Varför heter det kaliber 12

Kaliber existerar en mått liksom anger den minsta invändiga diametern inom en eldvapenspipa alternativt lopp.

Måttet används ofta likt ett sektion från beteckningen på grund av vapnet (exempelvis 7,62 mm automatkarbin 4 alternativt 8,4 cm granatgevär m/48) samt till den ammunition vilket existerar avsedd till vapnet. Sådan ammunition kallas kaliberbunden ammunition samt delas in inom finkalibrig, mellankalibrig samt grovkalibrig ammunition beroende vid deras storlek.

Den maximalt almindelige kaliber 12-patron er enten 30 alternativt 32 gram hagl inom 70 mm.

dem kunna ytterligare uppdelas beroende vid deras kaliber inom relation mot eldrörets kaliber, såsom underkalibrig, fullkalibrig samt överkalibrig ammunition.^[2][3]

Kaliber är kapabel även användas på grund av för att förklara diametern vid stridshuvudet mot enstaka raketprojektil alternativt robotprojektil. termen kaliber används även på grund av för att förklara längden vid eldrör, därför kallad kaliberlängd.

detta existerar även vanligt för att införliva både projektildiameter samt hylslängd då man talar angående kalibermått hos kaliberbunden ammunition. (Se Beteckningar)

Anglosaxiska kalibermått

[redigera | redigera wikitext]

I den angloamerikanska delen från världen anger man kalibermått inom engelsk tum, följt från en namn alternativt ytterligare beteckning.

Kaliber 12 existerar den grövsta vilket inom ljus existerar rätt på grund av jaktverksamhet inom Sverige.

inom England anger man kalibern tillsammans med ett noggrannhet från enstaka tusendels tum såsom inom .303 British, .404 Jeffrey samt .416 Rigby. inom USA angavs kalibern tillsammans ett noggrannhet från ett hundradels tum, följt från någon arbetsuppgift angående årtal, drivladdningens vikt, tillverkare alternativt liknande. Exempelvis .22 Long gevär, .30-30 Winchester samt .30-06 Springfield.

Senare besitter man likt engelsmännen använt noggrannheten ett tusendels tum, såsom .270 Winchester.

Kaliber 12 er enstaka betegnelse for, hvor mange kugler lavet af et engelsk pund bly (454 gram), der passede inom et løb vid ett given diameter.

Dock existerar systemet ej helt konsekvent, ibland väljs enstaka kaliberangivelse på grund av för att ett fåtal en slagkraftigt namn mot reklam alternativt till för att skilja kalibern ifrån liknande kalibrar. modell vid detta existerar .378 Weatherby Magnum såsom existerar .375" (för för att särskilja) samt .460 Weatherby Magnum såsom existerar .458" (marknadsföringsskäl).

Remingtons .222 rem samt .223 rem existerar bägge .224" dock .222 valdes från marknadsföringsskäl samt .223 till för att skilja dem olika patronerna åt.

Beteckningar

[redigera | redigera wikitext]

Det idag vanliga sättet för att förklara enstaka patron ; exempelvis 9 × 57 mm, stammar ifrån Tyskland, samt blev vanligt inom landet efter andra världskriget.

Den inledande siffran beskriver kalibern (ibland pipdiameter samt ibland kuldiameter), samt detta andra måttet anger patronhylsans totala längd. inom enstaka fall förmå detta finnas numeriskt värde olika patroner tillsammans identisk måttangivelse. således mot modell tillsammans med 9,3 × 57 mm, numera finns nästan bara studsarpatronen kvar inom användning, dock inom start från 1900-talet fanns detta ett brytvapen patron tillsammans identisk beteckning : 9,3x57.

Denna ägde betydligt slankare hylsa samt enstaka fläns.

Tidiga Husqvarna repeterstudsare stämplades bara tillsammans exempelvis 9,3 vid pipan, utan för att ange hylslängden, dock Husqvarna tillverkade bara 9,3×57 vid den tiden således detta plats ej sålunda många för att ta fel vid. då sedan 9,3 × 62 mm kom mot inom sortimentet ägde man infört fullständig märkning tillsammans med bota beteckningen.

Suffix från typen Special, Magnum, Nitro, Express tillsammans flera, används ibland på grund av för att märka för att detta rör sig angående ett kraftigare laddad ammunitionstyp. Beteckningarna efter måtten redogör vilket detta existerar till typ från ammunition:

IS, modell 8 × 57 fryst vatten står till Infanteri samt Spetskula.

(I engelsk litteratur kallas kalibern ofta 8 × 57 JS, detta beroende vid för att brittiska översättare läste fel vid detta gotiska I:et samt tolkade detta liksom en J)

J, modell 8 × 57 J, J står på grund av detta Tyska Jagt = jaktverksamhet. Patronen kommer ifrån den tyska fabriken Mauser, ett sektion länder tillät ej för att armé ammunition användes mot jaktverksamhet, då tog man fram ett snarlik patron för att saluföra mot jägarna.

8 × 57 J besitter ett något mindre kaliber än JS. inom patronens hemland Tyskland plats jaktverksamhet rätt tillsammans med armé patronen, dock jägarna misstrodde den gången Spetskulor, man önskar hellre äga äldre ogivalkulor, 8 × 57 J laddades därför inom start enbart tillsammans ogivalkulor.

R betyder för att detta existerar ett patronhylsa tillsammans fläns (tyska: rand, engelska: rim), inom land benämnd randpatron.

enstaka vanlig patrontyp på grund av brytvapen, kombibössor, dubbelstudsare samt enkelstudsare.

LR, används inom .22 LR betyder Long gevär (också kallat salongsgevär tidigare).

Beteckningarna är kapabel även ange företaget vilket utvecklat ammunitionen.

Eller sålunda skrivs läka namnet ut, mot modell Norma, Savage alternativt Mauser.

Suffixen är kapabel även avse ursprungsland till för att skilja liknande kalibrar ifrån varandra.

mot modell

• 6,5 × 55 Swedish Mauser
• 6,5 Japanese Arisaka
• .303 British
• 7,65 Argentine

Andra beteckningar liksom förmå följa betecknar vad detta existerar till typ från ammunition samt ej kalibern. FMJ står till Full metall Jacket samt existerar enstaka helmantlad kula samt JHP alternativt bara HP står på grund av Jacketed Hollow Point resp.

bara Hollow Point, dvs. hålspetskulor.

Kaliber existerar en mått såsom anger den minsta invändiga diametern inom en eldvapens pipa alternativt lopp.

Metriska kalibermått

[redigera | redigera wikitext]

Inom svenska försvarsmakten anges kalibrar beneath 6 cm inom millimeter samt kalibrar ovan alternativt lika tillsammans 6 cm inom centimeter.^{[källa behövs]}

När detta gäller ammunition mot civila eldhandvapen avses tillsammans kaliber ofta ett viss hylsstorlek.

Enligt detta metriska systemet sålunda anges ett sådan kaliber tillsammans med loppets invändiga diameter gånger hylsans längd. Exempelvis 6,5 × 55 mm. Dock råder ej fullständig följd eftersom man inom ett sektion fall anger loppets största diameter. Exempelvis äger loppet inom vapen från kalibrarna 9,3 × 57 mm, 9,3 × 62 mm samt 9,3 × 74 mm R enstaka innerdiameter från 9,0 mm.

till ordningens skull bör nämnas för att 9,3 × 72 mm äger ett ytterligare pipkaliber än dem övriga 9,3 mm.

inom andra fall besitter man avrundat siffrorna samt loppet inom en vapen från kaliber 8 × 57 mm JS äger enstaka innerdiameter från 7,89 mm.

Dessutom förekommer fall var man översatt enstaka angivelse inom tum mot millimeter utan för att beakta för att tum-angivelsen varit felaktigt (enligt ovan). mot modell existerar den sovjetiska enhetskalibern 7,62 × 39 mm egentligen 7,89 mm, dock angavs mot .30" vilket sedan översattes mot 7,62 mm.

inom sin civila variant används kulor från kalibern .308 (7,83 mm) inom hylsor vid 39 mm, civil samt armé 7,62 × 39 mm existerar ändå utbytbara, dock tillsammans med lite bristande noggrannhet.

De äldre ryska benämningarna

[redigera | redigera wikitext]

I Ryssland användes länge tum vilket måttenhet, samt då många militära vapen kom in ifrån väst nära tiden kring sekelskiftet, plats flera gevär kaliber .30.

I Ryssland kom dessa för att kallas på grund av tre-linjers gevär, samt man kallade enstaka tiondels tum på grund av enstaka linje. Följaktligen motsvarade tre linjer kaliber .30.

Också inom andra kontext användes benämningen tillsammans 1 linje till ett tiondels tum.

Luftgevär

[redigera | redigera wikitext]

Till luftgevär används idag oftast kaliber 4,5 mm (.177"), 5,5 mm (.22") alternativt 6,35 mm (.25''). Kaliber .20 (5 mm) besitter ännu ej blivit särskilt populär inom land, dock används mer inom både USA samt Storbritannien.

Kalibern 4,5 mm / .177'' existerar den populäraste kalibern mot luftvapen, troligen främst vid bas från detta lägre priset vid ammunition gentemot större kalibrar samt existerar dessutom den enda tillåtna kalibern inom officiella tävlingar tillsammans luftvapen. Utgångshastigheten existerar dessutom högre tillsammans med mindre kaliber.

Automatkarbin 4 (Ak 4) existerar en helautomatiskt handeldvapen från typen automatkarbin liksom används inom Sveriges försvarsmakt, var detta plats huvudvapen ifrån 1965 mot 1986 då Automatkarbin 5 antogs.

I äldre luftvapen användes ibland 4,44 mm, speciellt inom gevär på grund av skjutstånd vid Tivoli. Flera stora tillverkare tillverkade luftgevär på grund av skjutstånd, ofta tillsammans publikation, skjutavstånden plats exempelvis 3 meter. grövre kalibrar liksom 6,35 mm (.25), användes länge inom olika skjutbane-gevär till pilar.

Andra mått

[redigera | redigera wikitext]

Pundtal (artilleri)

[redigera | redigera wikitext]

Innan metersystemet användes pundtal till belönande från kaliber mot artilleri.

detta sattes inom land efter vikten inom skålpund från mot pjäsen passande runda järnkanonkulor, exempelvis "6-pundig kanon".^[4] Systemet förekom inom Storbritanniens försvarsmakt fram mot start från kalla kriget.

Gauge (hagelkaliber)

[redigera | redigera wikitext]

Hos hagelammunition, då främst inom avseende jaktverksamhet, utgörs kalibern från diameter/längd förhållandet vid patronen, var diametern mäts i enlighet med engelskt struktur baserat vid hur flera lika stora runda kulor man kunna tillverka från en skålpund bly, vars antal återges efter den engelska termen gauge.

En jägare såsom bör jaga småvilt vilket hare alternativt räv är kapabel nyttja hagelpatroner från mindre kaliber, vanligtvis 12 alternativt 20 gauge, på grund av för att ge tillräcklig kraft för att ta ner djuret utan för att orsaka alltför många skada.

Längden mäts inom millimeter. Storleken vid dem enskilda haglen mäts modernt efter detta amerikanska systemet till fågelhagel (birdshot). Bockhagel (buckshot) existerar mot massiv sektion förbjuden inom Europa, särskilt land.

Se även

[redigera | redigera wikitext]

Referenser

[redigera | redigera wikitext]