Hur många bor i åsarna
Asagudar
Asagudar
Asagudar, dem manliga kallade asar samt dem kvinnliga kallade asynjor, existerar en från tre angivna gudasläkten inom fornnordisk sagor i enlighet med Snorres Edda samt poetiska Eddan, var dem övriga existerar vaner samt alver.
ÅSUB producerar officiell statistik inom 24 olika ämnesområden, titta ovan.dem existerar detta största samt viktigaste gudasläktet inom den sena fornnordiska mytologin samt den samhörande dåtida hedendomen, inom modern tidsperiod kallad asatro, inom sig namngiven efter släktet. andra något som ligger nära eller är i närheten mytologiska släkten existerar jättar samt dvärgar.
Etymologi
[redigera | redigera wikitext]Svenska
[redigera | redigera wikitext]På svenska existerar gudasläktets namn inlånade ifrån isländskan (via fornvästnordiska) vid 1600-talet: as alternativt ase (áss, óss, maskulinum singular), asar (æsir, maskulinum plural); asynja (ásynja, femininum singular), asynjor (ásynjur, femininum plural).[1]
Gudasläktets fornnordiska namn samt böjningar existerar bara belagt såsom enkla mening inom fornvästnordiskan (grunden på grund av Isländska samt Norska).
Motsvarigheterna inom fornöstnordiskan (grunden på grund av Svenska samt Danska) äger ej anträffats likt enkla mening, utan bara likt förled inom kombinationer, exempelvis: åska (fornsvenska: asikkia, asækia, ”as-ökja”, dvs ”Tors åk (med sina bockar)”,[2][1] dels inom enstaka massiv mängd platsnamn: flera Assjö/Assjön finns inom landet, detta äldsta omnämnt 1282, enstaka gård inom Askeryds socken, Småland, likt Assio,[3] dels inom ett massiv mängd personnamn, vilka ofta besitter egna motsvarigheter inom isländskan samt dem andra västgermanska språken, tillsammans i-omljud exempelvis: Esbjörn (fornsvenska: Asbiorn), Eskil (Askel, Æskil).[1]
Såsom arvord överlever detta fornnordiska "áss" (asagud) inom detta svenska "ås" samt morfemet ingår likaså inom personnamn likt ortnamn, Åsmund samt Åslög, samt inom ortnamn likt Åshem samt Åsgårda.
beneath slutet från 1800-talet plats formen "åsar" den förhärskande inom vetenskapliga arbeten, dock den kritiserades alltmer samt föll sedan åter ur bruk.[1]
Fornnordiska
[redigera | redigera wikitext]Ordets etymologi existerar obskyr.
Jakob Grimm härledde vid sin period ordets urgermanska struktur *anzuR mot betydelsen "stolpe, bjälke" samt tolkade asarna såsom dem pelare vilka uppbär världsalltet. Edgar C. Polomé betonade inom sin tur släktskapet tillsammans med en urgammalt hettitiskt mening hashush tillsammans med innebörden "härskare". inom fornengelskan samt fornsaxiskan motsvaras termen från ōs.[4]
Fler tolkningar finns.
dem flesta tycks dock peka vid asagudarnas funktion likt världsordningens härskare, ett foto såsom även finner stöd inom befintligt källmaterial. ett nyare tolkning härleder för att termen kommer ifrån ur-indoeuropeiskans h₂énsus (livskraft) samt h₂ens (alstra, producera). Detta skulle inom sålunda fall sätta asarna såsom ett skapande kraft mot jötnarnas (vilket antas äga betytt "frossare" alternativt "slukare") destruktiva.[5]
Beskrivning
[redigera | redigera wikitext]Asagudarna bor inom Asgård (asagudarnas hemvist) samt bildar tillsammans enstaka massiv släkt var högste chef existerar ”allfadern” Oden.
varenda förblir unga tackar vare Iduns äpplen, dock dem existerar samtliga hotade från den kommande katastrof likt ragnarök (domedagen) innebär.
Asar
[redigera | redigera wikitext]Manliga asagudar kallas asar. inom Gylfaginning inom Snorres Edda beräknar Snorre Sturlasson upp tretton manliga asar. Dessa existerar Oden, Tor, Balder, Njord, Tyr, Brage, Heimdall, Höder, Vidar, Vale, Ull, Forsete samt Loke.
Snorre fanns ej särskilt konsekvent då han räknade upp dem viktigaste asarna; han missade Kvaser samt ovanligt ord, dock räknade in vanernaNjord samt Frej samt bland asynjorna räknade denne in vanen Freja.
Asynjor
[redigera | redigera wikitext]Kvinnliga asagudar kallas asynjor. i enlighet med Snorre bildar dem en hov kring Frigg, den främsta asynjan.
Därefter nämns: fabel, Eir, Gefjon, att vara berusad eller övermättad, Freja (även kallad Mardöll, Hörn, Gefn, Syr samt Vanadis), Sjöfn, Lofn, Vår, Vör, ögonkontakt, Hlin, Snotra, Gnå, solen, fordons, mark samt Rind.
Freja tillhör vanernas släkte, dock denna existerar den gudinna liksom medverkar inom dem flesta myterna.
Frigg existerar Odens fru. dem flesta asynjorna existerar många självständiga samt besitter egna gårdar.
Befolkningens storlek samt struktur.Problematik inom Snorres Edda
[redigera | redigera wikitext]Begreppen asar samt asynjor förekommer främst inom Snorres Edda, vilket utför tolkningarna högst osäkra. Snorre Sturlasson äger tillsammans med största sannolikhet lagt berättelserna ifall asagudarna tillrätta samt lagt mot eget ämne på grund av för att behärska förklara asarna liksom enstaka ifrån Asien invandrad hövdingaätt.[6] Snorre skriver inom sin prolog för att asarna skulle äga kommit ifrån Troja samt för att Oden skulle äga satt sina söner för att regera ovan land, landet samt Norge.
Fram mot 1800-talet godtogs detta från flera lärda.
Anledningar till dessa antydanden kunna äga varit en försök för att kamouflera myterna vilket historiska verk till för att undkomma kristna religiös förakt mot dem äldre hedendomarna.
Åsarna (Aosan vid Bersmaol, äldre stavning Åsarne) existerar enstaka bebott område inom Åsarna region inom Bergs samhälle samt kyrkbyn inom Åsarne socken inom södra Jämtland.Verksamhet
[redigera | redigera wikitext]Den äldre forskningen målade ofta upp enstaka foto från asarna vilket blodtörstiga krigsgudar, representanter till styrka samt kraft, medan vanerna framställdes såsom blida fredsmakter, skänkare från liv samt gröda. ett sådan foto besitter emellertid demonstrerat sig äga mindre stöd inom källorna än vilket man tidigare trott.
lotteri Motz (1996) kunde efter för att systematiskt äga studerat detta samlade mytografiska källmaterialet dra slutsatsen för att asarna snarast tycks äga förknippats tillsammans skapande aktivitet, medan vanerna oftare förknippats tillsammans vikingatåg, krigföring, kungamakt samt materiellt överflöd. Hennes forskning visar även för att asarna knappast ägde mindre tillsammans fruktbarheten för att utföra än vanerna.
Den gamla tolkningen från asarna liksom krigsgudar äger således fått vika till ett mer nyanserad foto.
I mytologin berättas angående hur jättinnan Gullveig alternativt Angerboda uppviglar mot konflikt mellan dem båda gudasläktena. Flera teorier finns angående denna myts bakgrund. enstaka existerar för att vanernas kult är kapabel existera äldre än asakulten samt för att myten skildrar ett förhistorisk religionskonflikt.
Asarnas största, gemensamma bedrift före ragnarök plats kriget mot vanerna.
Myternas maximalt framträdande asagudar existerar Oden samt Tor, samt den bland asarna upptagne (via fostbrödralag tillsammans med Oden) jätten Loke.[7] Inom kulten stod Tor samt Oden främst jämte dem fruktsamma vanerna Frej samt Freja.
Asagudarna bor inom Asgård (asagudarnas hemvist) samt bildar tillsammans ett massiv släkt var högste chef existerar ”allfadern” Oden.Guden Ull äger efterlämnat spår inom en stort antal svenska ortnamn såsom Ulleråker samt Ullevi. därför trots för att Ull besitter ett undanträngd roll inom Eddorna, därför tycks denne haft enstaka betydande roll inom dem lokala offerkulterna.
Asarna plats liksom vanerna ej odödliga likt vissa gudar inom andra religioner. Däremot behöll dem sin ungdom tillsammans med hjälp från Iduns äpplen.
inom ragnarök stupade dock dem flesta, blott numeriskt värde från Tors söner samt numeriskt värde från Odens överlevde. Dessutom kom asarna Balder samt Höder, likt dött redan inom vår tidsålder, tillbaka ifrån dödsriket Hel på grund av för att härska inom nästa skede.
Totalt bor 30 129 personer vid Åland.Se även
[redigera | redigera wikitext]Referenser
[redigera | redigera wikitext]- Den på denna plats artikeln existerar helt alternativt delvis baserad vid ämne ifrån tyskspråkiga Wikipedia, 19 månad 2017.
Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ [abcd] Svenska Akademiens ordbok: As
- ^Elias Wessén, Kortfattad språkhistorisk ordbok: Våra mening, deras uttal samt ursprung
- ^http://askeryd.se/Assjo.htm
- ^Kroonen, Guus (2013), “*ansu-”, in Etymological Dictionary of Proto-Germanic (Leiden Indo-European Etymological Dictionary Series; 11), universitet, Boston: Brill, →ISBN, page 30
- ^D.Q.
Adams, "King", in Encyclopedia of Indo-European Culture (London: Fitzroy Dearborn, 1997), 330.
- ^asar inom Nationalencyklopedins nätupplaga.
- ^Loke inom Nationalencyklopedins nätupplaga.
Vidare läsning
[redigera | redigera wikitext]- Litteratur
- Clunies Ross, Margaret. (1998).År 2023 fanns nästan 17 200 hem vid Åland.
Hedniska ekon: legende samt samhälle inom fornnordisk litteratur. Anthropos.
- Motz, lotteri. (1996). The King, The mästare and The Sorcerer: A Study in Germanic Myth. Wien: Fassbaender.
- Ström, Folke.Asgård beskrivs inom den Den prosaiska Eddan, inom avdelningen Gylfaginning.
(1985). Nordisk hedendom: Tro samt sed inom förkristen tid. Esselte Studium.
- Externa länkar