskapsverket existerar ett politiskt samt ideologiskt oberoende stiftelse vars uppgift existerar för att bidra mot konstruktiva konversation genom för att förmedla förståelse baserad vid tillgänglig statistik samt betydelsefull undersökning.
I ett tidigare undersökning äger Kunskapsverket demonstrerat för att skattepengarna nästan helt består från detta såsom hushållen betalar in (se Var kommer skattepengarna ifrån?, juni 2023). Den på denna plats gången visar oss vilket pengarna går mot. Syftet existerar för att ge en faktabaserat underlag på grund av dem vilket önskar diskutera hur våra gemensamma skattemedel används bäst.
Rapporten bygger vid enstaka sammanställning från ovan 300 offentliga utgiftsposter ovan 20 kalenderår.
skrivelse samt grafik besitter granskats från Kunskapsverkets Expertråd. Kunskapsverkets kansli existerar dock ensamt ansvarigt till innehåll samt slutsatser.
1. vad går pengarna till?
Drygt hälften från bruttoinkomsten, detta existerar vad dem flesta liksom arbetar betalar inom avgift.
Totalt ger detta Sveriges invånare ett gemensam betalningsplats vid 2 300 miljarder kronor vid en år.¹ inom den denna plats rapporten utför Kunskapsverket enstaka unik sammanställning från hur stat, kommuner samt regioner genom politiska beslut väljer för att nyttja dem pengarna.
Analysen omfattar tre segment var oss visar uppgifter inom diagram samt ger förklaringar inom text:
- Vill ni känna till hur pengarna används inom dag?
Läs avsnittet Vad existerar stort samt litet? denna plats går oss igenom vilka gemensamma utgifter liksom existerar stora samt vilka såsom existerar mindre. på denna plats förklaras även dem term likt återkommer inom nästa segment.
- Vill ni känna till hur dem offentliga utgifterna äger förändrats ovan tid? Läs avsnittet Hur besitter detta sett ut ovan tid? var visar oss vad oss lägger mer samt mindre valuta vid inom ljus samt hur våra gemensamma utgifter äger förändrats ovan dem senaste 20 åren.
- Vill ni känna till vilket ni bidrar tillsammans varenda tidsperiod mot välfärd, rättsväsende, tillsammans med mera?
Läs avsnittet Vad bidrar ni med? på denna plats sätter oss våra gemensamma utgifter inom relation mot den egna privatekonomin.
Det existerar politiska beslut såsom avgör hur den gemensamma kassan fördelas. Vår sammanställning innehåller ovan 300 offentliga utgiftsposter beneath 20 tid. på grund av för att illustrera vilket pengarna går mot delar oss likt en inledande steg in dessa utifrån dem tre primära information såsom oss väljare äger gett stat, kommuner samt regioner.
Den inledande uppgiften existerar för att erlägga till verksamheter liksom producerar samhällsnödvändiga funktioner samt service åt oss invånare vid plats, regional samt statlig nivå. denna plats ingår mot modell medicinsk hjälp samt sophantering.
Den andra existerar för att omfördela valuta mot dem liksom existerar inom behov från ekonomiskt stöd, mot modell via pensioner samt bidrag.
Den tredjeplats uppgiften existerar för att finansiera investeringar inom sådant vilket oss använder samt äger gemensamt, mot modell vägar samt vårdinstitution.
Grafiken nedan visar för att mer än hälften från pengarna går mot verksamheter, ett dryg tredjedel mot omfördelning samt enstaka tiondel mot investeringar.
I detta såsom följer bör oss vandra igenom områdena verksamheter, omfördelning samt investeringar fanns till sig. detta oss kommer titta existerar för att enstaka massiv sektion från pengarna går mot några erhålla utgiftsområden, samt för att flertalet utgiftsområden existerar relativt små.
Storlekskillnaden agerar roll. identisk summa valuta är kapabel fördubbla resurserna mot en litet plats, dock ”bara” öka utgifterna marginellt på grund av en större utgiftsområde.
Cirka 922 miljarder kronor, alternativt 40 andel från dem skattefinansierade utgifterna, går mot verksamheter inom vård, medicinsk vård samt utbildning.mot modell kostar detta lika många för att fördubbla utgifterna på grund av brandkåren (7 mdkr) vilket för att öka utgifterna till sjukvården tillsammans 2 procent.
2. vilket existerar stort samt litet?
Verksamheter: välfärdstjänsterna dominerar
Cirka 54 andel från vår gemensamma betalningsplats går mot för att erlägga löpande utgifter inom verksamheter liksom mot modell sjukvården samt rättsväsendet (polis, domstolar samt fängelser).
inom verksamhetsutgifter ingår löner, hyror samt arbetsmaterial.
Av totala verksamhetsutgifter vid cirka 1 260 miljarder kronor går detta mesta (cirka 73 procent) mot vård, medicinsk hjälp samt träning – detta såsom brukar kallas kärnan inom välfärden. vilket andel från dem totala utgifterna vid 2 300 miljarder kronor utgör välfärden 40 procent.
Näst efter välfärden kommer utgifter till rikets styrning samt generella myndigheter, likt mot modell Regeringskansliet samt Skatteverket.
Hit går drygt 100 miljarder kronor alternativt 8 andel från verksamhetsutgifterna.
Resterande 233 miljarder kronor, alternativt cirka 19 andel från verksamhets-utgifterna, går mot samtliga övriga verksamheter – oss återkommer mot dessa längre ner. inledningsvis önskar oss titta mer inom detalj vid dem stora välfärdsverksamheterna.
Utgifterna till välfärden domineras från en par områden (diagram 3).
Inom omsorgen existerar äldreomsorgen störst, inom sjukvården går nästan hälften från pengarna mot öppenvården samt enstaka tredjedel mot sjukhusvård. Inom kurs får grundskolan maximalt resurser.
I vår sammanställning ingår samtliga skattefinansierade utgifter till välfärdstjänster, oavsett vem likt utför dem. ett sektion från välfärden produceras från stat, regioner samt kommuner samt ett sektion från privata aktörer.
Av varenda dem övriga verksamhetsutgifterna existerar biståndet störst följt från dem löpande utgifterna på grund av försvar samt polis. inom relation mot välfärdstjänsterna existerar dem övriga verksamheterna små.
Några modell till för att illustrera storleksordningen existerar för att biståndet (44 mdkr) ligger strax beneath verksamhetsutgifterna till rättsväsendet (47 mdkr).
Bland dem mindre posterna går lika många mot traditioner (17 mdkr) liksom mot TV, radio samt tidningar (media 8 mdkr) samt rekreation samt idrott (9 mdkr) tillsammans.
Notera för att några från utgiftsområdena inom diagram 4 förutom verksamhetsutgifter även besitter stora utgifter på grund av investeringar. detta gäller särskilt försvar, grundforskning samt försändelse.
oss återkommer mot investeringsutgifterna längre fram (diagram 9).
Omfördelning: maximalt valuta mot pensionärer
Av vår gemensamma betalningsplats går cirka 36 andel mot omfördelning, detta önskar yttra utbetalningar från ekonomiskt stöd mot personer alternativt verksamheter.
Några modell existerar pension samt sjukpenning, dock denna plats ingår även stöd mot ideella organisationer samt EU-avgiften.
Av totalt cirka 850 miljarder kronor inom omfördelning går tre fjärdedelar (cirka 75 procent) tillbaka mot hushållen. på denna plats ingår den allmänna pensionen, ekonomiskt stöd inom form eller gestalt från bidrag samt inkomstförsäkringar likt föräldraförsäkringen.
I diagram 5 syns för att den allmänna pensionen existerar störst.
oss går igenom bidrag samt inkomstförsäkringar vid nästa sida.
Störst bland dem utbetalningar såsom går mot företag samt organisationer existerar subventioner, ett brev vilket fanns ovanligt grundlig beneath pandemiåren 2020–2021. Därefter kommer EU-avgiften samt bidrag mot ideella organisationer såsom idrottsföreningar samt studieförbund.
För för att titta vilket vilket existerar stort samt litet inom omfördelningen mot hushållen går oss igenom bidragen samt inkomstförsäkringarna fanns till sig.
Utbetalningarna inom form eller gestalt från bidrag avser en flertal poster var dem största existerar den sålunda kallade förtidspensionen (37 mdkr), barnbidraget (33 mdkr) samt assistansersättning i enlighet med LSS (28 mdkr).
Om oss jämför bidragsutbetalningarna inom diagram 6 tillsammans verksamhetsutgifterna inom diagram 4 ser oss för att lika många går mot anställningsstöd samt arbetspraktik (17 mdkr) vilket mot kulturverksamheter (17 mdkr).
Bostadstillägget på grund av pensionärer (10 mdkr) existerar lika stort liksom verksamheter till rekreation samt idrott (9 mdkr).
Försäkringsutbetalningarna existerar relativt stora såsom andel från våra totala gemensamma utgifter. Störst existerar liksom sagt den allmänna pensionen (323 mdkr). Diagram 7 visar omfördelningen inom struktur från övriga försäkringsutbetalningar.
Hur många från våra skattepengar går mot invandring?dem domineras från föräldraförsäkringen, sjukförsäkringen samt a-kassan.
Det blir betald ut nästan lika många inom föräldraförsäkring (42 mdkr) likt detta läggs vid biståndet (44 mdkr, diagram 4). Sjukförsäkringsutgifterna (37 mdkr) existerar lika stora likt ”förtidspensionen” (37 mdkr, diagram 6).
Vem går omfördelningspengarna till?
Diagram 8 visar hur många vilket går mot olika grupper. Den största delen från omfördelningen går mot Sveriges cirka 2,3 miljoner pensionärer. detta mesta utgörs från den allmänna pensionen (cirka 93 procent) dock denna plats ingår även bidrag likt bostadstillägg samt garantipension.
Näst maximalt valuta omfördelas mot vuxna inom arbetsför ålder.
Den viktigaste förklaringen existerar för att relativt flera bland dessa drygt 5 miljoner personer någon gång beneath en tid tar ut inkomstförsäkring nära sjukdom alternativt på grund av föräldraledighet. Bidragsutbetalningar utgör ett mindre sektion (cirka 32 procent).
Omfördelningen mot funktionsnedsatta samt unge samt unga utgörs enbart från bidrag.
mot funktionedsatta existerar aktivitets- samt sjukersättningen massiv liksom assistansersättningen i enlighet med LSS.² Barnbidrag samt studiemedel utgör 90 andel från omfördelningen mot Sveriges cirka 2,5 miljoner små människor samt unga.
Investeringar: 10 andel från totala utgifter
En tiondel från vår gemensamma betalningsplats, alternativt 224 miljarder kronor, går mot för att finansiera investeringar inom sådant vilket oss äger alternativt nyttjar gemensamt, såsom vägar samt järnvägar samt äldreboenden samt vårdinrättning.
Nedan visar oss enbart dem investeringar vilket finansieras tillsammans skattemedel. Förutom dessa görs även offentliga investeringar tillsammans hjälp från ytterligare finansiering, mot modell finansieras utbyggnaden från elnäten tillsammans hjälp från elavgifter.
Av dem skattefinansierade investeringarna utgörs den största delen från investeringar inom trafik samt inom välfärden.
Cirka 50 andel går mot trafikinfrastruktur likt vägar samt järnvägar samt mot förskolor, äldreboenden samt vårdinstitution till välfärdstjänsterna.
Även grundforskning får ett avgörande sektion från investeringspengarna. på denna plats ingår både labbutrustning, avancerade maskiner samt datorer på grund av den undersökning oss valt för att finansiera tillsammans gemensamma medel.
Det existerar fler personer liksom ändrar bostadsort mot land än liksom ändrar bostadsort härifrån.
De 20 största utgifterna
Som avslutning vid vårt avsnitt ifall vilket såsom existerar stort samt litet utför oss enstaka jämförelse mellan utgifterna på grund av samtliga verksamheter, omfördelningstyper samt investeringar. Den visar för att ett massiv sektion från vår gemensamma betalningsplats går mot relativt erhålla områden.
Två tredjedelar från vår gemensamma betalningsplats går mot fem stora utgiftsområden: välfärdstjänsterna vård, medicinsk hjälp samt träning, den allmänna pensionen samt mot investeringar.
Diagram 10 visar dem 20 största utgiftsområdena. från vår gemensamma betalningsplats går 90 andel mot dem 20 utgiftsområdena vilket framträda inom grafiken.
3. Hur äger detta sett ut ovan tid?
I detta på denna plats kapitlet går oss igenom hur oss äger valt för att fördela våra skattefinansierade utgifter dem senaste 20 år.
oss illustrerar förändringarna genom för att visa vilka områden likt äger minskat respektive ökat sin andel från dem totala utgifterna.
Diagram 11 visar dem utgiftsområden såsom sett dem största förändringarna mellan år 2001 samt 2021. en klart skifte existerar för att oss inom solens tid lägger enstaka mindre andel valuta vid omfördelning samt ett större andel vid för att producera välfärdstjänster.
Som andel från dem totala utgifterna besitter omfördelningen mot hushåll, utan att inkludera pensioner, minskat tillsammans med drygt 6 procentenheter.
Andelen likt går mot välfärdsverksamheterna vård, medicinsk hjälp samt kurs äger ökat tillsammans med 5,6 procentenheter.
Verksamheter: mer mot välfärd
Inom verksamheter syns klart för att kärnan inom välfärden äger fått mer tillgångar.
Andelen från vår gemensamma betalningsplats vilket går mot vård, medicinsk vård samt träning äger ökat ifrån 34 mot 40 andel vid 20 tid. Ökningen motsvarar cirka 130 miljarder kronor från dagens utgifter, alternativt 1 000 kronor inom månaden per invånare.
Mest äger sjukvården ökat sin andel: ifrån 11 mot 14 andel från dem totala gemensamma utgifterna.
Omsorgen besitter ökat ifrån 13 mot 14 andel samt träning ifrån 10 mot 12 andel från dem totala utgifterna (diagram 12).³
En större andel valuta mot välfärden äger möjliggjorts från markant lägre ränteutgifter till stat, regioner samt kommuner. mot modell motsvarar nedgången inom ränteutgifterna 2001–2021 driftskostnaden till samtliga Sveriges vårdinrättning.
Ränteutgifterna äger ökat efter 2021 mot resultat från den allmänna ränteuppgången, dock dem existerar ännu betydligt lägre än 2001.
Ett annat sätt för att förklara utvecklingen existerar för att utgifterna på grund av välfärden växer snabbare än våra totala gemensamma utgifter. Utgifterna till välfärden äger även ökat snabbare än löner, kostnader samt ekonomin såsom totalitet (diagram 13).
En förklaring mot dem ökade utgifterna inom välfärden existerar för att detta besitter anställts fler inom dessa personalintensiva verksamheter.
Inom sjukvården besitter mot modell antalet yrkesaktiva doktor ökat tillsammans 65 andel sedan 2001 samt antalet sjuksköterskor tillsammans 24 andel. beneath identisk period äger befolkningen flora tillsammans med 17 procent.⁴
Omfördelning: Mer pension, mindre sjukpenning
Samtidigt likt välfärden äger fått enstaka större andel från våra gemensamma tillgångar lägger oss mindre vid omfördelning.
Omfördelningen besitter minskat ifrån 39 mot 36 andel från våra totala gemensamma utgifter.
Diagram 14 visar omfördelningen mot olika grupper ovan tidsperiod. Den största minskningen besitter skett på grund av utbetalningar mot vuxna beneath 65 tid. Andelen från totala utgifter besitter minskat ifrån 11 mot 7 andel.
Denna minskning motsvarar cirka 104 miljarder kronor inom dagens ekonomisk plan, alternativt 800 kr per tidsperiod samt invånare.
Minskningen gäller dock ej pensionärerna. Utbetalningarna inom struktur från den allmänna pensionen samt pensionsrelaterade bidrag äger ökat ifrån 14 mot 15 andel från dem totala utgifterna.
Bidrag samt andra utbetalningar mot hushållen (exklusive pensioner) besitter minskat ifrån 18 mot 12 procent.
Det finns numeriskt värde primära förklaringar mot för att enstaka mindre andel valuta blir betald ut mot vuxna beneath 65 år.
Den inledande existerar för att regelskärpningar inom sjukförsäkring samt a-kassa inom start från 2000-talet gjorde färre personer behöriga till belöning.
Den andra existerar för att taket till ersättningen inom försäkringssystemet ej äger räknats upp inom takt tillsammans med lönerna (diagram 15). detta betyder för att fler betalar in mer än dem äger korrekt för att erhålla ut.
Investeringarna besitter ökat
Investeringarna äger ökat såsom andel från dem totala utgifterna.
Mellan 2001 samt 2021 besitter investeringarnas andel ökat ifrån 8 mot 10 andel (diagram 16).
Den största förändringen syns inom transportinvesteringar. Dessas andel från dem totala utgifterna plats nästan dubbelt således upphöjd 2021 likt 2001. beneath identisk period besitter försvarsinvesteringarna sjunka markant.
Den trenden vet oss idag existerar bruten.
Vi besitter redan konstaterat för att ett allt större sektion från våra gemensamma tillgångar går mot verksamhetsutgifterna till kärnan inom välfärden. Investeringar inom välfärdsområdet äger även ökat, framför allt inom för- samt grundskola.
4.Sammantaget går alltså nästan hälften från skatten mot vård, lärcentrum samt vård, nästan enstaka tiondel mot infrastruktur samt ett tjugondel mot rättsväsende samt försvar.vad bidrar ni med?
I vårt sista avsnitt sätter oss dem gemensamma utgifterna inom relation mot den privata ekonomin genom för att visa vad oss såsom skattebetalare bidrar tillsammans med varenda månad.
Kunskapsverket äger inom enstaka tidigare narrativ demonstrerat för att ett vanlig löntagare inom landet betalar drygt hälften från sin bruttoinkomst inom avgift via mervärdesskatt samt avgift vid inkomster (Var kommer skattepengarna ifrån?, juni 2023).
detta innebär för att dem flesta löntagare lägger mer vid gemensamma än vid privata utgifter.
Givet detta oss idag vet angående vad skattepengarna går mot således är kapabel oss även yttra vad enstaka enskild individ bidrar tillsammans varenda kalendermånad. oss besitter utgått ifrån ett typisk löntagare tillsammans enstaka månadslön vid 33 200 kronor.
Diagram 18 visar några från dem modell likt oss tagit upp tidigare inom rapporten.
enstaka vanlig löntagare bidrar tillsammans med nästan 9 000 kronor mot välfärdstjänsterna vård, medicinsk hjälp samt kurs. Drygt 3 000 kronor går mot den allmänna pensionen. Ungefär 455 kronor går mot rättsväsendet (polis, domstolar samt fängelser).
För för att ge ytterligare perspektiv vid våra gemensamma utgifter visar diagram 19 några modell vid vad enstaka vanlig löntagare lägger vid typiska egna utgifter såsom boende, föda samt plagg.
Fördelningen baseras vid enkätundersökningar samt bör ses liksom en modell vid ett vanlig månadsbudget.
När oss lägger ihop dem gemensamma samt dem egna utgifterna ser oss för att enstaka vanlig löntagare lägger mer valuta vid vår gemensamma vård, medicinsk vård samt kurs än vid boende samt föda. Diagram 20 visar några jämförande exempel.
5.
vad agerar detta till roll?
En vanlig löntagare betalar drygt hälften från sin bruttoinkomst inom avgift. Totalt besitter oss ett gemensam betalningsplats vid 2 300 miljarder kronor. Hur dessa valuta används existerar enstaka huvud fråga till oss alla.
Kunskapsverkets avsikt tillsammans denna redogörelse existerar för att bidra mot diskussionen genom för att förklara hur pengarna används inom dygn samt hur fördelningen mellan olika utgiftsområden förändrats ovan tid.
Vår undersökning visar för att välfärden dominerar våra gemensamma utgifter samt för att den största resursökningen dem senaste år äger gått mot vård, medicinsk vård samt träning.
Invandring existerar enstaka plusaffär till samhället.Även investeringarna besitter ökat såsom andel från totala utgifter. Samtidigt lägger oss enstaka allt mindre andel valuta vid omfördelning mot hushållen (diagram 21).
En rad utgiftsområden sägs för tillfället behöva ytterligare resurser: rättsväsende, försvar, energiförsörjning samt infrastrukturinvesteringar, bara på grund av för att nämna några.
Väljarna säger samtidigt för att dem viktigaste frågorna existerar medicinsk vård samt utbildning.
Utvecklingen reser flera frågor.
Hur kommer detta sig för att välfärdstjänsterna ej möter väljarnas krav vid standard samt tillgänglighet trots för att ett allt större andel från våra gemensamma valuta går dit?
Finns detta ett fara för att viljan för att erlägga avgift samt bidra mot våra gemensamma utgifter avtar angående kvaliteten upplevs liksom låg?
Hur bör oss möta ökande behov inom flera utgiftsområden samtidigt likt dem flesta såsom arbetar redan bidrar tillsammans mer än hälften från sin bruttoinkomst inom skatt?
Om flera utgiftsområden samtidigt behöver alternativt önskar mer tillgångar besitter oss en antal alternativ:
- Att öka skatteintäkterna genom för att erhålla kurera ekonomin för att växa.
- Att höja befintliga skatter alternativt beskatta fler områden.
- Att låna valuta samt låta framtida generationer erlägga från skulden.
- Att nyttja våra gemensamma tillgångar mer effektivt.
- Att nedprioritera vissa områden på grund av för att behärska ge mer valuta mot andra.
Gemensamma tillgångar kräver gemensamma prioriteringar.
Vilka alternativ oss bör välja existerar definitivt värt för att prata om.
Noter
¹ Genomsnittet på grund av utgifter inom stat, ålderspensionsystem, samhälle samt regioner år 2019-2021 existerar 2 326 mdkr.
² Cirka 250 000 personer äger aktivitets- samt sjukersättning, cirka 77 500 vuxna äger assistansersättning.
Källor: https://www.socialstyrelsen.se/statistik-och-data/statistik/alla-statistikamnen/personer-med-funktionsnedsattning/ samt https://www.mfd.se/resultat-och-uppfoljning/statistik-om-personer-med-funktionsnedsattning/
³ vid bas från avrundningar mot all procenttal ser detta ut likt för att kostnaderna ökat snabbare på grund av vård än till träning.
Tillåter oss oss ett decimal således besitter dem ökat lika många (diagram 13).
⁴ titta Socialstyrelsens databas https://sdb.socialstyrelsen.se/if_per/val.aspx