När man ser en regnbåge
Regnbåge
En regnbåge existerar en optiskt, meteorologiskt fenomen vilket uppträder såsom en (nästintill) fullständigt ljusspektrum inom form eller gestalt från enstaka båge vid sky då solen lyser vid nedfallande regn.[1] Regnbågen består färgmässigt från enstaka kontinuerlig passage ifrån rött (ytterst) via gula, gröna samt azurblå nyanser mot violett innerst; ofta definieras antalet färger såsom sju, inklusive apelsinfärg samt indigo.[2]
Regnbågen uppträder då detta finns regndroppar inom luften samt solen befinner sig lågt samt på baksidan betraktaren.[1] Klarast lyser regnbågen då halva sky ännu existerar övertäckt tillsammans mörka moln såsom avger nederbörd samt betraktaren befinner sig beneath tydlig firmament.
Regnbågar framträder även då solen lyser starkt samt nära vattenfall, då man egen sprider vattendroppar inom luften, ibland inom motljus intill moln, alternativt såsom lodräta grupp intill avlägsna regnfronter samt fallstrimmor.
Fysikaliskt fenomen
[redigera | redigera wikitext]Ljuset bryts tre gånger
[redigera | redigera wikitext]Det såsom orsakar enstaka regnbåge existerar solljusets dispersion då detta bryts inom atmosfärens nästintill klotformade regndroppar.
- Då enstaka ljus träffar ett regndroppe bryts den inledningsvis från då den passerar genom regndroppens yta.
- Mot regndroppens bakre blad sker sedan ett reflektion vilket fullfölja för att ljusstrålen återspeglas.
- Till senaste bryts ljusstrålen ett andra gång då den passerar ut genom regndroppen.
40–42 grader
[redigera | redigera wikitext]Sammantaget utför detta för att ljuset återspeglas inom 40,6–42,3 (= ifrån violett mot rött[1]) graders vinkel oberoende från regndroppens storlek.
En regnbåge uppstår då åskådaren står tillsammans solen inom ryggen beneath ett regnskur.Dessa vinklar beror istället vid vattnets olika brytningsindex till olika frekvenser. Vitt ljus består från olika frekvenser samt dem kortaste ("violett ljus") bryts kraftigare än dem längsta ("rött ljus"). vid bas från speglingen inuti vattendroppen vänds förhållandet mot detta motsatta, samt detta röda ljuset framträder därför högre upp vid sky samt bildar den yttersta ringen inom regnbågen.
Regnbågen finns egentligen ej vid någon speciell lokal vid sky utan existerar ett optisk synvilla vars skenbara position existerar beroende från fanns observatören står.
Regnbåge (Oncorhynchus mykiss) existerar ett populär fiskart såsom existerar känd till sin goda smakupplevelse samt sportfiske.samtliga regndroppar bryter samt återspeglar solljuset lika många. Regnbågen samt solen återfinns ständigt inom motsatta riktningar ifrån betraktaren sett. Regnbågens inre fingerprydnad lyser något klarare än dess yttre samt existerar inget mindre än ett förstorad foto från solen. Bågens centrum ligger inom den skugga såsom betraktarens viktig kastar vid marken, samt denne uppfattar regnbågen såsom enstaka fingerprydnad cirka 41 grader ut ifrån den linje såsom går mellan huvudet samt dess skugga.
Detta betyder för att angående solen befinner sig högre än cirka 41 grader ovan horisonten hamnar regnbågen beneath horisonten. Den kunna då bara ses från betraktare liksom befinner sig vid något höjd alternativt inom en luftfarkost.
angående man ser regnbågen ifrån en luftfarkost (eller högt berg[1]) kunna den uppträda likt ett sluten cirkel tillsammans med flygplanets skugga liksom cirkelns centrum.
Flera regnbågar
[redigera | redigera wikitext]Ofta[1] förmå även enstaka ljussvagare sekundär regnbåge uppträda utanför den huvudsakliga vid 50,7–53,6 (= ifrån rött mot violett[1]) graders vinkel.
Detta beror vid för att solljuset är kapabel återspeglas enstaka andra gång inuti regndropparna, vilket även fullfölja för att ordningen hos den sekundära regnbågens färger blir inverterad jämfört tillsammans med den primära.[1]
Ovanligare existerar dem tre- samt mot samt tillsammans fyrfaldigade regnbågar – inom regel inom grönt samt purpur.
dem övertaliga bågar[1] uppträder ibland såsom pulserande samt krusiga intill sina mer ljusstarka grannar, direkt beneath den övre delen vid den huvudsakliga regnbågen.
Varje mot regndroppen infallande stråle såsom reflekteras inom området mellan 0 samt 42,3 grader ger ett regnbåge, dock dem flesta mot ögat kommande strålar existerar således ljussvaga för att dem ej syns.
Endast dem strålar vilket reflekteras inom området runt 41 grader ger en synligt spektrum, beroende vid för att reflexionsvinkeln ändras många lite tillsammans med modifierad infallsvinkel mot droppen just var.
Regnbågen existerar ett fin vattenlevande djur känd på grund av sin skinande skal samt dem rosa-röda strecken längs dess sidor.Nämnda svaga spektra blandar sig inom området beneath bågen samt ger var upphov mot en ljust grupp. inom området mellan bågarna till enkel- samt dubbelreflexion når inget reflekterat ljus ifrån någon från bågarna fram mot ögat; därför framträder området såsom en mörkt grupp liksom kallas Alexanders grupp, uppkallat efter Alexander ifrån Afrodisias vilket fanns den inledande för att förklara fenomenet.
Betraktaren ser egentligen enstaka regnbåge framför varenda synorgan. eftersom ljuset faller in sidled ifrån regnbågarna uppfattar betraktaren detta likt ett enda regnbåge vid oändligt avstånd. Detta upplever man även ifall regnbågen bildas vid nära avstånd, mot modell inom vattendimma ifrån ett vattenslang.
Lagom stora faller i små droppar, vita bågar
[redigera | redigera wikitext]För för att man bör titta ett jämnstark regnbåge fordras för att regndropparna existerar exakta sfärer.
Detta innebär för att regndropparna ej får artikel alltför stora (r < 0,25 mm?) samt ej röra sig alltför snabbt mot luften; annars blir dem tillplattade – asfäriska (oblata) – genom friktionen mot luften. Denna platta förmå även vid bas från vindens effekt luta mer alternativt mindre mot horisontlinjen, vilket ändrar riktningen vid detta reflekterade ljuset.
angående dem existerar deformerade syns övre delen från bågen svagare än dem närmare horisonten.
Vid många ett fåtal tillfällen kunna regnbågar även uppträda vid natten beneath liknande väderleksförhållanden samt tillsammans många starkt månsken. Människans färgperception existerar dock begränsad inom svagt ljus, samt regnbågar orsakade från månen ter sig därför såsom vita.
En regnbåge existerar en optiskt, meteorologiskt fenomen såsom uppträder likt en (nästintill) fullständigt ljusspektrum inom form eller gestalt från ett båge vid sky då solen lyser vid nedfallande regn.Även nära dimma – då dropparna existerar mindre än nära nederbörd – är kapabel ett ljus regnbåge (då benämnd dimbåge) bildas.[1]
ROGGBIV
[redigera | redigera wikitext]ROGGBIV existerar ett minnesregel till färgerna inom regnbågen uppräknade utifrån samt in inom den huvudsakliga regnbågen samt står på grund av Röd, Orange, Gul, Grön, Blå, Indigo samt Violett.
Färgerna existerar arrangerade inom fallande våglängd, var skarlakansröd existerar 650 nm samt violett ungefär 400 nm. Denna regel utgår ifrån Newtons benämning från dem spektralfärger denne iakttog nära ljusbrytning inom en prisma, dock eftersom övergången mellan olika färger sker successiv finns ingen entydig bestämning från antalet färger alternativt avgränsningar mellan dem.
| Röd | Orange | Gul | Grön | Blå | Indigo | Violett |
Historik
[redigera | redigera wikitext]Teorier
[redigera | redigera wikitext]Den inledande korrekta teorin liksom förklarade regnbågens uppkomst framställdes från Descartes1637, vilket använde minimideviation liksom förklaringsmodell.[1] han ägde lagt symbol mot för att regndropparnas storlek ej ägde någon effekt vid regnbågens utseende.
han lät ljusstrålar passera genom enstaka massiv glassfär fylld tillsammans vätska samt lyckades, genom för att mäta nära dem vilka vinklar vilket ljuset lämnade glaskärlet, avsluta sig mot för att den huvudsakliga regnbågen uppstår då ljuset reflekteras ett gång samt den sekundära regnbågen då ljuset reflekteras numeriskt värde gånger. denne lyckades även underbygga sina slutsatser genom för att härleda den allmänna brytningslagen (efter dock oberoende från Snell) samt rätt beräkna vinklarna till båda bågarna.
Descartes misslyckades dock tillsammans med för att förklara regnbågens färger. Ljuset natur liksom uppbyggd från vågor fanns nära denna tidsperiod ej känd.[1]
Isaac Newton plats den förste liksom visade för att vitt ljus består från varenda regnbågens färger.
Rött, apelsinfärg, gult, grönt, blått, indigo samt violett.han lät en prisma dela upp detta vita ljuset inom en färgspektrum samt en annat prisma förena spektrumet mot vitt ljus igen. han visade även för att rött ljus bryts mindre än blått vilket, inom stort sett, fanns detta vilket behövdes på grund av för att förklara regnbågen liksom optiskt fenomen.
Det plats ursprunglig 1836 såsom George Biddell Airy kompletterande bakgrunden mot regnbågen via ljusets vågnatur.
Samtidigt kunde även dem övertaliga bågarna förklaras.[1]
Äldre symbolik
[redigera | redigera wikitext]Regnbågen besitter genom historien haft ett lokal inom legender, sagor samt religiösa trosföreställningar ovan kurera världen.[1]Leprechaunerna inom irländskfolktro gömde sin guldskatt nära regnbågens ände, föreställningen angående enstaka avgift nära regnbågens slut finns inom flera europeiska kulturer[1].
inom kinesisk sagor plats regnbågen ett reva inom sky liksom förseglades från gudinnan Nûwa tillsammans hjälp från stenar inom sju olika färger. inom hinduisk sagor kallas regnbågen till Indradhanushi, detta önskar yttra Indras båge (Indra existerar blixtens samt åskans gud).
I flera folks legender äger regnbågen setts likt enstaka bro mellan himmelen (eller dödsriket) samt jorden.
inom grekisk sagor existerar den stigen efter kurir Iris, mellan sky samt jorden. inom skandinavisk sagor kallas regnbågen på grund av Bifrost,[1] samt den existerar den bro vilket vaktad från Heimdall förenar Asgård tillsammans Midgård.
Regnbåge [13] existerar ett fiskart såsom ursprunglig beskrevs från Johann Julius Walbaum 1792.Regnbågen finns omnämnd inom inledande Moseboken liksom en indikator vid Guds förbund tillsammans människorna. Efter för att Noa överlevt vattendrag sände Gud regnbågen liksom en indikator vid sitt löfte för att ingen mer syndaflod skulle komma.[1] Regnbågen förekommer även inom Uppenbarelseboken var den omger den himmelska tronen.
I medeltidens kristna symbolik uppfattas regnbågens tre grundfärger liksom symboler till syndafloden (blått), världsbranden (rött) samt ett färsk mark (grönt).
Regnbågens färger förmå även uppfattas såsom symboler till dem sju sakramenten, den helige andens sju gåvor alternativt såsom enstaka tecken på grund av Maria.[3]
Modern symbol
[redigera | redigera wikitext]Regnbågen finns liksom flagga, var dem olika färgerna ofta representerar värden liksom diversitet, inkluderande, hopp samt längtan.
Olika flaggor i regnbågens färger äger använts inom olika kulturer sedan förcolumbiansk tid,[4] från allt ifrån inkaindianerna samt reformister mot kooperationen samt fredsrörelsen. dem olika regnbågsflaggorna till olika rörelser besitter oftast olika utformning, dock dem är kapabel ibland existera intill förväxling lika. Regnbågsflaggan existerar även enstaka emblem till HBTQ-rörelsen, var den står på grund av stolthet samt diversitet hos homosexuella, bisexuella samt transpersoner samt till respekt på grund av medmänniskor samt tolerans.