ratsuck.pages.dev






Vad finns i haga göteborg

Haga, Göteborg

Haga existerar enstaka stadsdel inom centrala götet. Stadsdelen ingår tillsammans tillsammans med Pustervik inom primärområdet Haga, såsom ingår inom stadsområde Centrum inom relaterat till göteborg samhälle. Stadsdelen äger enstaka areal vid 31 hektar.[1]

Haga ligger mellan Järntorget inom nordväst, Hagakyrkan inom riktning samt Skanstorget nära foten från Skansen Kronan inom sydost.

Husen inom området fanns således kallade landshövdingehus. Haga fanns fram mot 1970-talet ett stadsdel tillsammans med nedsänkt boendestandard, bohemliv, krogar samt svartklubbar. Rivningar samt renoveringar beneath 1970- samt 1980-talen förändrade bilden. Haga existerar idag enstaka önskvärd boendemiljö likt betraktas vilket enstaka sevärdhet inom götet samt flera hagabor äger stannat kvar.

Haga Nygata samt intilliggande tvärgator existerar en välfrekventerat stråk mellan Vasastaden inom öster samt Linnégatan inom väster, tillsammans med små affärer, kaféer samt andra verksamheter. dem flesta från husen vid Haga Nygata existerar varsamt renoverade 1800-talshus.

Skrothandlarna inom SVT:s "Albert & Herbert" ägde sin aktivitet vid Skolgatan inom Haga.

dem plats dock uppdiktade figurer.

Historia

[redigera | redigera wikitext]

Namnet Haga existerar ett dialektalpluralform vilket syftar vid dem planteringar samt hagar vilket omgav den allra första bebyggelsen. Redan 1637 nämns stadsdelen inledande gången inom text, då vilket "Hagen", samt den 25 oktober 1647 undertecknade drottning Kristina enstaka upplösning var förstaden Haga blev bestämd, liksom anläggandet från "...en malm alternativt förstad".

Magistraten inom götet begärde för att förstaden "...motte blifwa lagd vid den sidan ifall Staden likt wetter åth Stigeberget, hwarest fiskiare samt båtkarlar sampt andre daglönare kunne bo, dem var skole sittia närmast siön, skeppen samt hampnen". tid 1671 återfinns namnet inledande gången således såsom oss använder detta idag.

Fram mot mitten från 1700-talet gick även Masthugget beneath namnet Haga. kalenderår 1660 fick Haga sin inledande stadsplan, ritad från generalkvartermästaren Johan Wärnschiöld, denna gällde då endast Västra samt Östra Haga.

Haga existerar enstaka från relaterat till göteborg maximalt omtyckt stadsdelar, var historisk charm möter modern tradition samt livsstil.

Haga plats relaterat till göteborg inledande planlagda stadsdel utanför stadsmurarna. Hagas befolkning fanns 200 personer tid 1665, i enlighet med ett mantalslista uppgjord från stadens handelskollegium.

När Haga började bebyggas fanns en försvarsverk vid Skansberget, alternativt Ryssåsen liksom berget då kallades. Detta plats precursor mot Skansen Kronan likt stod färdig 1697.

dem vilket ej ägde fått tomtmark inom stadens murar fick tillåtelse för att nära Skansbergets tramp anlägga ett förstad tillsammans med byggnad angående högst ett etage samt utan källare.

Stadsdelen växte tillsammans med år ner mot vallgraven dock ej ända fram då var plats enstaka massiv fältvall (lågsluttande jordvall framför vallgraven).

nära fara till konflikt samt belägring plats detta bestämt för att stadsdelens byggnad skulle förstöra på grund av för att ej tillhandahålla fienden skydd samt på grund av för att öppna skottfältet ifrån stadens befästningar.

Läs mer angående Haga samt vilka butiker vilket finns var vid hagagoteborg.se.

Detta hände 1676 inom samband tillsammans med Skånska kriget. vid 1690-talet byggdes enstaka övertäckt gång tillsammans med ett vallgrav vid varenda blad, gången alternativt kaponjären såsom den kallades ledde mellan stadens vallgrav samt Skansen Kronan. Kaponjären gick rakt genom stadsdelen samt flera bostad fick flyttas på grund av för att den skulle ett fåtal område, detta delade stadsdelen inom numeriskt värde hälfter, Östra samt Västra Haga.

Resterna från kaponjären lades igen 1868, den gick då var Kaponjärgatan går idag.

Stadsplanen till Nya Haga fastställdes 1811 samt började anläggas mellan Östra Skans-, Södra Allé- samt Sprängkullsgatorna,[2] tillsammans Haga Nygata likt sydgräns. inom avsikt för att åtgärda den svåra bostadsbristen uppfördes beneath perioden 1840–1875 byggnad särskilt avsedda på grund av person som arbetar.

inledningsvis byggdes tio små envåningshus inom virke 1849, samt senare bland annat Dicksonska stiftelsens gedigna tegelhus. dem sista resterna från dessa arbetarhem fanns kvar fram mot 1930-talet längs Bergsgatan nära foten från Skansberget.

År 1920, då Haga fanns fullbyggt, utgjordes 40 % från dem 335 byggnaderna från tvåvånings trähus, 35 % från trevånings trähus tillsammans ett bottenvåning från berg samt 25 % från stenhus inom 4-5 våningar.

Stadsdelen ägde cirka 14 000 invånare. på denna plats fanns tätbebyggt samt många trångbott. tid 1979 fanns 175 bostad kvar samt invånarantalet plats omkring 1500.[3]

Järntorget, jämte Hagatorget den enda platsen inom Haga, ordnades ursprunglig 1867 samt uppläts då endast till möbelförsäljning. vid 1850-talet kallades platsen Järntorget på grund av Bierhalleplatsen, efter nöjesetablissemanget såsom nedsänkt var.

Under nästa stora byggnadsfas 1875–1910 ersattes mer än hälften från dem äldre trähusen från landshövdingehus, samt längs Linnégatan samt Södra Allégatan uppfördes stenhus. Den enda industrin inom Haga plats bryggeriet nära Sprängkullsgatan, såsom startade 1882.

Hjalmar Wallqvist[4] skriver således på denna plats angående bostadsförhållandena inom Haga, 1889; "Mångenstädes existerar eländet stort samt intrycket vemodigt.

Dryckenskapen samt lasten synas denna plats företrädesvis kräfva sina offer". såsom balans tillkom nära denna period bland annat frikyrkor samt folkrörelser, Renströmska badinrättningen, Dicksonska folkbiblioteket, Arbetareföreningens byggnad, flera vårdinrättning samt skolor.

År 1949 bestod Haga från 220 trä- samt landshövdingehus samt 82 stenhus.[5]

Rivningarna samt renoveringarna vid 1900-talet

[redigera | redigera wikitext]

Haga blev den stadsdel var saneringsresonemanget ursprunglig började, samt ifrån 1920-talet tillkom erhålla nya byggnad samt vid 1930-talet plats detta nybyggnadsförbud inom avvaktan vid utredningar.

Stadsdelen förföll idag allt mer samt fastighetsbolaget Göta Lejon började köpa upp egendomar 1961 samt snart ägde kommunen 80 andel från husen inom Haga. dem inledande rivningarna genomfördes till breddningar från Sprängkullsgatan 1962, då detta även upprättades en tidsenligt saneringsprogram till upprustning från bostadsmiljön inom Haga.

Parallellt tillsammans med kommunens planer restes krav vid enstaka mer långsiktig bevarandeplan, antikvariska institutioner klassade stadsdelen likt varande från kulturellt riksintresse. Boende inom Haga, föreningar på grund av dem boende samt andra bevarande-intresserade grupper bildande enstaka uppmärksammad opinion beneath slutet från 1960-talet samt 1970-talet.

Ännu nära mitten från 1970-talet återstod 3/4 från den gamla bebyggelsen. inom start från 1980-talet kunde en kompromissförslag tas fram samt ombyggnaden från stadsdelen började vid allvar. Omkring enstaka femtedel från husen bevarades samt resten ersattes tillsammans nya bostad anpassade efter omgivningen inom fråga ifall fasadmaterial samt skal.

Protester mot rivningarna fanns vanliga samt husockupationer förekom. Helt nytt till stadsdelen plats "stadsdelshuset" inom centrum samt relaterat till göteborg universitets lokaler nära änden från Vasagatan.

Vid Skansbergets tramp ligger kvarteret Korpralen, avgränsat från Haga Nygata, Kaponjärgatan, Bergsgatan samt Västra Skansgatan. detta plats detta inledande kvarteret var trähus samt landshövdingehus blev bevarade, tillsammans tillsammans med nybyggnation.

kalenderår 1980 fick arkitektfirman FFNS inom uppgift från AB Göteborgshem för att projektera om- samt nybyggnad från detta, detta inledande Hagakvarteret till projektet. Målsättningen på grund av ombyggnaden formulerades tillsammans tillsammans relaterat till göteborg historiska museum samt Göteborgshem. Bland annat beslöts för att Haga Nygata även fortsättningsvis skulle existera stadsdelens affärsgata.

Cirka 25 kakelugnar bevarades, varav 11 iordninggjordes till eldning. från kvarterets totalt 33 ombyggda lägenheter, beboddes slutligen 11 från tidigare Hagabor/hyresgäster.[6]

Byggnadsminnen inom stadsdelen

[redigera | redigera wikitext]

I stadsdelen finns ej mindre än 12 byggnadsminnen varav en existerar statligt; Skansen Kronan – såsom blev byggnadsminne redan den 25 januari 1935.[7]

Skansen Kronan, existerar ett försvarsanläggning vid Risåsberget.[8] Den började byggas omkring 1640.

Erik Dahlbergh ritade en förslag mot förbättring samt lade egen inledande stenen mot detta åttkantiga tornet den 9 juni 1680.[9] Den används numera likt festlokal, fik samt till olika publika evenemang. Byggnaden existerar 33 meter upphöjd samt reser sig 87 meter ovan havet.[10]

Övriga byggnadsminnen är:

  • Dicksonska folkbiblioteket, stenhus vid Södra Allégatan 4 ritat från Hans Hedlund.[11] ifrån 1902 fram mot 1973 fanns huset känt likt Dicksonska folkbiblioteket.

    ifrån 1973 existerar huset numera även känt såsom Allégården. detta byggnadsminnesförklarades den 21 april 2011.[12]

  • Hagabadet, tidigare Renströmska badet, existerar en stenhus tillsammans enstaka badanläggning tillsammans anor ifrån 1800-talets slut.[13] Badet blev byggnadsminne den 25 augusti 1997.
  • Kvarteret Bajonetten, besitter trähusbebyggelse ifrån 1870–88.

    Den omfattar några olika typer från landshövdingehus. Trähusen uppfördes 1867 nära Sprängkullsgatan 3 samt 1870 vid kvarterets gård. inom kvarteret finns numeriskt värde hörnhus från typ landshövdingehus – detta en inom nordvästra hörnet (från 1888) samt detta andra inom i nordost hörnet (byggt 1894). dem äger båda väl synliga lägen mot Södra Allégatan, Husargatan samt Sprängkullsgatan.

    Kvarteret om- samt nybyggdes 1990–91. dem fyra aktuella husen existerar byggnadsminne sedan den 16 månad 2018.[14]

  • Kvarteret Fanjunkaren, äger trähusbebyggelse ifrån 1800-talet. Kvarteret om- samt nybyggdes 1992–93. detta omfattar numeriskt värde äldre bostadshus, en trähus samt en landshövdingehus. Trähuset uppfördes 1849 samt besitter en exponerat läge mot Landsvägsgatan.

    Landshövdingehuset byggdes 1881. detta existerar byggnadsminne sedan 24 oktober 1995.[15]

  • Kvarteret Furiren, besitter trähusbebyggelse tillsammans med adresserna Haga Nygata 5-9, Mellangatan 8-16 samt Västra Skansgatan 5-13.[16] Kvarteret existerar detta enda kvarteret inom Haga liksom inom samband tillsammans upprustningen samt saneringen fick behålla sin kringbyggda gård samt blandningen tillsammans med tvåvånings trähus samt landshövdingehus.[17] Kvarteret existerar byggnadsminne sedan den 30 september 2013.[18]
  • Kvarteret Fänriken, omfattar fyra friliggande bostadshus kring enstaka gård samt en tidigare brygghus inom mitten.[19] Bostadshusen existerar inom numeriskt värde våningar tillsammans tegeltäckt sadeltak.

    Fasaderna existerar från rött tegel tillsammans med specifikation inom gult tegel. Kvarteret existerar byggnadsminne sedan den 15 april 2004.[20]

  • Kvarteret Korpralen, existerar byggnadsminne sedan 22 april 1985.[25] Länsstyrelsen antog 1979 en handlingsprogram på grund av byggnadsminnesärendena inom Haga, vilket resulterat inom byggnadsminnesförklaring från nästa byggnader inom kvarteret Korpralen, vilka representerar flera karakteristiska byggnadstyper på grund av stadsdelen:
  • Tullvaktmästare Jonssons bostad samt gård, Kaponjärgatan 5/Haga Nygatan 15.

    Tvåvåningshus från locklistpanelat samt gulmålat virke tillsammans tegeltak, ifrån 1850-talet samt tillsammans typisk gårdsmiljö.

  • Bagare Asklunds hus, Haga Nygata 13. från identisk typ samt ålder såsom föregående; mörkt gulmålat tillsammans med tegeltak.
  • Skräddare Petterssons hus, Haga Nygata 11/Västra Skansgatan 6. Uppfört 1854 från virke inom tre våningar, vilket endast fanns tillåtet enstaka betalkort period.

    Locklistpanelat tillsammans med profilerade taksparrar samt omfattningar; målat inom gulbeige samt tillsammans plåttak.

  • Sällskapet Framåts hus, Västra Skansgatan 6. Landshövdingehus ifrån omkring 1880-90 tillsammans rusticerad bottenvåning samt profilerade fönsteromfattningar; gulvitmålat beneath plåttak.
  • Byggnadsföreningen Verksamhetens hus, Västra Skansgatan 8.

    från identisk typ samt ålder liksom föregående dock tillsammans med tegeltak; ljust gråmålat, typisk gårdsmiljö.

  • Änkan Bloms hus, Hyrverket Sleipner, Västra Skansgatan 10. Tvåvåningshus från locklistpanelat virke målat inom mörkt gulbeige samt byggt vid 1850-talet. överdel från tegel.[26]
  • Kvarteret Löjtnanten, existerar byggnadsminne sedan den 19 september 2007.[29] Robert Dicksons Stiftelse inledde sin byggnadsverksamhet inom Haga tillsammans kvarteret militär titel.

    på grund av utformningen anlitades arkitekt Adolf W. Edelsvärd, vilket propagerade på grund av en mer praktiskt byggnadssätt var finans samt skönhetslära ingick ett sund samt prydlig förening. inom detta kvarter föreslog denne uppförande från stenhus, dock från kostnadsskäl valde stiftelsen trähus samt 1857–58 uppfördes sex byggnader inom numeriskt värde våningar kring ett gemensam gård tillsammans med tvättrum, avträden samt vedbodar.

    Träbyggnaderna fick 1902 lämna område på grund av ett större kvartersomslutande byggnad inom tre våningar tillsammans jugendinspirerade fasader.

  • Det nya huset ritades från Hans Hedlund, enstaka från relaterat till göteborg maximalt ansedda arkitekter, samt stod uppenbart 1904. Mot gatorna blev fasaderna utförda inom rött tegel tillsammans mönstermurning samt dekorativa inslag från grov spritputs.

    Kvartershörnen betonades genom tornartade fasaduppbyggnader, varenda mittparti genom enstaka portgång samt en gavelmotiv. ifrån start inreddes huset tillsammans 39 lägenheter vid 1 plats samt matrum samt 31 lägenheter tillsammans numeriskt värde plats samt matlagning spridda vid elva trapphus. Genom igensättning från numeriskt värde portgångar 1928 erhölls en tillskott från lägenheter.

  • Kvarteret Majoren, existerar beläget mellan Södra Allégatan inom norr, Haga Östergata inom söder, Kaponjärgatan inom väster samt Östra Skansgatan inom öster vid mark liksom ännu inom 1800-talets start upptogs från den således kallade kaponjären.[30] vid kaponjärens område uppförde staden 1849 ett samling enkla arbetarbostäder – nuvarande kvarteren Majoren samt Kaptenen.

    inom kvarteret Majoren övertogs dessa 1878 från Robert Dicksons stiftelse. dem revs 1895 till för att ge lokal åt en folkbibliotek samt hem inom separata byggnader från berg. Dicksonska folkbiblioteket invigdes 1897 samt bostadshuset stod uppenbart 1899. Båda husen ritades från Hans Hedlund. denne skapade denna plats en arkitektoniskt varierat, dock väl sammanhållet kvarter, inom påkostat utförande tillsammans numeriskt värde byggnadskroppar.

    Dessa delar vid en luftigt gårdsrum, likt avgränsas ifrån Kaponjärgatan från en järnstaket.[31] Kvarteret existerar byggnadsminne sedan den 19 september 2007.[31][32]

Gator samt torg inom samt omkring Haga

[redigera | redigera wikitext]

Haga Nygata samt intilliggande tvärgator besitter många verksamhetslokaler, främst affärer samt kaféer.

dem flesta från husen vid Haga Nygata existerar renoverade dock bevarade inom sin 1800-talsstil.

Längs Hagas västra sektion går Landsvägsgatan (tidigare Stora Tullgatan, då denna plats fanns enstaka tullhus tillsammans med fällbom, var man kontrollerade samtliga transporter söderut ifrån staden) inom nord-sydlig riktning vilket ett parallellgata mot Linnégatan såsom utgör Hagas västra gräns fram mot korsningen tillsammans Prinsgatan.

Sprängkullsgatan

[redigera | redigera wikitext]

Hagas östra gräns utgörs från Haga Kyrkogata inom nord-sydlig riktning, inom linje ifrån Nya Allén mot mötet tillsammans Västergatan, inom höjd tillsammans Lilla Bergsgatan. Väster angående Haga Kyrkogata ligger Haga kyrkoplan tillsammans Hagakyrkan.[33][34][35]

Vid korsningen tillsammans med Vasagatan börjar trafikleden Sprängkullsgatan.

Gatan besitter fått sitt namn från för att man vid 1800-talet sprängde fram den genom enstaka höjd liksom stod på denna plats. nära Skanstorget förändras Sprängkullsgatan inom stadsdelen Annedal samt Övre Husargatan likt fortsätter söderut mot Linnéplatsen samt ljus Hammarskjöldsleden. Gatan skiljer inom sin norra sträckning Hagas täta kvarter ifrån Hagaplans park tillsammans Hagakyrkan.

Sevärdheter inom Haga (Göteborg): titta Tripadvisors omdömen samt bilder från saker ni är kapabel utföra då ni existerar inom Haga (Göteborg), landet vid Tripadvisor.

nära korsningen tillsammans Vasagatan ligger Handelshögskolan vid en sidan samt relaterat till göteborg universitets samhällsvetenskapliga fakultet vid andra.

På den västra sidan från Sprängkullsgatan, ligger Hagas täta kvarter vilket delvis existerar bevarade 1800-talshus samt delvis 1980-talshus inom identisk skal. Samhällsvetenskapliga fakulteten utgör en undantag tillsammans med enstaka större skal samt massivare byggnadsstil.

Den östra sidan existerar öppnare tillsammans en gammalt bokhylla samt Handelshögskolans monumentala 1990-talsbyggnad såsom bebyggelse.

Skanstorget

[redigera | redigera wikitext]

I sydost avslutas Haga tillsammans med Skanstorget samt inom söder ligger detta brant stupande Skansberget tillsammans Skansen Kronan vid toppen.

Byggnadskvarter

[redigera | redigera wikitext]

Haga omfattar nästa byggnadskvarter:

  • N:o 1 Amiralen
  • N:o 2 Generalen
  • N:o 3 Översten
  • N:o 4 Majoren
  • N:o 5 Kaptenen
  • N:o 6 Löjtnanten
  • N:o 7 Fänriken
  • N:o 8 Fanjunkaren
  • N:o 9 Styckjunkaren
  • N:o 10 Sergeanten
  • N:o 11 Kadetten
  • N:o 12 Furiren
  • N:o 13 Korpralen
  • N:o 14 Soldaten
  • N:o 15 Matrosen
  • N:o 16 Fanbäraren
  • N:o 17 Hornblåsaren
  • N:o 18 Trumslagaren
  • N:o l9 Artilleristen
  • N:o 20 Grenadieren
  • N:o 21 Sappören
  • N:o 22 Husaren
  • N:o 23 Dragonen
  • N:o 24 Infanteristen
  • N:o 25 Landsknekten
  • N:o 26 Kanonen
  • N:o 27 Geväret
  • N:o 28 Sabeln
  • N:o 29 Bajonetten
  • N:o 30 Laddstaken
  • N:o 31 Kruthornet
  • N:o 32 Hagakyrkan.

[36]

Gator, torg, platser, trappor tillsammans mera.

Helt alternativt delvis inom Haga

[redigera | redigera wikitext]

[37]

År 1855 bestod "Westra, Nya samt Östra Haga" från 14 gator: Landsvägsgatan, Bergsgatan, Mellangatan, Westra Skansgatan, Frigångsgatan, Caponuiergatan, Östra Skansgatan, Nygatan, Skolgatan, Husargatan, Pihlgatan, Östergatan, Sprängkullsgatan samt Aléegatan.[38]

Övrigt

[redigera | redigera wikitext]

  • Flygarns Haga, besitter inget tillsammans flygning för att utföra utan plats enstaka benämning vid samt kring platsen till nuvarande Vasaplatsen, ungefärligen begränsat från nuvarande Storgatan, Götabergsgatan, enstaka linje parallell tillsammans Vasagatan samt belägen halvvägs mot Engelbrektsgatan samt Karl Gustavsgatan.[39] Namnet kom från ett polis, A F Flygare.[40]
  • BryggerietBjörkens vattenfabrik AB nedsänkt vid Pilgatan 5 inom Haga, fanns ägt från AB Pripp & Lyckholm samt började tillverka Coca-Cola den 12 april 1953.

    Fabriken fanns ett från sex stycken inom landet såsom licenstillverkade drycken. Försäljningsstart inom götet plats den 22 juni 1953.[41]

  • Sophantering. Den 7 oktober 1985 plats den inledande etappen tydlig från Hagas sopterminal inom en bergrum beneath Skansberget. Genom underjordiska rör sögs soporna ifrån nedkasten mot terminalen 3-4 gånger per ljus.

    inom terminalen pressades soporna samman samt lagrades inom ett sluten bur. Soporna till bota området hämtades någon gång per sju dagar. Anläggningen ägdes samt förvaltades från ett samfällighet, var AB Göteborgshem samt HSB götet fanns huvudintressenter. dem inledningsvis anslutna kvarteren var: Sergeanten, Korpralen samt Dalins Äng.[42]

Händelser inom Haga - ett kronologi

[redigera | redigera wikitext]

  • 1639 Rysås Skans byggdes vid Skansberget.[43]
  • 1648 började relaterat till göteborg inledande förstad för att byggas.[43]
  • 1687 ersattes Rysås Skans tillsammans med en större försvarsverk, Skansen Kronan.[43]
  • 1802 flyttade stadens järnvåg nära nuvarande Järntorgets norra sida.[43]
  • 1806 beslutades för att Kaponjären bör rivas.[43]
  • 1812 började nordost delen, Nya Haga, för att bebyggas.[43]
  • 1817Willinska fattigfriskolan lät bygga en annex, liksom idag kallas Hagaskolan nära Skolgatan.[43]
  • 1827 uppfördes kasern samt stall till ”husarerna” vilket skulle övervaka ordningen inom förstaden.[43]
  • 1850 började några från relaterat till göteborg inledande stora industrier för att etableras.

    flera inflyttade person som arbetar bosatte sig inom Haga samt denna plats växte antalet invånare ifrån 3 000 mot 10 000 beneath cirka 30 år.[43]

  • 1857, enstaka grundlig brand drabbade Östra Haga då 19 byggnad brann ner samt 340 personer blev hemlösa. Allmänheten samlade in 7 000 riksdaler mot dem drabbade.[44]
  • 1859 uppfördes Hagakyrkan.[43]
  • 1876 öppnades Renströmska Bad- samt Tvättanstalten, senare namnändrat mot Hagabadet.
  • 1962 upprättades en saneringsprogram.[43]
  • 1965 påbörjades evakuering samt rivning från husen.[43]
  • 1984 antogs slutligen en schema vilket innebar för att cirka 60 bostad skulle bevaras likt byggnadsminnen.[43]

Nyckeltal

[redigera | redigera wikitext]

Primärområdets utsträckning.

Nyckeltalen redovisar statistik liksom beskriver götet samt dess 96 delområden, primärområden, per den 31 månad samt är kapabel användas till för att jämföra dem olika områdena.

Nedan redovisas data på grund av primärområdet samt jämförelse görs mot uppgifterna till läka kommunen.

HagaHela götet
Folkmängd3 871587 549
Befolkningsförändring 2020–2021-54+4 493
Andel födda inom utlandet18,3 %28,3 %
Andel utrikes födda alternativt tillsammans numeriskt värde utrikes födda föräldrar24,2 %38,1 %
Medelinkomst358 600 kr332 400 kr
Arbetslöshet5,0 %6,6 %
Antal ersatta dagar ifrån F-kassan per individ (16-64 år)28,119,5
Andel tillsammans eftergymnasial träning (minst 3 år)44,0 %37,9 %
Andel hem byggda 1981–199057,2 %
Andel hem inom allmännyttan83,1 %25,9 %
Antal färdigställda hem 20210
Andel hem inom småhus0,3 %18,3 %

Stadsområdes- samt stadsdelsnämndstillhörighet

[redigera | redigera wikitext]

Primärområdet tillhörde fram mot övergången mellan två år 2020/2021 stadsdelsnämndsområdetMajorna-Linné samt ingår sedan den 1 januari 2021 inom stadsområde Centrum.[46]

Se även

[redigera | redigera wikitext]

Referenser

[redigera | redigera wikitext]

Noter

[redigera | redigera wikitext]

  1. ^Statistisk årsbok götet 1982, relaterat till göteborg Stadskontor 1982, s.

    Med smaker samt dofter ifrån då samt fjärran, kunna ni drömma dig försvunnen dock ändå artikel kvar inom hjärtat från götet mitt inom Haga.

    36

  2. ^Kronologiska noteringar ifall viktigare händelser inom götet 1619-1982, A. Rundqvist, R. Scander, A. Bothén, E. Lindälv, publicerad från relaterat till göteborg hembygdsförbund 1982 s.40
  3. ^Haga inom närbild : enstaka historia angående människor inom ett rivningshotad stadsdel, jean Barjac, Wezäta, götet 1982 ISBN 91-85074-94-2, s.

    3

  4. ^Wallqvist, Hjalmar; Bostadsförhållandena till dem mindre bemedlade inom götet, huvudstaden 1891
  5. ^Göteborg från idag, [Gruppkorsband] nr 2, red. Hubert Lärn, Stadskollegiet, götet 1949 ISSN 0039-7237, s. 13
  6. ^Kulturminnesvård 6/85, [Tema: Haga], red. Ann Catherine Bonnier, myndighet för kulturarv, huvudstaden 1985 ISSN 0346-9077, s.

    15f

  7. ^"Skansen Kronan", Bebyggelseregistret, Riksantikvarieämbetet.
  8. ^Skansen Kronan, landskapsbild ifrån Lantmäteriet.
  9. ^Lönnroth, Gudrun; Lundgren Maria (2015). Göteborgarnas Haga: enstaka stadsdels historia : fästning : förstad : arbetarebostäder : ort inom staden : saneringsobjekt : kulturminne.

    Göteborg: Gudrun Lönnroth. sid. 28. Libris18557692. ISBN 9789163788147 

  10. ^Vårt Göteborg, Årgång 1, siffra 1, femte månaden i året 1965, s. 16
  11. ^Dicksonska folkbiblioteket, landskapsbild ifrån Lantmäteriet.
  12. ^"Dicksonska folkbiblioteket", Byggnadsminne, Riksantikvarieämbetet.
  13. ^Hagabadet, landskapsbild ifrån Lantmäteriet.
  14. ^Lagskydd, Bebyggelseregistret, Riksantikvarieämbetet.
  15. ^Kvarteret Fanjunkaren, Riksantikvarieämbetet.
  16. ^Kvarteret Furiren, landskapsbild ifrån Lantmäteriet.
  17. ^Värdering, Kvarteret Furiren inom Haga, Byggnadsminne (BM).
  18. ^Lagskydd, Kvarteret Furiren inom Haga, Byggnadsminne (BM).
  19. ^Kvarteret Fänriken, landskapsbild ifrån Lantmäteriet.
  20. ^Kvarteret Fänriken inom Haga, Byggnadsminne (BM).
  21. ^Kvarteret Grenadieren, landskapsbild, Lantmäteriet.
  22. ^Beslut angående byggnadsminnesförklaring från fastigheten Haga 20:20, Bebyggelseregistret, Riksantikvarieämbetet.
  23. ^"Oersättlig kulturbyggnad slukades från lågorna"Arkiverad 20 juli 2015 hämtat ifrån the Wayback Machine., skrivelse från Arne Larsson, Göteborgs-Posten, 2015-07-18.
  24. ^Lagskydd, Beslut ifall byggnadsminne 1986-12-09, Bebyggelseregistret, Riksantikvarieämbetet.
  25. ^Kvarteret Korpralen, Riksantikvarieämbetet.
  26. ^Historik, Bebyggelseregistret, Riksantikvarieämbetet.
  27. ^Beslut, Bebyggelseregistret, Riksantikvarieämbetet.
  28. ^Karta, Bebyggelseregistret, Riksantikvarieämbetet.
  29. ^Kvarteret militär titel, Bebyggelseregistret, Riksantikvarieämbetet.
  30. ^Kvarteret Majoren, landskapsbild ifrån Lantmäteriet.
  31. ^ [ab] Beslutsdokument från den 19 september 2007 på grund av förklaring ifall byggnadsminne avseende Haga 4:2, Kvarteret Majoren inom relaterat till göteborg stad.
  32. ^Beslut "Kvarteret Majoren", Bebyggelseregistret, Riksantikvarieämbetet.
  33. ^Kulturhistoriskt värdefull bebyggelse inom Göteborg: en schema på grund av bevarande, [del I], red.

    Gudrun Lönnroth, publicerad från relaterat till göteborg Stadsbyggnadskontor 1999 ISBN 91-89088-04-2, s. 197ff

  34. ^Göteborgs Gatunamn : 1621 t o m 2000, [4:e uppl.], red. Greta Baum, Tre skrivna verk Förlag, götet 2001 ISBN 91-7029-460-7
  35. ^Göteborg, Partille samt Mölndals Gatukalender, Otto Asphem, götet 1979
  36. ^ Förteckning ovan från magistraten den 15 juni 1923 fastställda beteckningar å byggnadskvarter samt tomter inom relaterat till göteborg stad..

    Haga ligger mellan Järntorget inom nordväst, Hagakyrkan inom riktning samt Skanstorget nära foten från Skansen Kronan inom sydost.

    Göteborg: Lindgren & söner. 1923. Libris1472782 , s. 9

  37. ^"Gatuadressregister efter basområden, Excelfil : Aktualitet 2011-08-19" (filtrerat)Arkiverad 1 mars 2012 hämtat ifrån the Wayback Machine.
  38. ^Karta öfver Staden Götheborg tillsammans med dess omgifningar samt varenda underlydande egor, Gustaf Liunggren [Ingeniör nära Kongl.

    General Landtmäteri Kontoret], huvudstaden 1855

  39. ^Det gamla Göteborg: lokalhistoriska skildringar, personalia samt kulturdrag - staden inom söder, öster samt norr, tredjeplats delen, C R A Fredberg (1922), en exakt kopia eller reproduktion av ett dokument tillsammans grundlig kommentarer samt tillägg, Sven Schånberg, Arvid Flygare, Bertil Nyberg, Walter Ekstrands Bokförlag 1977 ISBN 91-7408-015-6 s.

    934

  40. ^Gamla goá götet, Per Rhedin 1995 s.66
  41. ^Göteborg - 777 problem att diskutera & svar, Sören Skarback, Tre skrivna verk Förlag, götet 1997 ISBN 91-7029-335-X s. 111
  42. ^Kronan vid verket: Hagas osynliga sopor, Centralsug, Solna 1985.
  43. ^ [abcdefghijklm] ”KULTURHISTORISKT VÄRDEFULL BEBYGGELSE inom GÖTEBORG”.

    Stads-byggnadskontoret samt Kulturförvaltningen/Stadsmuseet inom götet. 22 oktober 1999. https://goteborg.se/wps/wcm/connect/022c6a52-e2d5-4fab-9a2a-a405b0861b48/Vol+I+del+I.pdf?MOD=AJPERES. Läst 11 mars 2023. 

  44. ^Göteborgs årsalmanacka på grund av 1860: relaterat till göteborg Adresskalender, Annonskalender samt Skeppslista, Handelstidningens Bolags Tryckeri, götet 1860 s.

    16

  45. ^Göteborgsbladet 2022: SO2 Centrum. Statistik samt bedömning, relaterat till göteborg stadsledningskontor.
  46. ^”Områdesindelningar”. Statistik samt analys. relaterat till göteborg ort.

    https://goteborg.se/wps/portal/enhetssida/statistik-och-analys/geografi/omradesindelningar. Läst 1 januari 2021. 

Källor

[redigera | redigera wikitext]

  • Baum, Greta (2001). Göteborgs gatunamn 1621 t o m 2000. Göteborg: Tre skrivna verk. Libris8369492. ISBN 91-7029-460-7 (inb.) 
  • Berger, Göran; Bergbom Per (1995). Göteborg mot fots: [kultur, saga, föda, shopping, nöjen].

    Skövde: Smedtorp inom samarbete tillsammans med götet & Co. Libris7797689. ISBN 91-972616-0-2 

  • Garellick, Robert (1997). Göteborg före grävskoporna: en bildverk. Stockholm: R. Garellick. Libris7452031. ISBN 91-630-5465-5 (inb.) 
  • Kjellin, Maja (1971). Haga inom Göteborg.

    Göteborg: Fastighetsaktiebolaget Göta lejon. Libris869005 

  • Schånberg, Sven (1981). Göteborg. Våra levande landskap, 99-0240410-3. Stockholm: AWE/Geber. Libris7219160. ISBN 91-20-06274-5 (inb.) 
  • Öhnander, Bengt A. (1987). Göteborg berättar: ett stadsvandring tillsammans Gustav II Adolf.

    Göteborg: Tre skrivna verk. Libris8379742. ISBN 91-85414-75-1 (inb.) 

  • Göteborgs ort - Stadsdelar samt primärområden Läst 2011-01-26

Vidare läsning

[redigera | redigera wikitext]

  • Barjac, Jean (1982). Haga inom närbild : ett historia angående människor inom enstaka rivningshotad stadsdel.

    Göteborg: Wezäta. Libris7745314. ISBN 91-85074-94-2 

  • Björkman Eva antikvarie, Emanuelsson Lena, Overland Viveka, red (2016). Hus, människor, minnen. Skrifter utgivna från Bohusläns museum samt Bohusläns hembygdsförbund, 0280-4174 ; nr 93. Göteborg: Länsstyrelsen inom Västra Götalands län. sid. 333-335.

    Libris19352952. ISBN 9789176862742 

  • Fredberg, Carl Rudolf A:son (1919-1920). Det gamla Göteborg : lokalhistoriska skildringar, personalia samt kulturdrag. D. 1. götet. sid. 605-706. Libris2054906. https://runeberg.org/gamlagot/1/0605.htm 
  • Holmberg, Ingrid Martins (2006). På stadens yta : ifall historiseringen från Haga.

    Göteborg: Makadam. Libris10153768. ISBN 91-7061-023-1 

  • Kjellin, Maja (1971). Haga inom Göteborg.

    Haga fryst vatten one of the oldest neighbourhoods in Gothenburg.

    Göteborg: Fastighetsaktiebolaget Göta lejon. Libris869005 

  •  
  • Lönnroth, Gudrun (1990). Haga : relaterat till göteborg inledande förstad samt arbetarestadsdel ([Ny, rev. uppl.]). Göteborg: relaterat till göteborg historiska museum. Libris922231 
  • Lönnroth, Gudrun (1972). Haga - bebyggelsehistorisk utredning.

    Göteborg: relaterat till göteborg historiska museum. Libris1692636 

  • Lönnroth, Gudrun; Lundgren Maria (2015). Göteborgarnas Haga: enstaka stadsdels historia : fästning : förstad : arbetarebostäder : ort inom staden : saneringsobjekt : kulturminne. Göteborg: Gudrun Lönnroth. Libris18557692.

    Haga existerar ett stadsdel såsom detta ej råder sålunda massiv förvirring kring.

    ISBN 9789163788147 

  • Schånberg, Sven (1983). 100 tid inom Haga : enstaka församlings krönika inom enstaka 1600-talsstadsdel. Hisings Kärra: Tre skrivna verk. Libris7748930. ISBN 91-85414-13-1 
  • Tengnér, Lena (1982). ”Vill man ej, är kapabel man inte”. Människan står inom tur / red.: finne Werne (Göteborg: Sektionen på grund av arkitektur, Chalmers tekn.

    högsk., 1982): sid. 96-103 : ill.  Libris2831871

  • Tre kvarter inom Haga : en arbetsuppgift utfört nära Sektionen till arkitektur, Chalmers tekniska högskola. Göteborg: Sektionen. 1975. Libris1202121 
  • Varför revs ej läka Haga? : angående bevarande från enstaka stadsdel inom Göteborg.

    redovisning / Länsstyrelsen Västra Götalands län 1403-168X ; 2009:64. Göteborg: Länsstyrelsen Västra Götalands län, Kulturmiljöenheten. 2009. Libris11724252 

  • Wingne, Gunilla; Elofsson, Rune (1982). Stadsförnyelse inom Haga. Göteborg: Chalmers tekniska högre utbildning. Libris2157646 

Skönlitteratur

[redigera | redigera wikitext]

  • Johansson, Erik (1987). Lasse ifrån Rosenfors.

    Göteborg: Tre skrivna verk. Libris7748977. ISBN 91-85414-70-0  - Bildningsroman ifrån statarmiljö inom Sörmland samt 1930-talets Haga.

  • Peterson, Hans (1985). Johannes : roman. Höganäs: utmärkt litteratur. Libris7664979. ISBN 91-7752-068-8  - långnovell angående ett ung pojkes uppväxt inom Haga samt hans liv såsom yrkesfotograf.

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]

Wikipedia:KML/Haga, Göteborg