Hur skall man tolka social-demokrati
Socialdemokrati
Socialdemokrati existerar enstaka politiskideologi samt rörelse liksom förespråkar demokratiskareformer på grund av för att främja social rätt och jämlikhet, lika rättigheter samt en starkt välfärdssystem inom enstaka blandekonomi. Centrala socialdemokratiska idéer inkluderar för att minska finansiell ojämlikhet, stärka arbetstagares rättigheter samt säkerställa allas lika resurser mot välfärdstjänster såsom medicinsk vård samt kurs.
Socialdemokratin äger genom historien utvecklats ifrån enstaka tidig inriktning vid planhushållning samt socialisering från produktionsmedel, mot enstaka modern strävan efter för att balansera privat näringsliv tillsammans sociala välfärdsprogram samt statlig reglering inom ramen på grund av enstaka blandekonomi.[1][2][3]
Ideologin äger sina rötter inom 1800-talets socialistiska rörelse, influerad från främst Karl Marx samt Friedrich Engels.
Denna tidiga rörelse betecknade sig vilket socialdemokratisk dock begreppet kom senare för att beteckna dem demokratiska, reformistiska samt blandekonomiska delarna från socialismen.[1][2][3][4][5]
Socialdemokratiska partier anses inom bred bemärkelse existera dem vilket förespråkar någon form eller gestalt från reformistisk socialism, samt såsom inom allmänhet tillhör antingen Socialistinternationalen alternativt Progressiva alliansen.
Inom den socialdemokratiska rörelsen ryms allt ifrån partier vilket förespråkar för att bygga ett generell välfärdsstat genom kollektiva förhandlingar (se fackföreningsrörelsen) mellan jobb samt tillgångar, mot mer vänsterorienterade partier vilket, genom mer långtgående reformer samt gradualism, förespråkar för att begränsa detta kapitalistiska systemet inom högre grad.[6]
Centrala idéer
[redigera | redigera wikitext]Värderingar
[redigera | redigera wikitext]Frihet, likhet, samhörighetskänsla samt demokrati existerar universella värden inom socialdemokratin.
en centralt uppgift existerar för att producera en samhälle vilket ger varenda människor lika möjligheter. Socialdemokrater menar för att dem stora skillnader inom inkomster, förmögenheter samt inflytande liksom finns mellan människor utgör en hinder till för att varenda individ bör behärska nå sin potential.[7][8]
Frihet
[redigera | redigera wikitext]Med frihet avses rätten på grund av varenda individ för att egen besluta sitt liv.
Hur gick detta mot då demokratin återupptäcktes beneath 1700-talet?Individens frihet menar socialdemokratin förutsätter rätt och jämlikhet ekonomiska samt sociala förutsättningar. rätt och jämlikhet inom socialdemokratisk fras möjliggör således till individen för att behärska leva inom full frihet. Således existerar mot modell formell yttrandefrihet tillräckligt till för att individen bör bli fri, utan individen måste ges förståelse samt erbjudas deltagande på grund av för att individen bör behärska utnyttja yttrandefriheten fullt ut.[7]
Jämlikhet
[redigera | redigera wikitext]Socialdemokratins lika rättigheter utgår ifrån samtliga människors lika värde.
lika rättigheter kräver ej bara likhet inför lagen utan även lika möjligheter oavsett individens sociala tillgångar, etnicitet, tillgångar alternativt genus. finansiell ojämlikhet existerar oönskad eftersom den i enlighet med socialdemokratisk tankesystem förmå leda till inom maktordningar samt förtryck, ovärdiga arbetsvillkor samt ojämlika möjligheter för att kräva sin rätt.[7]
Solidaritet
[redigera | redigera wikitext]För socialdemokratin utgör viljan för att hjälpa varandra detta kitt liksom håller ihop samhället.
Socialdemokratisk samhörighetskänsla manifesteras inom ett grundlig välfärdsstat. samhörighetskänsla anses ge människor säkerhet samt självförtroende för att ta existera vid riskfyllda möjligheter såsom inom sin tur existerar kritisk till den tillväxt samt detta välstånd liksom ligger mot bas till välfärden.[7]
Politisk arrangemang samt deltagande demokrati
[redigera | redigera wikitext]Ett genomgående drag inom socialdemokratiska rörelser existerar betoningen från gemensam politisk arrangemang genom folkrörelser.
detta existerar vanligt för att socialdemokrater förespråkar deltagande demokrati. Man önskar för att individer samt grupper liksom saknar politisk auktoritet bör delta inom politiken inom lika upphöjd grad vilket ekonomiska eliter fullfölja. Nästan varenda socialdemokratiska rörelser arbetar många aktivt tillsammans med deltagande demokrati inom rörelsen.
Socialdemokrati existerar enstaka politisk tankesystem samt rörelse liksom förespråkar demokratiska reformer till för att främja social rätt och jämlikhet, lika rättigheter samt en starkt välfärdssystem inom ett blandekonomi.En nödvändig sektion inom för att ta upp kampen mot samt balansera kapitalismen besitter på grund av socialdemokratin varit för att äga starka fackföreningar.
Internationalism
[redigera | redigera wikitext]En ursprungligen huvud koncept plats internationalismen. Fram mot inledande världskriget såg flera socialister nationalstaten såsom enstaka källa mot bekymmer vilket kolonialism, förtryck samt konflikt.
inledande världskriget blev en trendbrott mellan andra socialister samt socialdemokrater, var dem senare erkände nationalstatens innebörd på grund av ett reformistisk tillväxt.
Demokrati pågår existerar enstaka filmserie ifall riksdagens sysselsättning samt beslut.Däremot arbetar socialdemokrater till politiska lösningar ovan nationsgränserna, både till samhörighetskänsla tillsammans relativt sett resurssvaga människor samt liksom en sätt för att begränsa den gränsöverskridande marknadens påverkan vid samhället.
Historia
[redigera | redigera wikitext]Ideologiskt är kapabel man härleda rörelsens grundande mot sena 1800-talet, framförallt mot andra internationalen likt grundades 1889.
Benämningen "socialdemokrat" ägde då ett helt ytterligare innebörd än vilket den äger idag. Internationalen byggde inledningsvis vid Marx teorier samt ville åstadkomma enstaka socialistisk samhällsomdaning genom arbetarklassens revolution. Redan ifrån start fanns dock även grupper vilket såg reformer liksom ett väg mot socialism, samt tillsammans med tiden blev detta reformistiska synsättet starkare.
ett från marxismens viktigaste kritiker fanns tysken Eduard Bernstein.[4][5][9]
Andra internationalen manade mot kamp till allmän rösträtt samt fackliga rättigheter samt mot militarism samt krigshot. Den internationella sammanhållningen bröts då inledande världskriget bröt ut 1914 samt dem flesta medlemsorganisationerna stödde sina nationella regeringars krigspolitik.
Samtidigt fördjupades klyftan mellan reformister samt revolutionär, både mellan samt inom partier. beneath krigstiden började socialister ingå inom nationella regeringar tillsammans tillsammans borgerliga partier. Detta medförde enstaka klar skiljelinje mellan fraktionerna, var dem revolutionära fraktionerna istället ville gå vidare tillsammans ett socialistisk revolution.
Sveriges demokrati firar 100 tid 2021!Inställningen mot Ryska revolutionen ökade motsättningarna ytterligare. andra internationalen föll sönder samt den internationella arbetarrörelsen splittrades inom reformistiska samt revolutionära organisationer.[4][5] termen socialdemokrati kom för att beteckna reformisterna, likt stödde sig vid Eduard Bernsteins teorier samt förespråkade demokratiskt samt parlamentariskt avgjorde reformer från samhället.
I land skedde splittringen 1917, då Socialdemokratiska Ungdomsförbundet (SDUF) kastades ut mot resultat från deras revolutionära ståndpunkter samt öppna stöd mot revolutionen inom Ryssland.
Efter andra världskriget kom flera socialdemokratiska partier inom Östblocket för att "gå ihop" tillsammans med dem socialistiska partierna vilket tagit makten inom respektive nation, oftast beneath ett kraftfull hotbild.
Hur mäter man demokrati?Socialdemokrati internationellt
[redigera | redigera wikitext]De partier inom världen likt tillhör denna tankesystem existerar tillsammans inom antingen Socialistinternationalen alternativt Progressiva alliansen. Socialdemokratiska partier besitter varit en från dem ledande partierna inom Tyskland samt land beneath andra halvan från 1900-talet.
Även inom övriga Skandinavien samt inom Storbritannien samt Australien besitter dem från tradition kraftfull ställning.
Se även
[redigera | redigera wikitext]Referenser
[redigera | redigera wikitext]- ^ [ab] ”socialdemokrati - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/socialdemokrati. Läst 23 oktober 2024.
- ^ [ab] ”Social democracy | Definition, Principles & History | Britannica” (på engelska). www.britannica.com.
13 oktober 2024. https://www.britannica.com/topic/social-democracy. Läst 23 oktober 2024.
- ^ [ab] ”En samtida socialdemokrati”. Tankesmedjan Tiden. https://tankesmedjantiden.se/tidenmagasin-arkiv/en-samtida-socialdemokrati/. Läst 23 oktober 2024.
- ^ [abc] Sven-Eric Liedman. ”Socialism”.Avsnittet handlar ifall individers samt gruppers möjligheter för att påverka politiska beslut vid olika demokratiska nivåer.
Nationalencyklop7edin. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/socialism. Läst 10 augusti 2022.
- ^ [abc] ”Andra internationalen”. Nationalencyklopedin. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/andra-internationalen. Läst 12 augusti 2022.
- ^Busky, Donald F. (2000), Democratic Socialism: A Global Survey, Westport, Connecticut, USA: Greenwood Publishing Group, Inc., s. 8, ”The Frankfurt Declaration of the Socialist International, which almost all social democratic parties are members of, declares the goal of the development of democratic socialism”
- ^ [abcd] Vaut, Simon (2011). Economics and social democracy.Hur bör oss prata tillsammans med varandra till för att olika åsikter bör behärska rymmas inom ett demokrati?
Social Democracy Reader (3rd, updated editon). Friedrich-Ebert-Stiftung, Division for International Cooperation. ISBN 978-3-86872-698-5. https://library.fes.de/pdf-files/iez/08458.pdf. Läst 26 oktober 2024
- ^Cajsa Unnbom (2 november 2021). ”What fryst vatten social democracy?”. Olof Palme International Center.
https://www.palmecenter.se/what-is-social-democracy/. Läst 26 oktober 2024.
- ^”The Second International: The first congress(es) 1889”. www.marxist.org. https://www.marxists.org/history/international/social-democracy/1889/index.htm. Läst 12 augusti 2022.